Kinas bruttonationalprodukt (BNP) är mer än en biljon dollar (cirka 6,5 biljoner kronor) mindre än vad officiell statistik säger, eftersom de ekonomiska siffrorna rörande bostäder, som man utgått ifrån är manipulerade och opålitliga, enligt Christopher Balding, professor vid HSBC School of Business i Shenzhen, Kina.
Med hjälp av uppgifter om konsumentprisinflationen som publicerats av Kinas nationella statistikbyrå kom Balding fram till den här slutsatsen, när han försökte få de officiella uppgifterna att stämma med uppgifter från tredje part.
”Den främsta poängen i artikeln är inte att bara avslöja fler avvikelser i de kinesiska ekonomiska siffrorna, vilket den gör, utan också att mäta effekten av denna bedrägliga statistik på verklig ekonomisk aktivitet,” sade Balding på sin sajt, Balding World.
”När du bara hittar på ekonomiska data kommer naturligtvis siffrorna alltid att se bra ut”, påpekade han.
Balding visar hur den officiella statistiken använder manipulerad data om bostäder för att uppvisa en lägre inflationstakt. När han försiktigt korrigerade officiella kinesiska uppgifter om konsumentprisindex för den faktiska inflationen på bostadsmarknaden, blev inflationen i konsumentledet i Kina cirka en procent högre per år.
När detta korrigerade konsumentprisindex tas med i BNP-beräkningar minskar det totala faktiska BNP med i genomsnitt 8-12 procent, eller ungefär en biljon dollar i termer av motsvarande köpkraft. Detta innebär, enkelt uttryckt, att folket inte kan köpa så mycket för sina pengar, på grund av den dolda inflationen.
Studien visar att priserna på urbana privata bostäder enligt statistikbyrån endast ökade med sex procent mellan åren 2000 och 2011, medan uthyrningspriserna steg mer än 50 procent under samma period. Genom att klassificera de flesta kinesiska hushåll som privata bostäder snarare än hyresbostäder, uppger statistikbyrån att majoriteten av befolkningen har den betydligt lägre inflationstakten.
Dessutom visar studien, enligt uppgifter från tredje part, att det förmodade värdet av lägenheter i stadsområden i Kina nästan tredubblades från första kvartalet 2000 till första kvartalet 2010.
Fastän nästan två tredjedelar av de kinesiska hushållen fanns på landsbygden i början på 2000-talet, tillämpade statistikbyrån en rak 80/20 kvot mellan städernas och landsbygdens privata bostäder. Detta gjorde att de slutliga uppgifterna blev ännu mer skeva, då man felbedömde landsbygdsbefolkningen med nästan 50 procentenheter.
Balding upptäckte att enligt officiella uppgifter stod matkomponenten i Kinas konsumentprisindex för 99 procent av inflationen mellan åren 2003 och 2011, vilket bokstavligen skulle innebära att de enda priserna som steg i Kina mellan 2003 och 2011 var livsmedelspriserna.
”Dessutom, om man fortsätter att lägga ihop alla dessa små sätt som statistikbyrån bedrägligt manipulerar data, så kommer man fram till ganska stora siffror”, skriver Balding och fortsätter;
”Som ordspråket säger, en biljon här och en biljon där, och ganska snart handlar det om rätt stora pengar. ”
Översatt från engelska
