Kinas samhällsstruktur liknar ett upp-och-nervänt T när en kinesisk professor sammanställer den kinesiska befolkningen i en grafisk bild, efter deras inkomster och sociala status. Detta anses av socialekonomer som farligt, därför att en sådan samhällsstruktur skapar spänningar mellan rika och fattiga och leder till kriminalitet.
Professorn Li Qiang, dekan på humanistiska och sociologiska fakulteten i Tsinghuauniversitet, publicerade en artikel som heter ”T-formad social struktur och de strukturella spänningarna” i en vetenskaplig tidskrift, 2005. Han har analyserat uppgifter från Kinas nationella befolkningsräkning från år 2000 och drog slutsatsen att det kinesiska samhället har en struktur som liknar ett upp-och-nervänt T.
Minst 84,1 procent av den förvärvsarbetande befolkningen tillhör den lägre samhällsklassen med låga inkomster och socialstatus. De bildar det vågräta strecket i diagrammet. Resterande är fördelad som den smala stolpen i T-et. Majoriteten av befolkningen tillhör en så kallad lägre klass. Mellan- och överklassen utgör en mindre del av befolkningen.
Dessa slutsatser stämmer överens med en annan analys av He Qinglian, en välkända kinesisk ekonom. I hennes bok, ”The Overall Analysis of the Transformation of the Current Chinese Social Structure” säger hon att 84 procent av den kinesiska befolkningen tillhör den så kallade lägre klassen.
Sociologer brukar använda analogier för att beskriva den sociala och ekonomiska statusen och den sociala strukturen. Ett samhälle med en liten andel rika, en mindre andel medelklass och en stor andel fattiga har en pyramidstruktur. Ett samhälle med stor medelklass och liten överklass och underklass har en ”olivform”. Ett samhälle med olivform brukar ha mindre sociala spänningar.
He Qinglian drog slutsatsen att Kinas samhällsstruktur är som en pyramid, men kommunistregimen hävdar att den är som en lök. Experterna anser att pyramidstrukturen är dålig men den omvända T-strukturen är ännu värre.
Professor Li tycker att den här samhällstypen framkallar sociala konflikter, därför kallar han det ”en struktur av spänningar”. En amerikansk sociolog, Robert Merton, har lagt fram en teori om att brottslighet har sitt ursprung från spänningar mellan de som har och de inte har möjligheter att skaffa rikedomar och framgångar. Det är ett samhälle ur balans.
Li Qiang använder en analysmetod som är välkänd bland ekonomer. Han poängsätter varje yrkesgrupp i the kinesiska samhället. Lägre inkomst och samhällsklass för mindre poäng medan högre inkomst och samhällsklass får mer poäng. Sedan sammanställdes siffrorna grafiskt. Resultatet blir en graf som liknar ett omvänt T.
Den mest framträdande delen av grafen representerar en grupp på 64,7 procent av the totala arbetsstyrkan. Den här gruppen innehåller yrken inom jordbruk, djuruppfödning, sophantering och städning etc Den bildar det enorma bottensiktet i samhällsstrukturen.
Immigrantarbetare står för 9,1 procent av arbetskraften. De är byggnadsarbetare, stenhuggare, betongarbetare, gruvarbetare, snickare, metallarbetare, transportarbetare, slaktare, skomakare, grovjobbare etc. Många i den här gruppen var bönder, och deras levnadsstandard är nära böndernas. 10,3 procent tillhör en medelklass som sysslar med transport och allmänna serviceyrken, restaurantbranschen, elektronik, instrumenttillverkning och reparation.
Cirka fem procent är tjänstemän, och 0,5 procent tillhör gruppen högre professionella såsom bankdirektörer, läkare, statstjänstemän, advokater och domare.
Professor Lis studie omfattar inte gruppen som består av högre stats- och partitjänstemän.
Enligt He Qinglian har fem procent av människorna i Kina möjlighet att utnyttja sin makt eller inflyttande att roffa åt sig pengar. De är höga ledare inom regeringen, inklusive provins-, regional- och centraladministrationer, samt ledare och deras underställda i statsägda företag, banker och halvstatliga industrier och storföretag.
Professor Li Qiang, dekan på humanistiska och sociologiska institutet, Tsinghua universitet. (Foto: Epoch Times)
