Medieintresset var ovanligt stort kring årets bokmässa i Frankfurt. Orsaken var en censurskandal som tvingade mässans arrangörer att konfrontera det kinesiska kommunistpartiet.

Frankfurts bokmässa är världens största och mest prestigefyllda evenemang i sitt slag. Med en historia som går tillbaka till över 500 år lockar mässan idag cirka 7 000 utställare från över 100 länder. Verksamheten under de fem dagar långa evenemanget, med start 14 oktober, varierar från uppläsningar, scenframträdanden, utställningar, musik och kulinariska evenemang till konferenser och pedagogiska forum.

Varje år lyfts ett land fram som hedersgäst och den här gången, efter flera års förhandlingar, fick Kina stå i blickpunkten.

”Frankfurt vill presentera det officiella Kina, men också hundratals ansikten av det övriga Kina: ansikten av kinesiska flyktingar, dissidenter och sist men inte minst, synen på Kina från väst. Detta är precis det som är hedersgästprincipen: dialog – intellektuella debatter sker med hjälp av ord, sade mässans pressmeddelande.

Mässans arrangörer tänkte uppenbarligen inte på att den kinesiska regimen, känd för hård censur och intolerans mot alla oliktänkande, inte skulle vilja dela scenen med sina kritiker.

Problemet kom upp till ytan i september när två kinesiska dissidenter, journalist Dai Qing och poeten Bei Ling, inbjöds till ett symposium, en händelse som inträffade före själva mässan.

Kinesiska tjänstemän hade inte fått information om detta och de var inte glada. De uppmanade arrangörerna att ta tillbaka inbjudningarna annars skulle hela den kinesiska delegationen bojkotta mässan.

Mässans direktör, Jürgen Boos, bad om ursäkt för fel som anställda antogs ha gjort och gick med på deras krav. En mediestorm följde. Tidningen Die Welt och den tyska utgåvan av The Epoch Times var först med att avslöja nyheten och flera följde efter.

Efter allmänhetens påtryckningar återupprättades inbjudningarna och författarna deltog i mässan under ledning av den tyska Pen-klubben, en global sammanslutning av författare som försvarar yttrandefriheten.

Den kinesiska delegationen fick emellertid inte information om det uppdaterade programmet varför den reste sig för att gå när forumet startade. Efter några förhastade ursäkter från Boos, fick han dem att återvända.

Den 13 oktober, en timme före den officiella lanseringen, höll Epoch Times i Tyskland och International Society for Human Rights (ISHR), en presskonferens där Bei Ling fick sitt första talartillfälle på mässan.

Bei Ling greps i Kina under 2000 för att ha publicerat en oberoende tidskrift. Han talade om vikten av den underjordiska median och litteraturen i Kina som en alternativröst till det kinesiska kommunistpartiet.

Vid den officiella invigningen, framför ett fullsatt hus, kallade Boos mässans hedersgäst ”stingslig” i sitt inledningsanförande. Inga kinesiska tjänstemän var där för att höra det.

Den kinesiska delegationen deltog i den officiella ceremonin senare på eftermiddagen. Närvarande var också den tyska förbundskanslern Angela Merkel och Kinas potentiella ”arvinge till tronen,” Xi Jinping, som sägs ha den största chansen att bli det kinesiska kommunistpartiets nästa ledare efter Hu Jintao.

”Böcker har spelat en stor roll för att störta Berlinmuren, och böcker har också spelat en viktig roll för att få slut på kalla kriget”, sade Merkel i sitt tal som markerade ett tydligt samband mellan underjordisk media och dess roll för att störta kommunistiska regimer.

Årets mässa har över 230 utställare och 500 evenemang på temat Kina. Ungefär hälften organiseras av institutioner, förlag, föreningar och frivilligorganisationer, medan den andra hälften utgörs av organisationskommittén för den kinesiska hedersgästen.

Uighurledaren Kadeer kom till mässan på måndagen och lämnade synpunkter på mässarrangörernas sätt att bjuda in kommunistregimens företrädare, enligt Reuters.

Hon ansåg att man inte bör välkomna ett land där folk avrättas dagligen och mänskliga rättigheter inte existerar för vissa grupper. Arrangörerna kontrade med att de fördömer bristen på mänskliga rättigheter men att det inte har hjälpt att bara prata om dåliga mänskliga rättigheter, man måste konfrontera dem öppet. Mässan representerar inte FN som löser sådana problem utan mässan är en kulturell plattform för alla åsikter utan skillnad.