Enligt officiella taiwanesiska uppgifter (från Mainland Affairs Council, MAC) passerade den kinesiska flottan två gånger, i april och maj i år, genom vattnen mellan öarna Okinawa och Miyako, via Ostkinesiska sjön och ut i Sydkinesiska sjön i östra Stilla havet.
En del experter anser att Kina nu har den militära kapaciteten att kontrollera vattnen runt de närmast liggande öarna och att dess nästa mål blir att bygga en oceangående flotta, med sikte på nästa kedja av öar och i förlängningen hela västra Stilla Havet.
Styrkebesked från kinesiska armén
Informationen från MAC visade även att Kina givit ett officiellt militärt förslag till högsta befälhavaren för USA:s operationer i Stilla havet, amiral Timothy Keating, när denne nyligen besökte fastlandskina. Förslaget gick ut på att man skulle dela upp Stilla havet i två olika sfärer, där Kina kontrollerar den västra delen och USA den östra. Förslaget avslogs av General Paul V. Hester, högste befälhavare för amerikanska flygvapnets operationer i Stilla havet, men det visade tydligt de kinesiska myndigheternas militära expansion.
Förutom försöken att visa sin styrka så har Kina, enligt MAC, aktivt rustat upp sin militära kapacitet. Nyligen offentliggjordes den strategiska missilen ”Dongfeng-25” (DF-25) på internet. DF-25 är en av den kinesiska arméns mest avancerade andra generationens strategiska missiler. Den ingår i en serie missiler som kan avfyras från mobila avskjutningsramper. De kan bära kärnstridsspetsar och är mycket träffsäkra och har dessutom hög tillförlitlighet.
Kärnvapenhot bortom Taiwan
DF-25 är Kinas mest avancerade medeldistansmissil som avfyras från marken och Kinas armé, Folkets befrielsearmé, tränades nyligen i hur man använder den. Den har en effektiv räckvidd på 3200 kilometer, och kan därmed nå större delen av Asien, inklusive den amerikanska militärbasen på Guam, från fastlandskina. DF-25 kan bära tre styrda kärnstridsspetsar. Det är den enda medeldistansroboten i världen som kan bära mer än en kärnstridsspets.
En annan missil, DF-21, har uppgraderats med avancerade styrda stridsspetsar. Den blir den första ballistiska missilen som Kina byggt med kapacitet att attackera amerikanska hangarskepp i Stilla Havet.
MAC pekade ut att den förmodade kinesiska flygvapenkapaciteten länge begränsats på grund av en brist på stora flygplan. För att lösa detta problem tog Kinas statsråd i februari i år steget att i princip godkänna en långsiktig vetenskaplig och teknologisk plan för att ta fram stora flygplan. Statsrådet etablerade ett stort flygplansaktiebolag för att sätta igång projektet. Detta program för stora flygplan inkluderar både militära och kommersiella flygplan. Det militära projektet sägs vara beläget i Xi’an och det kommersiella i Shanghai.
Enligt MAC-analysen är den avgörande frågan huruvida regimen i Peking vågar satsa hårt och ta risken med denna långsiktiga investering, eftersom man är relativt svagt när det gäller motorer, kompositmaterial och luftfart.
