loadingKina vill att deras valuta, yuanen, ska bli en så kallad reservvaluta, men vägen dit är lång. (TEH ENG KOON/AFP/Getty Images)
Kina vill att deras valuta, yuanen, ska bli en så kallad reservvaluta, men vägen dit är lång. (TEH ENG KOON/AFP/Getty Images)
Utrikes

Kina vill att yuanen blir reservvaluta

Epoch Times

Kina är världens näst största ekonomi efter USA och en av världens största handelsnationer. Den kinesiska yuanen är den fjärde mest använda i valutan i världshandeln, enligt Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication (SWIFT). Nu vill Kina att yuanen ska platsa som reservvaluta.

Internationella valutafonden (IMF) har i en speciell reservfond, Special Drawing Rights (SDR), en korg med fyra valutor: dollar, euro, yen och pund. Dessa så kallade reservvalutor är valutor som centralbanker, banker och företag väljer som valutareserver och som används i den globala handeln. Ett land vars valuta finns med i reservvalutan får därmed konkurrensfördelar. IMF avgör vart femte år vilka valutor som ska inkluderas i fonden.

”Pundet och euron ligger långt före yuanen och så lär det förbli tills Kina liberaliserar och reformerar sitt finansiella system.”

Det handlas 0,03 procent mer med yuanen än med den japanska yenen på världsmarknaden enligt SWIFT. Användandet av yuanen dubblades procentuellt från 2014 till 2015 med 1,4 procent till totalt 2,79 procent. Världshandeln fortsatte använda dollarn som största handelsvaluta, den gick upp med 6,07 procent och landade på 44,82 procent.

Pundet och euron ligger långt före yuanen och så lär det förbli tills Kina liberaliserar och reformerar sitt finansiella system, frikopplar mot dollarn till en flytande kurs, som går att köpa och sälja på marknaden i alla lägen. Innan det händer finns det stor risk att Kina kan ha drabbats av en finansiell kris, vilket ytterligare skulle dämpa valutan, enligt Valentin Schmid, näringslivsredaktör på engelska Epoch Times.

Hur som helst måste yuanen uppfylla flera kriterier innan IMF kommer att godkänna den som reservvaluta på världsmarknaden. Nyligen sköt IMF upp beslutet om vilka valutor som ska inkluderas, från januari 2016 till september 2016.

För att kunna ha en reservvaluta måste landet investera sina kapitaltillgångar i något som till exempel i obligationer. Men Kina har inte någon obligationsmarknad. Det skulle ta 10 till 15 år att utveckla en sådan, säger James Rickards, författare till ” Currency Wars” and “The Death of Money.

SWIFT är en Brysselbaserad organisation som samarbetar med finansiella institut runt om i världen och förser dem med ett system för transaktioner mellan länder.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKina vill att deras valuta, yuanen, ska bli en så kallad reservvaluta, men vägen dit är lång. (TEH ENG KOON/AFP/Getty Images)
Kina vill att deras valuta, yuanen, ska bli en så kallad reservvaluta, men vägen dit är lång. (TEH ENG KOON/AFP/Getty Images)
Utrikes

Kina vill att yuanen blir reservvaluta

Epoch Times

Kina är världens näst största ekonomi efter USA och en av världens största handelsnationer. Den kinesiska yuanen är den fjärde mest använda i valutan i världshandeln, enligt Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication (SWIFT). Nu vill Kina att yuanen ska platsa som reservvaluta.

Internationella valutafonden (IMF) har i en speciell reservfond, Special Drawing Rights (SDR), en korg med fyra valutor: dollar, euro, yen och pund. Dessa så kallade reservvalutor är valutor som centralbanker, banker och företag väljer som valutareserver och som används i den globala handeln. Ett land vars valuta finns med i reservvalutan får därmed konkurrensfördelar. IMF avgör vart femte år vilka valutor som ska inkluderas i fonden.

”Pundet och euron ligger långt före yuanen och så lär det förbli tills Kina liberaliserar och reformerar sitt finansiella system.”

Det handlas 0,03 procent mer med yuanen än med den japanska yenen på världsmarknaden enligt SWIFT. Användandet av yuanen dubblades procentuellt från 2014 till 2015 med 1,4 procent till totalt 2,79 procent. Världshandeln fortsatte använda dollarn som största handelsvaluta, den gick upp med 6,07 procent och landade på 44,82 procent.

Pundet och euron ligger långt före yuanen och så lär det förbli tills Kina liberaliserar och reformerar sitt finansiella system, frikopplar mot dollarn till en flytande kurs, som går att köpa och sälja på marknaden i alla lägen. Innan det händer finns det stor risk att Kina kan ha drabbats av en finansiell kris, vilket ytterligare skulle dämpa valutan, enligt Valentin Schmid, näringslivsredaktör på engelska Epoch Times.

Hur som helst måste yuanen uppfylla flera kriterier innan IMF kommer att godkänna den som reservvaluta på världsmarknaden. Nyligen sköt IMF upp beslutet om vilka valutor som ska inkluderas, från januari 2016 till september 2016.

För att kunna ha en reservvaluta måste landet investera sina kapitaltillgångar i något som till exempel i obligationer. Men Kina har inte någon obligationsmarknad. Det skulle ta 10 till 15 år att utveckla en sådan, säger James Rickards, författare till ” Currency Wars” and “The Death of Money.

SWIFT är en Brysselbaserad organisation som samarbetar med finansiella institut runt om i världen och förser dem med ett system för transaktioner mellan länder.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024