loading
Utrikes

Kina stramar åt lagen om statshemligheter

Li Jing, Epoch Times

Kinas utökade lag om ”skydd för statshemligheter” trädde i kraft den 10 oktober. Den är en del av en bredare satsning för att intensifiera regeringens kontroll över informationsflödet och ta sig runt teknologiska landvinningar. Vad som exakt utgör ”statshemligheter” förblir vagt.

Från och med detta senaste tillägg kommer en medborgare att få problem om dennes kommunikationer ”involverar” statshemligheter. Tidigare var skrivningen att det var ”läckande av statshemligheter” som var kriteriet för lagbrott. Juridiska experter kritiserar förändringarna och menar att de ytterligare kringskär människors handlingsutrymme. De här förändringarna kan komma att tolkas på godtyckliga sätt av myndigheterna.

Offentliga kommentarer om det senaste tillägget till lagen är inte tillåtna eftersom det faller under kategorin ”lagstiftningsprojekt som inte är lämpliga för offentliga kommentarer”. Det cirkulerades enbart för möjliga kommentarer från regeringstjänstemän på provinsial- och central nivå och inga kommentarer från juridiska experter har heller tagits med.

Cai Yongmei, redaktör på Hongkongbaserade Open Magazine sade till Voice of America att tillägget ställer mer explicita krav. De är riktade mot telekommunikationsoperatörer och internetleverantörer och går ut på att dessa måste assistera polisen och statliga säkerhetsorganisationer när man undersöker läckande av statshemligheter.

– Myndigheterna håller på att förlora kontrollen över befolkningen på grund av de teknologiska framstegen och den ekonomiska utvecklingen. De uppmanar redan nu populära informanter som är betrodda av regimen att spionera på reportrar och bloggare på nätet, tillade hon.

Gripande och fängslande av reportrar är vanligt i Kina. De åtalas vanligen för spioneri eller att läcka eller stjäla statshemligheter. Några exempel är internetskribenten Huang Qi, reportern Ching Cheong på Singapore Strait Times, Shi Tao på Hunan Province Contemporary Business News och Zhao Yan, som arbetade som nyhetsassistent på New York Times i Peking.

I fjol greps fyra chefer, däribland en australiensisk medborgare, som arbetade för det engelsk-australiensiska gruvföretaget Rio Tinto PLC. De anklagades för spioneri och stöld av statshemligheter, vilket kom som en lämplig hämnd efter att förhandlingarna om priset på järnmalm mellan China Steel Association och Rio Tinto bröt samman.

Cheng Xiaonong, som är ekonom och chefredaktör på USA-baserade tidskriften Contemporary China, kommenterade Rio Tinto-fallet:

”Såhär långt har den kinesiska regeringen inte förklarat vad det var för statshemligheter som läcktes och under vilka omständigheter. Domarna mot de anställda vid Rio Tinto saknar transparens.”

Li Hongkuan, som är en USA-baserad analytiker av kinesiska internetleverantörer, sade att detta senaste tillägg är ett försök av den kinesiska regimen att legitimera sin kontroll av information på internet. När demokratiska nationer som USA kritiserar Kina för att blockera fri information kan myndigheterna svara att de ”bara följer lagen”.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/43968/

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Utrikes

Kina stramar åt lagen om statshemligheter

Li Jing, Epoch Times

Kinas utökade lag om ”skydd för statshemligheter” trädde i kraft den 10 oktober. Den är en del av en bredare satsning för att intensifiera regeringens kontroll över informationsflödet och ta sig runt teknologiska landvinningar. Vad som exakt utgör ”statshemligheter” förblir vagt.

Från och med detta senaste tillägg kommer en medborgare att få problem om dennes kommunikationer ”involverar” statshemligheter. Tidigare var skrivningen att det var ”läckande av statshemligheter” som var kriteriet för lagbrott. Juridiska experter kritiserar förändringarna och menar att de ytterligare kringskär människors handlingsutrymme. De här förändringarna kan komma att tolkas på godtyckliga sätt av myndigheterna.

Offentliga kommentarer om det senaste tillägget till lagen är inte tillåtna eftersom det faller under kategorin ”lagstiftningsprojekt som inte är lämpliga för offentliga kommentarer”. Det cirkulerades enbart för möjliga kommentarer från regeringstjänstemän på provinsial- och central nivå och inga kommentarer från juridiska experter har heller tagits med.

Cai Yongmei, redaktör på Hongkongbaserade Open Magazine sade till Voice of America att tillägget ställer mer explicita krav. De är riktade mot telekommunikationsoperatörer och internetleverantörer och går ut på att dessa måste assistera polisen och statliga säkerhetsorganisationer när man undersöker läckande av statshemligheter.

– Myndigheterna håller på att förlora kontrollen över befolkningen på grund av de teknologiska framstegen och den ekonomiska utvecklingen. De uppmanar redan nu populära informanter som är betrodda av regimen att spionera på reportrar och bloggare på nätet, tillade hon.

Gripande och fängslande av reportrar är vanligt i Kina. De åtalas vanligen för spioneri eller att läcka eller stjäla statshemligheter. Några exempel är internetskribenten Huang Qi, reportern Ching Cheong på Singapore Strait Times, Shi Tao på Hunan Province Contemporary Business News och Zhao Yan, som arbetade som nyhetsassistent på New York Times i Peking.

I fjol greps fyra chefer, däribland en australiensisk medborgare, som arbetade för det engelsk-australiensiska gruvföretaget Rio Tinto PLC. De anklagades för spioneri och stöld av statshemligheter, vilket kom som en lämplig hämnd efter att förhandlingarna om priset på järnmalm mellan China Steel Association och Rio Tinto bröt samman.

Cheng Xiaonong, som är ekonom och chefredaktör på USA-baserade tidskriften Contemporary China, kommenterade Rio Tinto-fallet:

”Såhär långt har den kinesiska regeringen inte förklarat vad det var för statshemligheter som läcktes och under vilka omständigheter. Domarna mot de anställda vid Rio Tinto saknar transparens.”

Li Hongkuan, som är en USA-baserad analytiker av kinesiska internetleverantörer, sade att detta senaste tillägg är ett försök av den kinesiska regimen att legitimera sin kontroll av information på internet. När demokratiska nationer som USA kritiserar Kina för att blockera fri information kan myndigheterna svara att de ”bara följer lagen”.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/43968/

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024