loadingKinesiska kommunistpartiets ledare Xi Jinping (höger) presenterar sin delegation för Australiens premiärminister Tony Abbott (mitten, ryggen mot kameran), den 19 november i Sydney, Australien. Den kinesiska regimen uppvaktar öar nära Australien i en ny charmoffensiv. (Jason Reed/Getty Images)
Kinesiska kommunistpartiets ledare Xi Jinping (höger) presenterar sin delegation för Australiens premiärminister Tony Abbott (mitten, ryggen mot kameran), den 19 november i Sydney, Australien. Den kinesiska regimen uppvaktar öar nära Australien i en ny charmoffensiv. (Jason Reed/Getty Images)
Utrikes

Kina söker större strategiskt inflytande i Stilla havet

Joshua Philipp, Epoch Times

Den kinesiska regimen har antagit tre olika strategier i ett försök att få bort USA:s inflytande över Stilla havet och samtidigt självt utöka sitt inflytande bortom sitt territorialvatten.

Kinas första strategi är att underminera USA i regionen. Denna strategi markerades tydligt, som Financial Times rapporterade om, när Kina skrev under en militär samarbetspakt med Ryssland om att motarbeta USA:s inflytande i Stilla havet.

Den andra strategin är att fortsätta hävda territoriella anspråk i Sydkinesiska havet och Östkinesiska havet genom en långsiktig strategi i form av provocerande intrång i omstridda områden och göra anspråk på territorier i obevakade vatten.

Den tredje strategin handlar om att den kinesiska regimen är på en charmoffensiv efter G20-mötet i Australien, med stora pengasummor och dolda motiv.

Strategiska avtal med åtta öststater

Kinesiska kommunistpartiets ledare, Xi Jinping, skrev under strategiska samarbetsavtal med åtta östater i Stilla havet under sitt besök i Fiji mellan 21 november och 23 november. Öarna var Fiji, Mikronesien, Samoa, Papua Nya Guinea, Vanuatu, Cooköarna, Tonga och Niue.

”De strategiska samarbetsavtalen inkluderar mer samarbete inom handel, jordbruk, fiske, marin industri, energi och resurser samt infrastrukturbyggande”, enligt underrättelseföretaget IHS Jane’s.

Xi sade att Kina står redo att ”utvidga interaktionen mellan regeringar, lagstiftande församlingar och partier med östaterna”, enligt Kinas statliga nyhetsbyrå Xinhua News. Han tillade att Kina kommer att ta med dem på ”det kinesiska utvecklingståget”.

Mer än bara ekonomiskt samarbete

Avtalen som skrivits under med östaterna liknar de avtal som den kinesiska regimen använder i Sydamerika och Afrika för att utöka sitt inflytande – och har större inverkan än vad som syns på ytan.

Med tanke på hur den kinesiska regimen har utövat inflytande genom liknande avtal i Sydamerika och Afrika är det sannolikt att den kinesiska regimen siktar på att få ut någonting mer än bara ”ekonomiskt samarbete”.

Milos Alcalay, tidigare Venezuelas ambassadör för FN, sade under en Forum 2000-konferens i Prag i oktober 2014 att Kinas expansion inte bara handlar om ekonomiska investeringar utan också ”en geopolitisk expansion”. Ett land som Venezuela som har växande skulder blir ekonomiskt beroende av Kina, sade Alcalay.

Så fort som ett land blir beroende av stöd från Kinesiska kommunistpartiet visar historien att det gör mycket för att behålla det stödet.

Under en paneldebatt i oktober förklarade Etienne Smith, en statsvetare med Afrikastudier som specialområde, vid det franska universitetet Sciences Po hur den kinesiska regimen har utövat inflytande över 14 afrikanska länder för att få dem att skära av de diplomatiska förbindelserna med Taiwan.

Vägval för Australien

Kina har ett stort intresse att utveckla starkare förbindelser i Stillahavsregionen.

Ledarna som Xi skrev avtal med ”bildar ett av de största röstblocken vid FN” enligt AFP. De är också en del av en region där den kinesiska regimen upplever starkt motstånd från länder som Vietnam, Filippinerna, USA och Japan.

Och om den kinesiska regimens starka ekonomiska inflytande i Australien är något att gå efter, är det sannolikt att man bakom kulisserna kommer att börja använda dessa nya avtal för att driva igenom sina intressen.

I Australien pågår en omfattande debatt om huruvida dess ledare snart kommer att tvingas välja mellan att liera sig med Kina eller USA.

Förra året kommenterade Sydney Morning Herald att ”en vacker dag måste vi välja endera USA eller Kina”.

Artikeln refererar till en kommentar av Song Xiaojun, tidigare officerare i Folkets befrielsearmé. Enligt The Age sade han 2012 att Australien inte kan hoppa mellan USA och Kina, och man kommer till slut att behöva välja en ”gudfader” som beskyddar landet.

Effekterna av Australiens ekonomiska beroende av Kina tydliggjordes under G20-mötet. Polis i New South Wales i Australien tog order från kinesiska myndigheter och skingrade människorättsdemonstranter när den kinesiska regimens ledare deltog i konferensen.

I en intervju med Epoch Times i Australien, sammanfattade en av demonstranterna, Zhao, oron hos dem som redan har börjat känna den andra sidan av Kinas charmoffensiv.

”Det komprometterar australiska värderingar”, sade Zhao. ”Jag hoppas att förtrycket i Kina inte exporteras och inte börjar förändra samhället på ett subtilt sätt innan vi inser det.”


Mest lästa

Rekommenderat

loadingKinesiska kommunistpartiets ledare Xi Jinping (höger) presenterar sin delegation för Australiens premiärminister Tony Abbott (mitten, ryggen mot kameran), den 19 november i Sydney, Australien. Den kinesiska regimen uppvaktar öar nära Australien i en ny charmoffensiv. (Jason Reed/Getty Images)
Kinesiska kommunistpartiets ledare Xi Jinping (höger) presenterar sin delegation för Australiens premiärminister Tony Abbott (mitten, ryggen mot kameran), den 19 november i Sydney, Australien. Den kinesiska regimen uppvaktar öar nära Australien i en ny charmoffensiv. (Jason Reed/Getty Images)
Utrikes

Kina söker större strategiskt inflytande i Stilla havet

Joshua Philipp, Epoch Times

Den kinesiska regimen har antagit tre olika strategier i ett försök att få bort USA:s inflytande över Stilla havet och samtidigt självt utöka sitt inflytande bortom sitt territorialvatten.

Kinas första strategi är att underminera USA i regionen. Denna strategi markerades tydligt, som Financial Times rapporterade om, när Kina skrev under en militär samarbetspakt med Ryssland om att motarbeta USA:s inflytande i Stilla havet.

Den andra strategin är att fortsätta hävda territoriella anspråk i Sydkinesiska havet och Östkinesiska havet genom en långsiktig strategi i form av provocerande intrång i omstridda områden och göra anspråk på territorier i obevakade vatten.

Den tredje strategin handlar om att den kinesiska regimen är på en charmoffensiv efter G20-mötet i Australien, med stora pengasummor och dolda motiv.

Strategiska avtal med åtta öststater

Kinesiska kommunistpartiets ledare, Xi Jinping, skrev under strategiska samarbetsavtal med åtta östater i Stilla havet under sitt besök i Fiji mellan 21 november och 23 november. Öarna var Fiji, Mikronesien, Samoa, Papua Nya Guinea, Vanuatu, Cooköarna, Tonga och Niue.

”De strategiska samarbetsavtalen inkluderar mer samarbete inom handel, jordbruk, fiske, marin industri, energi och resurser samt infrastrukturbyggande”, enligt underrättelseföretaget IHS Jane’s.

Xi sade att Kina står redo att ”utvidga interaktionen mellan regeringar, lagstiftande församlingar och partier med östaterna”, enligt Kinas statliga nyhetsbyrå Xinhua News. Han tillade att Kina kommer att ta med dem på ”det kinesiska utvecklingståget”.

Mer än bara ekonomiskt samarbete

Avtalen som skrivits under med östaterna liknar de avtal som den kinesiska regimen använder i Sydamerika och Afrika för att utöka sitt inflytande – och har större inverkan än vad som syns på ytan.

Med tanke på hur den kinesiska regimen har utövat inflytande genom liknande avtal i Sydamerika och Afrika är det sannolikt att den kinesiska regimen siktar på att få ut någonting mer än bara ”ekonomiskt samarbete”.

Milos Alcalay, tidigare Venezuelas ambassadör för FN, sade under en Forum 2000-konferens i Prag i oktober 2014 att Kinas expansion inte bara handlar om ekonomiska investeringar utan också ”en geopolitisk expansion”. Ett land som Venezuela som har växande skulder blir ekonomiskt beroende av Kina, sade Alcalay.

Så fort som ett land blir beroende av stöd från Kinesiska kommunistpartiet visar historien att det gör mycket för att behålla det stödet.

Under en paneldebatt i oktober förklarade Etienne Smith, en statsvetare med Afrikastudier som specialområde, vid det franska universitetet Sciences Po hur den kinesiska regimen har utövat inflytande över 14 afrikanska länder för att få dem att skära av de diplomatiska förbindelserna med Taiwan.

Vägval för Australien

Kina har ett stort intresse att utveckla starkare förbindelser i Stillahavsregionen.

Ledarna som Xi skrev avtal med ”bildar ett av de största röstblocken vid FN” enligt AFP. De är också en del av en region där den kinesiska regimen upplever starkt motstånd från länder som Vietnam, Filippinerna, USA och Japan.

Och om den kinesiska regimens starka ekonomiska inflytande i Australien är något att gå efter, är det sannolikt att man bakom kulisserna kommer att börja använda dessa nya avtal för att driva igenom sina intressen.

I Australien pågår en omfattande debatt om huruvida dess ledare snart kommer att tvingas välja mellan att liera sig med Kina eller USA.

Förra året kommenterade Sydney Morning Herald att ”en vacker dag måste vi välja endera USA eller Kina”.

Artikeln refererar till en kommentar av Song Xiaojun, tidigare officerare i Folkets befrielsearmé. Enligt The Age sade han 2012 att Australien inte kan hoppa mellan USA och Kina, och man kommer till slut att behöva välja en ”gudfader” som beskyddar landet.

Effekterna av Australiens ekonomiska beroende av Kina tydliggjordes under G20-mötet. Polis i New South Wales i Australien tog order från kinesiska myndigheter och skingrade människorättsdemonstranter när den kinesiska regimens ledare deltog i konferensen.

I en intervju med Epoch Times i Australien, sammanfattade en av demonstranterna, Zhao, oron hos dem som redan har börjat känna den andra sidan av Kinas charmoffensiv.

”Det komprometterar australiska värderingar”, sade Zhao. ”Jag hoppas att förtrycket i Kina inte exporteras och inte börjar förändra samhället på ett subtilt sätt innan vi inser det.”


Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024