Det här är inte en ny tvist men den har vuxit efter en incident den 9 juni då Folkrepubliken Kina sade att beväpnade vietnamesiska fartyg ”illegalt avhyste” kinesiska fiskebåtar från vattnen nära Spratlyöarna ”utan hänsyn till fiskarnas liv och säkerhet”.

– De vietnamesiska fartygen släpade de kinesiska fiskebåtarna bakåt i ungefär en timme. Först när de kinesiska fiskarna skar av linorna till sina fiskenät kom de loss från de vietnamesiska fartygen, sade Kinas utrikesdepartements talesman Hong Lei till journalister på torsdagen, enligt ministeriet.

– Dessutom orsakade detta att ett nät från en av de kinesiska fiskebåtarna trasslade in sig med kablar från ett vietnamesiskt olje- och gasprospekteringsfartyg som olagligt fanns i området.

Vietnams utrikesdepartements taleskvinna Nguyen Phuong Nga berättade på en presskonferens på torsdagen en nästan motsatt historia. På morgonen hade en kinesisk fiskebåt och två fartyg från fiskeadministrationen klippt av kablarna för Viking II, ett vietnamesisk olje- och gasprospekteringsfartyg som gjorde en seismisk undersökning i Vietnams ”exklusiva ekonomiska zon och kontinentalsockel,” enligt tidningen VietNamNet.

Nga sade att de tre kinesiska fartygen åkte förbi fören på Viking II och accelererade när det vietnamesiska fartyget utförde seismiska undersökningar.

– Trots att det vietnamesiska fartyget sköt varningssignaler trängde sig det kinesiska fartyget 6226, uppsåtligen in i vietnamesiskt prospekteringsområde. Viking II:s kablar fastnade sedan i den specialiserade skärutrustningen för kablar som tillhörde det kinesiska fartyget, sade Nga.

När Kinas utrikesdepartements talesman Hong Lei ombads kommentera Vietnams påstående att kinesiska fiskebåtar har skurit av kablar på det vietnamesiska fartyget, avfärdade han det som ”absolut tvärtemot sanningen”.

Vietnams premiärminister Nguyen Tan Dung upprepade på onsdagen sitt lands ”obestridliga suveränitet” över både Spratlys och Paracels skärgårdar.

I ett tal i kuststaden Nha Trang till åminnelse av World Ocean Day, sade Dung att Vietnam kraftfullt skulle försvara sina anspråk på landets territorium till havs och varnade utomstående för att ställa till problem i Sydkinesiska sjön.

– Det vietnamesiska folket har viljan och styrkan att upprätthålla och försvara dess vatten och öar. Vietnam ber relaterade parter att tygla sig och inte engagera sig i aktiviteter som gör situationen i Östra havet mer komplicerat och att beakta sina åtagande för att lösa tvister med fredliga åtgärder som bygger på principer i internationell rätt, sade Dung, enligt tidningen VietNamNet

Ridande på vågen av Dungs retorik har en kampanj på vietnamesisk gräsrotsnivå försökt att styra debatten genom att göra en petition om att ändra namnet på Sydkinesiska sjön till Sydostasiatiska havet. Vid middagstid på fredagen hade deras webbplats Change.org över 100 000 supportrar.

Det nuvarande namnet är felaktigt, eftersom Kinas totala kustlinje är 46 gånger kortare än andra Sydostasiatiska länders kuster tillsammans, påstår rörelsen.

På Change.org står det: ”Havet är inte begränsat till ett visst land. Länderna i Sydostasien omfattar nästan hela Sydkinesiska sjön med en total kuststräcka som är cirka 130 000 kilometer lång medan södra Kinas kust är cirka 2 800 kilometer”.

”Havet inte är begränsat till ett visst land,” säger petitionen. Men den har inte någon rättslig tyngd.

Kinas talesman Hong sade att kinesiska fiskebåtar har varit verksamma i de vatten som omger Spratlyöarna i generationer över vilka Kina har den ”obestridliga suveräniteten”. Han sade att Kina kräver att Vietnam stoppar alla ”otillåtna verksamheter” och alla åtgärder som ”försvårar och intensifierar befintliga konflikter.”

– Kina hoppas att Vietnam kommer att sträva efter att bevara freden och stabiliteten i Sydkinesiska sjön, sade Hong.

Den pågående och komplicerade tvisten om Sydkinesiska sjön är tilltrasslad och sex olika länder gör anspråk på Spratlyöarna: Kina, Vietnam, Malaysia, Brunei, Taiwan och Filippinerna.

Trots FN:s fördrag om havsrätt från 1982, är oklara ägarförhållanden av öarna och omgivande vatten orsak till uppblossande konflikter med fiskare och undersökande fartyg från olika målsägare.

På grund av de unika ekonomiska fördelar som öarna ger – både för sjöfart och militär planering samt naturresurser i form av gas och olja – har säkerhetsanalytiker bedömt Sydkinesiska sjön som en potentiell krutdurk.

USA har gjort flera offentliga uttalanden som har klargjort att den kinesiska regimens försök att kontrollera vattnen är i strid med internationell rätt och kommer att möta motstånd. Samtidigt har Kinas externa propagandahantering varit tvetydig, mellan anspråket på havet som ett ”huvudintresse” och, att sätta in det bland andra politiskt explosiva frågor som Tibet och Xinjiang, och säga att det endast är ”viktigt”.

I maj varnade Filippinernas president Benigno Aquino III, Kinas försvarsminister för kapprustning om spänningarna ökar i Sydkinesiska sjön.