loadingEn kopia av Pekings Kvällsnyheter där framsidan handlar om Egypten, hänger på ett tidningsställ den 12 februari. Kinas strikta kontroll av medierna nämnde att Hosni Mubarak gav vika på grund av massiva protester, men slätade över detaljerna om det populära upproret och betonade behovet att upprätthålla ordningen. Ett tecken som visar att Peking är oroade. (Frederic J. Brown/Getty Images)
En kopia av Pekings Kvällsnyheter där framsidan handlar om Egypten, hänger på ett tidningsställ den 12 februari. Kinas strikta kontroll av medierna nämnde att Hosni Mubarak gav vika på grund av massiva protester, men slätade över detaljerna om det populära upproret och betonade behovet att upprätthålla ordningen. Ett tecken som visar att Peking är oroade. (Frederic J. Brown/Getty Images)
Utrikes

Kina har mycket att lära av upproret i Egypten

Matthew Robertson, Epoch Times

Upproren i Mellanöstern och Nordafrika visar att legitimiteten hos en politisk regim är avgörande för den regimens stabilitet. Detta är viktigt att ha i åtanke för att förstå Kina, enligt en paneldebatt nyligen.

John Tkacik, 35 år och förre detta ambassadtjänsteman och Kina-expert, höll ett oförberett tal kryddat med kinesiska fraser, om upproren i Mellanöstern och Nordafrika. Hans analys handlade i huvudsak om legitimitet och propaganda där den sista stödjer den första.

Envåldshärskare är inte beroende av samtycke från de styrande, utan av en ideologi som bärs upp av politisk propaganda, säger Tkacik. I Nazityskland var det nationalism och dess konsekvens ”grotesk rasism”. I Sovjetunionen var ”marxism-leninismen den universella sanning”. Och i Kina har det Kinesiska kommunistpartiet baserat sin legitimitet på ett virrvarr av teoretisk utveckling från Mao till Deng till Jiang och till Hu.

Slutsatsen var att ”om du är emot kommunistpartiet, är du emot Kina, och om du är emot Kina, kan vi döda dig”.

Personer som Wei Jingsheng och hans likasinnade utmanade fundamentalt denna idé under hela 1980-talet. Idén om att Kina inte behövde kommunistpartiet var kärnan. Och utifrån detta växte det 1989 fram antikorruptionsprotester och prodemokratiska reformprotester.

Efter massakern på Himmelska fridens torg visste Deng Xiaoping att det Kinesiska kommunistpartiet, KKP, behövdes reformeras.

– Deng var en massa saker men han var inte dum. Han visste hur man skulle gå tillväga för att få legitimitet, säger Tkacik.

Från sin sydturné
(1992) och framåt beredde han vägen för det nya Kina. Det handlade inte om att regimen gav sitt medgivande, utan istället om ”socialism med kinesiska förtecken”.

Tkacik säger att detta inte är annat än: ”vad helst som ökar nationens allomfattande styrka.” Och kommunistpartiet säger att det här är den enda styrkan som kan bygga Kinas allomfattande styrka.

Denna teoretiska fingerfärdighet ger då partiet symbolisk auktoritet att utöka  kontrollen över kinesers liv inom alla områden: familjen, skolan, religionen, om man får protestera mot miljöförstöring eller inte, protestera mot förgiftad mat eller inte, säger Tkacik.

Men till slut kommer folk att stå emot orättvisor.

– En vacker dag kommer KKP att läxa upp folk i ett stort geografiskt området, och det kommer att sluta i ett uppror.

Wei Jingsheng, ibland kallad demokratirörelsens gudfader, sade i sitt tal att han tycker att demokratirörelserna i Mellanöstern och Nordafrika är intressant, eftersom de saknar ledare: de ungas mod och smarta sätt att använda teknologi var tillräckligt.

Kineser kan komma till insikt om att de inte behöver stöd utifrån eller från ledare för att få till stånd en förändring, säger Wei.

Wei föreslår att aktivister fokuserar energin på att påverka opinionen hos det kinesiska folket, snarare än att försöka övertyga USA:s politiker, Kina-experter och journalister som tillhör ett döende parti.

Idén om att nå ut direkt till folk passar in på Charles Lee, ordförande i Servicecentret för att lämna KKP, en grupp som uppmärksammar utträden från det kinesiska kommunistpartiet.

Hans volontärorganisation ringer tusentals telefonsamtal till Kina varje dag, och mottar varje dag tiotusentals utträdesmeddelanden på deras webbsida. En del utträdelser är kortfattade, medan andra är fyllda med en massa bittra ord som riktas mot regimen.

Lees organisation som hittills har över 90 miljoner utträden, växer för varje dag.

– Framtiden ser ljus ut, och saker och ting går fort.

Han tror att denna enkla mekanism för att uttrycka ett stort missnöje, kommer att vara en viktig faktor när man definierar Kinas framtid.

– När KKP kollapsar så kommer folk äntligen att slappna av och Kina kommer att vara fritt, säger Lee.

Tsuwei Huang säger att det till slut kommer att hända, och att man i USA borde förbereda sig.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/world/lessons-for-china-from-egypts-uprising-52281.html

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn kopia av Pekings Kvällsnyheter där framsidan handlar om Egypten, hänger på ett tidningsställ den 12 februari. Kinas strikta kontroll av medierna nämnde att Hosni Mubarak gav vika på grund av massiva protester, men slätade över detaljerna om det populära upproret och betonade behovet att upprätthålla ordningen. Ett tecken som visar att Peking är oroade. (Frederic J. Brown/Getty Images)
En kopia av Pekings Kvällsnyheter där framsidan handlar om Egypten, hänger på ett tidningsställ den 12 februari. Kinas strikta kontroll av medierna nämnde att Hosni Mubarak gav vika på grund av massiva protester, men slätade över detaljerna om det populära upproret och betonade behovet att upprätthålla ordningen. Ett tecken som visar att Peking är oroade. (Frederic J. Brown/Getty Images)
Utrikes

Kina har mycket att lära av upproret i Egypten

Matthew Robertson, Epoch Times

Upproren i Mellanöstern och Nordafrika visar att legitimiteten hos en politisk regim är avgörande för den regimens stabilitet. Detta är viktigt att ha i åtanke för att förstå Kina, enligt en paneldebatt nyligen.

John Tkacik, 35 år och förre detta ambassadtjänsteman och Kina-expert, höll ett oförberett tal kryddat med kinesiska fraser, om upproren i Mellanöstern och Nordafrika. Hans analys handlade i huvudsak om legitimitet och propaganda där den sista stödjer den första.

Envåldshärskare är inte beroende av samtycke från de styrande, utan av en ideologi som bärs upp av politisk propaganda, säger Tkacik. I Nazityskland var det nationalism och dess konsekvens ”grotesk rasism”. I Sovjetunionen var ”marxism-leninismen den universella sanning”. Och i Kina har det Kinesiska kommunistpartiet baserat sin legitimitet på ett virrvarr av teoretisk utveckling från Mao till Deng till Jiang och till Hu.

Slutsatsen var att ”om du är emot kommunistpartiet, är du emot Kina, och om du är emot Kina, kan vi döda dig”.

Personer som Wei Jingsheng och hans likasinnade utmanade fundamentalt denna idé under hela 1980-talet. Idén om att Kina inte behövde kommunistpartiet var kärnan. Och utifrån detta växte det 1989 fram antikorruptionsprotester och prodemokratiska reformprotester.

Efter massakern på Himmelska fridens torg visste Deng Xiaoping att det Kinesiska kommunistpartiet, KKP, behövdes reformeras.

– Deng var en massa saker men han var inte dum. Han visste hur man skulle gå tillväga för att få legitimitet, säger Tkacik.

Från sin sydturné
(1992) och framåt beredde han vägen för det nya Kina. Det handlade inte om att regimen gav sitt medgivande, utan istället om ”socialism med kinesiska förtecken”.

Tkacik säger att detta inte är annat än: ”vad helst som ökar nationens allomfattande styrka.” Och kommunistpartiet säger att det här är den enda styrkan som kan bygga Kinas allomfattande styrka.

Denna teoretiska fingerfärdighet ger då partiet symbolisk auktoritet att utöka  kontrollen över kinesers liv inom alla områden: familjen, skolan, religionen, om man får protestera mot miljöförstöring eller inte, protestera mot förgiftad mat eller inte, säger Tkacik.

Men till slut kommer folk att stå emot orättvisor.

– En vacker dag kommer KKP att läxa upp folk i ett stort geografiskt området, och det kommer att sluta i ett uppror.

Wei Jingsheng, ibland kallad demokratirörelsens gudfader, sade i sitt tal att han tycker att demokratirörelserna i Mellanöstern och Nordafrika är intressant, eftersom de saknar ledare: de ungas mod och smarta sätt att använda teknologi var tillräckligt.

Kineser kan komma till insikt om att de inte behöver stöd utifrån eller från ledare för att få till stånd en förändring, säger Wei.

Wei föreslår att aktivister fokuserar energin på att påverka opinionen hos det kinesiska folket, snarare än att försöka övertyga USA:s politiker, Kina-experter och journalister som tillhör ett döende parti.

Idén om att nå ut direkt till folk passar in på Charles Lee, ordförande i Servicecentret för att lämna KKP, en grupp som uppmärksammar utträden från det kinesiska kommunistpartiet.

Hans volontärorganisation ringer tusentals telefonsamtal till Kina varje dag, och mottar varje dag tiotusentals utträdesmeddelanden på deras webbsida. En del utträdelser är kortfattade, medan andra är fyllda med en massa bittra ord som riktas mot regimen.

Lees organisation som hittills har över 90 miljoner utträden, växer för varje dag.

– Framtiden ser ljus ut, och saker och ting går fort.

Han tror att denna enkla mekanism för att uttrycka ett stort missnöje, kommer att vara en viktig faktor när man definierar Kinas framtid.

– När KKP kollapsar så kommer folk äntligen att slappna av och Kina kommer att vara fritt, säger Lee.

Tsuwei Huang säger att det till slut kommer att hända, och att man i USA borde förbereda sig.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/world/lessons-for-china-from-egypts-uprising-52281.html

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024