Kinas ledare Hu Jintao träffade nyligen Costa Ricas president Oscar Arias under en resa till Sydamerika vilket ytterligare stärkte de två nationernas diplomatiska och ekonomiska relation.
Costa Rica är det första landet i Sydamerika som brutit banden med Taiwan till Kinas fördel. Kina erkänner inte Taiwan som en självständig nation och försöker att påverka andra länder i regionen till att avstå från vidare diplomatiska och ekonomiska band med Taiwan.
Några huvudpunkter under Hus visit i Costa Rica var slutgiltiga planer för det finansiella stödet till ett oljeraffinaderi i Móin och en ny sportarena i La Sabana Park nära huvudstaden San Jose. De två presidenterna undertecknade totalt elva överenskommelser om frihandel, utbildning och energi.
Förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan de båda länderna kommer att inledas i San Jose den 19 januari 2009.
Avtalet kan dock komma att möta ett visst motstånd. Bara några dagar före Kinabesöket genomfördes den slutgiltiga omröstningen om det omstridda Tratado de Libre de Comercio (TLC) – frihandelsavtalet mellan USA, Centralamerka och Dominikanska Republiken.
De två nationerna är redan starkt ekonomiskt förbundna med varandra. Enligt Council on Hemispheric Affairs i Washingtons beräkning från september 2008 överskrider kinesisk import från Costa Rica ett värde av en miljard dollar om året.
Enligt engelskspråkiga Tico Times i Costa Rica kommer The China National Petrolium Corporation (Kinas nationella oljebolag) hjälpa Costa Rica att expandera oljeraffinaderiet till en kostnad på en miljard dollar i en överenskommelse mellan länderna.
Bland överenskommelserna som undertecknades under Hus besök finns även planerna på ett Konfucius-institut, vilket är ämnat att sprida det kinesiska språket och kinesisk kultur. I andra länder har Konfucius-instituten varit mycket omdiskuterade.
Konfucius-instituten påminner om Frankrikes Alliance Francais och Tysklands Goethe-institut på sättet vilket regeringarna finansierar och organiserar främjandet av språk och kultur, men enligt proffessorerna Purnendra Jain och Gerry Groot från Adelaides akademiska universitet i Australien finns det vissa avgörande skillnader.
De europeiska organisationerna förlägger sina kontor på vanliga adekvata platser där regeringarna kan hyra ett lämpligt utrymme. Det görs inga ansatser till att integrera dem i värdsamhället via institutionella förbindelser, skriver professorerna på Asia Times online.
Konfucius-instituten däremot införlivas i ledande universitet och högskolor världen över och sammanlänkas med Kina, inte bara genom Hanbans (det kinesiska språkkontoret) kontakter utan även genom stödjande och sammankopplande arrangemang med nyckeluniversitet i Kina.
Detta skulle vara högst olämpligt menar de, eftersom ”det skulle göra det svårare för akademiker att bibehålla frihet och oberoende”.
Professorn Chey sade att många delar deras oro i fråga om Pekings användande av ”mjuk makt” eller övertygande medel för att influera regionala uppfattningar om dem.
De (kineserna) använder en mer sofistikerad framtoning för handel, bistånd och kulturella utbyten och en annan (framtoning) för att få inflytande över den allmänna opinionen i världen för att skapa en atmosfär som gör det lättare att uppnå sina politiska mål. Etablerandet av Konfucius-institut är en del i en internationell kampanj, menade hon.
Joshua Kurlantzick skriver i boken ”China’s Charm: Implications of Chinese Soft Power” att Kina bagatelliserade sin militärmakt (hård makt) samtidigt som de lyfte fram sin ”mjuka makt” på olika områden. Detta ”kan komma att bli katastrofalt för demokratisering, initiativ mot korruption och ett sunt styre”.
Översatt från engelska:http://en.epochtimes.com/n2/world/hu-china-costa-rica-arias-7750.html
