loadingAnn Marie Calhoun visade tydliga känslor när hon spelade vid Grammy-utdelningen i USA i februari. Ett svenskt forskarlag har tagit fram ett datorprogram som kan avläsa känslorna i framförandet, om de inte är lika uppenbara. (Foto: AFP)
Ann Marie Calhoun visade tydliga känslor när hon spelade vid Grammy-utdelningen i USA i februari. Ett svenskt forskarlag har tagit fram ett datorprogram som kan avläsa känslorna i framförandet, om de inte är lika uppenbara. (Foto: AFP)
Hälsa & Livsstil

Känslouttryck viktiga i musiken

Barbro Plogander - Epoch Times

Vill man nå människors hjärtan med sin musik så krävs det av varje musiker att de har förmågan att uttrycka känslor via sitt instrument. Ändå försummar musikundervisningen den här aspekten. Jessika Karlsson har i sin avhandling presenterat en ny metod som kan användas för detta ändamål.

Ett datorprogram som analyserar musikutförandet och ger informativ feedback med förslag på hur det känslomässiga uttrycket kan förbättras, utvecklades och utvärderades av Jessika Karlsson och hennes forskargrupp. En grupp av musiker fick sedan feedback från lärare, en annan från datorprogrammet och den tredje gruppen fick ingen feedback alls. Alla tyckte att programmet var lätt att förstå och lätt att använda, men de ville inte använda det.

– Men lyssningsexperiment visade att den största förbättringen ägde rum i den grupp som fick feedback från datorprogrammet, säger hon i ett pressmeddelande.

Deltagarna i experimentet tyckte att feedbacken var bättre om den kom från en lärare jämfört med om den kom från en dator. De uppskattade lärarnas exempel och förklaringar till varför deras förslag skulle fungera.

– Avhandlingen visar att musiker kan förbättra förmågan att uttrycka känslor genom datorstödd undervisning, men att sådan undervisning kan vinna på att inkludera aspekter som uppmuntran, exempel och förklaringar för att göra metoden mer attraktiv för potentiella användare, avslutar Jessika Karlsson.

Vad är det då som gör att vi uppfattar det emotionella innehållet i musiken? Det försöker Björn Vickhoff reda ut i sin avhandling.

Kunskap om hjärnan visar att vi reagerar emotionellt innan vi blir medvetna om musiken. Känslan är kopplad till någon form av kroppslig rörelse snarare än till intellektet. Känslan kommer alltså först och är inte resultatet av vad vi medvetet uppfattar. Det gör att vi kan förväxla orsaken till känslan, exempelvis kan vi uppleva musiken som en känsla hos skådespelaren i en film.

Känslan kan även kopplas via musiken till en produkt, politiskt budskap eller den egna kroppen, man känner sig glad eller ledsen vilket också musiken i sig kan leda till. Det är inte förrän vi betraktar något som vi överhuvudtaget blir medvetna om känslan står det i pressmeddelandet.

Avhandlingarna

Björn Vickhoff. Avhandlingens titel: A Perspective Theory of Music Perception and Emotion. Disputationen äger rum den 19 mars i Göteborg.

Jessika Karlsson. A Novel Approach to Teaching Emotional Expression in Music Performance. Disputation i Uppsala den 14 mars.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingAnn Marie Calhoun visade tydliga känslor när hon spelade vid Grammy-utdelningen i USA i februari. Ett svenskt forskarlag har tagit fram ett datorprogram som kan avläsa känslorna i framförandet, om de inte är lika uppenbara. (Foto: AFP)
Ann Marie Calhoun visade tydliga känslor när hon spelade vid Grammy-utdelningen i USA i februari. Ett svenskt forskarlag har tagit fram ett datorprogram som kan avläsa känslorna i framförandet, om de inte är lika uppenbara. (Foto: AFP)
Hälsa & Livsstil

Känslouttryck viktiga i musiken

Barbro Plogander - Epoch Times

Vill man nå människors hjärtan med sin musik så krävs det av varje musiker att de har förmågan att uttrycka känslor via sitt instrument. Ändå försummar musikundervisningen den här aspekten. Jessika Karlsson har i sin avhandling presenterat en ny metod som kan användas för detta ändamål.

Ett datorprogram som analyserar musikutförandet och ger informativ feedback med förslag på hur det känslomässiga uttrycket kan förbättras, utvecklades och utvärderades av Jessika Karlsson och hennes forskargrupp. En grupp av musiker fick sedan feedback från lärare, en annan från datorprogrammet och den tredje gruppen fick ingen feedback alls. Alla tyckte att programmet var lätt att förstå och lätt att använda, men de ville inte använda det.

– Men lyssningsexperiment visade att den största förbättringen ägde rum i den grupp som fick feedback från datorprogrammet, säger hon i ett pressmeddelande.

Deltagarna i experimentet tyckte att feedbacken var bättre om den kom från en lärare jämfört med om den kom från en dator. De uppskattade lärarnas exempel och förklaringar till varför deras förslag skulle fungera.

– Avhandlingen visar att musiker kan förbättra förmågan att uttrycka känslor genom datorstödd undervisning, men att sådan undervisning kan vinna på att inkludera aspekter som uppmuntran, exempel och förklaringar för att göra metoden mer attraktiv för potentiella användare, avslutar Jessika Karlsson.

Vad är det då som gör att vi uppfattar det emotionella innehållet i musiken? Det försöker Björn Vickhoff reda ut i sin avhandling.

Kunskap om hjärnan visar att vi reagerar emotionellt innan vi blir medvetna om musiken. Känslan är kopplad till någon form av kroppslig rörelse snarare än till intellektet. Känslan kommer alltså först och är inte resultatet av vad vi medvetet uppfattar. Det gör att vi kan förväxla orsaken till känslan, exempelvis kan vi uppleva musiken som en känsla hos skådespelaren i en film.

Känslan kan även kopplas via musiken till en produkt, politiskt budskap eller den egna kroppen, man känner sig glad eller ledsen vilket också musiken i sig kan leda till. Det är inte förrän vi betraktar något som vi överhuvudtaget blir medvetna om känslan står det i pressmeddelandet.

Avhandlingarna

Björn Vickhoff. Avhandlingens titel: A Perspective Theory of Music Perception and Emotion. Disputationen äger rum den 19 mars i Göteborg.

Jessika Karlsson. A Novel Approach to Teaching Emotional Expression in Music Performance. Disputation i Uppsala den 14 mars.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024