loading

Pakistanska och kinesiska arbetare vid en nybyggd tunnel i Gojal-dalen i norra Pakistan, 25 september 2015. Tunneln är en del av Kinas ambitiösa OBOR-projekt. Foto: Aamir Qureshi/AFP/Getty Images
Pakistanska och kinesiska arbetare vid en nybyggd tunnel i Gojal-dalen i norra Pakistan, 25 september 2015. Tunneln är en del av Kinas ambitiösa OBOR-projekt. Foto: Aamir Qureshi/AFP/Getty Images
Ekonomi & Näringsliv

Kan "nya sidenvägen" stjälpa Kinas banksystem?

Fan Yu

Kinas ”nya sidenväg”, eller ”One Belt, One Road” (OBOR) som den officiellt benämns, innefattar investeringar i infrastruktur i 60 länder i Afrika, Asien och Östeuropa. Tanken är att det ska gynna Kina ekonomiskt och politiskt, men det riskerar att anstränga de redan pressade bankerna och ytterligare destabilisera landets finansiella system.

OBOR-propgrammet ska låna ut pengar till utvecklingsländer för att finansiera vägar, broar och andra infrastrukturprojekt. Politiska banker som Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB) har lovat att stödja det, men stora delar av finansieringen förväntas komma från Kinas stora kommersiella banker.

OBOR har beskrivits som en kinesisk Marshallplan, eftersom den kombinerar uppgradering av infrastruktur i utvecklingsländer med utveckling av nya marknader som ska ge avsättning för Kinas överskottskapacitet inom stål, kol och containerfrakt.

Vad vill Kina med den nya sidenvägen egentligen?

Peking har länge försökt dra ner på Kinas beroende av den tunga industrin, men utan att sänka tillväxten och skapa oro i de fattiga kol- och stålområden i centrala och nordöstra Kina som skulle drabbas av detta. Det är där OBOR kommer in i bilden.

Politisk chansning

Experter menar dock att i ekonomiskt hänseende så är OBOR en politisk chansning snarare än ett noggrant kalkylerad kommersiellt projekt. Fitch Ratings rankar många av de marknader Kina nu investerar i som ”skräpmarknader”, och vissa av dem, som Laos, har inte ens någon rankning, och bedöms som mycket riskfyllda. Så frågan är om lånen alls kommer att betalas tillbaka.

Det här hade varit mindre farligt om staten eller infrastrukturbankerna tog hand om notan, men eftersom Kinas kommersiella banker tar största delen blir OBOR en chansning även för vanliga kineser, som har det mesta av sina kontanta besparingar i dessa banker. Även de som äger aktier i bankerna exponeras så klart.

Fitch skriver att Kinas banker inte har visat sig bra på att effektivt fördela resurser på hemmamarknaden, och att det därmed verkar osannolikt att de skulle vara mer lyckosamma i utlandet.

Stora återverkningar

Kinas banker har redan problem med dåliga lån, och många av dem är just infrastrukturlån. Lägg till detta den hisnande snabba takt som Kinas skuldberg växer, så inser man att OBOR-lånen i värsta fall skulle kunna utlösa en bankkris, vilket skulle få återverkningar i hela världen.

Länder som inte klarar att betala tillbaka sina lån riskerar så klart också egna politiska och ekonomiska kriser. Kirgizistans skuld till Kinas export/import-bank utgjorde hela 20 procent av landets BNP 2015.

Det ambitiösa OBOR-projektets framgång eller misslyckande kommer att ha en enormt omfattande påverkan på det kinesiska banksystemet, och därmed det ekonomiska välståndet i åtskilliga regioner.

Mest lästa

Rekommenderat

loading

Pakistanska och kinesiska arbetare vid en nybyggd tunnel i Gojal-dalen i norra Pakistan, 25 september 2015. Tunneln är en del av Kinas ambitiösa OBOR-projekt. Foto: Aamir Qureshi/AFP/Getty Images
Pakistanska och kinesiska arbetare vid en nybyggd tunnel i Gojal-dalen i norra Pakistan, 25 september 2015. Tunneln är en del av Kinas ambitiösa OBOR-projekt. Foto: Aamir Qureshi/AFP/Getty Images
Ekonomi & Näringsliv

Kan "nya sidenvägen" stjälpa Kinas banksystem?

Fan Yu

Kinas ”nya sidenväg”, eller ”One Belt, One Road” (OBOR) som den officiellt benämns, innefattar investeringar i infrastruktur i 60 länder i Afrika, Asien och Östeuropa. Tanken är att det ska gynna Kina ekonomiskt och politiskt, men det riskerar att anstränga de redan pressade bankerna och ytterligare destabilisera landets finansiella system.

OBOR-propgrammet ska låna ut pengar till utvecklingsländer för att finansiera vägar, broar och andra infrastrukturprojekt. Politiska banker som Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB) har lovat att stödja det, men stora delar av finansieringen förväntas komma från Kinas stora kommersiella banker.

OBOR har beskrivits som en kinesisk Marshallplan, eftersom den kombinerar uppgradering av infrastruktur i utvecklingsländer med utveckling av nya marknader som ska ge avsättning för Kinas överskottskapacitet inom stål, kol och containerfrakt.

Vad vill Kina med den nya sidenvägen egentligen?

Peking har länge försökt dra ner på Kinas beroende av den tunga industrin, men utan att sänka tillväxten och skapa oro i de fattiga kol- och stålområden i centrala och nordöstra Kina som skulle drabbas av detta. Det är där OBOR kommer in i bilden.

Politisk chansning

Experter menar dock att i ekonomiskt hänseende så är OBOR en politisk chansning snarare än ett noggrant kalkylerad kommersiellt projekt. Fitch Ratings rankar många av de marknader Kina nu investerar i som ”skräpmarknader”, och vissa av dem, som Laos, har inte ens någon rankning, och bedöms som mycket riskfyllda. Så frågan är om lånen alls kommer att betalas tillbaka.

Det här hade varit mindre farligt om staten eller infrastrukturbankerna tog hand om notan, men eftersom Kinas kommersiella banker tar största delen blir OBOR en chansning även för vanliga kineser, som har det mesta av sina kontanta besparingar i dessa banker. Även de som äger aktier i bankerna exponeras så klart.

Fitch skriver att Kinas banker inte har visat sig bra på att effektivt fördela resurser på hemmamarknaden, och att det därmed verkar osannolikt att de skulle vara mer lyckosamma i utlandet.

Stora återverkningar

Kinas banker har redan problem med dåliga lån, och många av dem är just infrastrukturlån. Lägg till detta den hisnande snabba takt som Kinas skuldberg växer, så inser man att OBOR-lånen i värsta fall skulle kunna utlösa en bankkris, vilket skulle få återverkningar i hela världen.

Länder som inte klarar att betala tillbaka sina lån riskerar så klart också egna politiska och ekonomiska kriser. Kirgizistans skuld till Kinas export/import-bank utgjorde hela 20 procent av landets BNP 2015.

Det ambitiösa OBOR-projektets framgång eller misslyckande kommer att ha en enormt omfattande påverkan på det kinesiska banksystemet, och därmed det ekonomiska välståndet i åtskilliga regioner.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024