Socialpsykologen Daryl Bem på Cornell University i USA skapade debatt på det parapsykologiska området, när han förra året påstod att han hade bevis för att framtida händelser kan sträcka sig bakåt i tiden och påverka en persons beteende.
Den slutliga versionen av hans studie publicerades på nätet den 31 januari i den ledande socialpsykologiska publikationen The Journal of Personality and Social Psychology. Redan innan den officiella publiceringen hade anhängare och cyniker gjort stort oväsen kring hans upptäckter och debatterat den generella existensen av psi, ett övergripande begrepp för informationsprocesser eller energiöverföringar som är oförklarliga med nu kända fysiska eller biologiska principer.
I artikeln redogör Bem i detalj för nio experiment han lett, vilka alla involverade väletablerade procedurer som används inom det socialpsykologiska området. Den kritiska punkten var emellertid att Bem ”kastade om tiden” för procedurerna, vilket innebar att han istället för att utsätta deltagarna för stimulans (normalt betraktat som orsaken till en persons beteende) och sedan mäta reaktionen (effekten) dokumenterade deltagarnas beteende först och sedan gav stimulansen.
I Bems första experiment, som massmedia fokuserat mest på, visades deltagarna två ridåer på en datorskärm och ombads gissa vilken ridå som dolde en bild. I själva verket bestämdes bilden och dess position av ett slumpprogram i datorn efter att deltagarna gjort sina val.
”Ur deltagarnas synvinkel tycks den här proceduren vara ett test av klärvoajans”, enligt artikeln. ”I själva verket bestämdes varken bilden i sig självt eller dess position till höger eller vänster förrän deltagarna hade registrerat sin gissning, vilket gjorde proceduren till ett test av att komma på en framtida händelse (dvs ett test av spådom).”
Bem upptäckte att i de fall där datorn hade genererat en erotisk bild hade deltagarna gissat den korrekta positionen i 53,1 procent av gångerna. Även om differensen mellan hans resultat och 50 procent (den förväntade andelen korrekta svar baserat enbart på slumpen) var liten var den statistiskt säkerställd enligt Bem, vilket i det stora hela tydde på att deltagarnas korrekta svar åtminstone delvis berodde på något annat än slumpen.
I sju av sina andra experiment erhöll Bem liknande data som gav stöd till existensen av psi. Skeptiker har emellertid uttryckt en oro över att Bems anomala resultat bara är statistiska lyckträffar.
I en kritisk artikel som publicerades bredvid Bems artikel förespråkade Eric-Jan Wagenmakers med kollegor på Amsterdams universitet ett mer ”konservativt” statistiskt test för att utvärdera Bems data. Enligt deras analys gav i själva verket majoriteten av Bems experiment antingen ”anekdotiska” eller ”substantiella” bevis till stöd för att förmågan att se in i framtiden inte existerar.
Samtidigt fann de dock att tre av Bems experiment gav ”anekdotiska” rättfärdiganden för hans påståenden, och att resultaten från hans nionde experiment var ”substantiella”.
Bems nionde experiment testade ”retroaktivt underlättande att minnas”. Deltagarna visades i tur och ordning 48 olika substantiv, och ombads sedan skriva ner så många av orden som de kunde minnas. Hälften av orden valdes slumpvis ut av datorn och visades återigen för deltagarna ett och ett. Sedan visades samma andel ord tillsammans medan deltagarna var tvungna att klicka på orden för att placera dem i kategorier och skriva ned dem.
Poängen var att undersöka om denna framtida visning och övningar i att skriva orden skulle ha ett samband med att de utvalda orden mindes i större utsträckning på bekostnad av de icke utvalda orden. Bem drog slutsatsen att hans resultat gav stöd för psi-fenomenet, och även Wagenmakers fann att resultaten var ”substantiella”.
”Substantiella” är långt från de ”extraordinära” bevis som krävs för att stödja extraordinära påståenden som Bems, men förklarar allmänhetens och vetenskapskretsens intrig.
Wagenmaker genomför för närvarande experiment för att testa möjligheterna att återupprepa Bems upptäckter. Enligt hans forskningsteams blogg, per den 20 juni 2011, så har de redan testat en grupp deltagare och avvaktar analyserna.
Andra forskare har också försökt återupprepa Bems experiment. Resultaten är en blandning av misslyckanden och framgångar, och i nuläget fortsätter debatten. Men vem vet, kanske kan ett paradigmskifte likt Bems kreativa grepp på det traditionella en dag ge svar på frågan.
Översatt från engelska
