Fram tills nu har storskaliga militärparader av den här sorten bara förekommit på jämna årsdagar av Folkrepubliken Kinas grundande. Alla tidigare partiledare har fått leda en sådan här tillställning: Mao Zedong, Deng Xiaoping, Jiang Zemin och Hu Jintao. Men Xi Jinpings tillfälle kommer egentligen inte förrän på 70-årsdagen, vilken infaller 2019.
Ändå förklarade partiet den 3 september som nationell helgdag och arrangerade det enorma spektakel som nyss gick av stapeln. Enligt Chen Pokong, en författare som skriver om kinesisk politisk kultur, kunde det här aldrig ha genomförts om inte Xi Jinping redan helt kontrollerade militären, och det partiorgan som styr militären, den centrala militärkommissionen. På förre ledaren Hu Jintaos tid styrde hans föregångare Jiang Zemin militären bakom kulisserna, så Hu hade aldrig kunnat genomföra detta, enligt Chen Pokong.
– Den här paraden är inte någon rutinhändelse. Det är en överraskning, en specialare, något ovanligt. Det är tydligt att Xi nu kontrollerar militären, sade Chen.
”En lojalitetsed”
Den oberoende Kinakännaren Cheng Xiaonong betonade att det här är ett sätt för Xi att markera, främst för sina rivaler inom partiet, att han nu styr militären, vilket är avgörande för att styra Kina.
– Så länge som han kontrollerar armén kontrollerar han allt. Det grundläggande skälet är att visa att Xi Jinping gärna manifesterar sin totala kontroll, sade Cheng i en telefonintervju.
Flera analytiker har också pekat på en artikel i People’s Daily, ett av kommunistpartiets mediaspråkrör, som ett av de tydligaste tecknen på den politiska logiken bakom paraden. Där kallar militärskribenten Wang Jiang paraden för ”en lojalitetsed” och att det handlar om att de tre vapenslagen ”betygar sin ojämförliga lojalitet och trofasta stöd för partiets centrala ledning och ordförande Xi.”
Chen Pokong påpekade hur Xi verkligen jobbat med detaljerna i maktdemonstrationen. Det var på förhand känt att en formation av generaler skulle marschera förbi Xi på Himmelska fridens torg, vända på huvudet, ta ögonkontakt med Xi och göra honnör.
– Det visar att han är högre och att de är lägre. Det handlar om att få dem att lyda, menade Chen.
Betydelsen av Jiang Zemins närvaro
Den som Xi framför allt anses manifestera emot är förre regimledaren och ärkerivalen Jiang Zemin. Maktkampen dem emellan har allt mer lutat över åt Xis håll på senare tid, och han har till och med markerat mot Jiang på sätt som lett till spekulationer om att Jiang är på väg att rensas ut. Bland annat publicerades en uppmärksammad ledarartikel som förtäckt kritiserade Jiang, och en sten med en inskription av Jiang togs bort från den centrala partiskolans gård.
Därför var det stort intresse och mycket spekulation innan om Jiang skulle vara med på paraden. I slutänden visade han sig bredvid Xi på podiet på Himmelska fridens torg, och de båda sågs talas vid vid olika tillfällen. Vad det betydde är dock oklart, eftersom kinesisk politik på den här nivån är så dunkel och svårtolkad. Det har skett tidigare precis innan utrensningar att högt uppsatta ledare har dolt sin rivalitet på det här viset. Å andra sidan kan det tyda på att de tidigare markeringarna nu är mindre betydelsefulla.