Efter triumferna på hemmaplan i New York höjer demokraten Hillary Clinton och republikanen Donald Trump blicken mot presidentvalet i november. Men kampen om partiernas presidentkandidatur är långt ifrån avgjord. Och segrarna i New York skuggas av klagomål på oegentligheter i primärvalet.

Stängda vallokaler, trasiga röstningsmaskiner och väljare som mystiskt försvunnit från röstlängderna. Under det haussade primärvalet i New York strömmade rapporter om problem in, främst från demokraten Bernie Sanders hemmaplan Brooklyn.

Staden New Yorks högste revisionschef Scott Stringer ska – med stöd av borgmästare Bill de Blasio – granska den lokala valmyndigheten för att ta reda på om tiotusentals demokrater felaktigt tagits bort från röstlängder, skriver tidningen The New York Times.

Uppgiven

En av de drabbade är studenten Nicholas Rodriguez, vars namn inte fanns med i röstlängderna i vallokalen i Cooper Park Houses, ett bostadsområde för låginkomsttagare i norra Brooklyn. Detta trots att han registrerade sig i tid.

– Jag har varit registrerad demokrat sedan jag fyllde 18 år. Jag röstade förra året i en lokalval och då var det inga problem, sade 20-årige Rodriguez uppgivet till TT efter att ha lagt en provisorisk röst vars giltighet i nuläget är oklar.

På sociala medier rasar ilskna Sandersanhängare mot valresultatet och hävdar att en oberoende granskning måste göras innan någon segrare kan koras. Men det hindrade inte förra utrikesministern och New Yorksenatorn Hillary Clinton från att utropa sig till vinnare vid en festlig valvaka på Manhattan.

– Kampen för att ta hem nomineringen är nu inne på spurtsträckan, sade hon till jubel och sträckte ut en hand till motståndaren genom att understryka att det finns mer som förenar än skiljer hennes och Sanders anhängare åt.

Mer presidentlikt

På den republikanska sidan storsegrade Donald Trump med över 60 procent av rösterna. I sitt segertal i den egna skyskrapan Trump Tower hävdade han att det är ”matematiskt omöjligt” för hans rival Texassenatorn Ted Cruz, som har näst flest delegater totalt, att vinna kandidaturen. Ian Higham, USA-kännare och statsvetare vid Stockholms universitet, tror att både Trump och Clinton med New York-segrarna i ryggen kommer att börja uppträda mer presidentlikt framöver.

– Nu kommer retoriken att förändras. Donald Trump har bytt ut några av sina medarbetare och han försökte tala om sakfrågor i sitt segertal, konstaterar Higham.

Han anser att Clintons förhållandevis lugna svar på Sanders attacker de senaste veckorna har gått hem.

– Han har kallat henne okvalificerad och angripit hennes band till storbankerna på Wall Street. Ändå vann hon bland de fattiga i Wall Streets hemstat.

Mot Pennsylvania

Om Sanders ska hålla liv i sin kampanj måste han vinna i delegatrika Pennsylvania – som jämte Maryland, Connecticut, Delaware och Rhode Island går till urnorna nästa tisdag. Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Des Moines i Iowa, säger till TT att Clintons svårighet att skaka av sig Sanders handlar om trovärdighet.

– Det blir ett slag mellan ambition och autenticitet. Väljarna ser att Clinton verkligen vill bli president. Från Sanders hör de samma budskap gång på gång, det handlar inte om honom som person, säger Goldford, som ändå spår att Clinton tar hem kandidaturen.

Så gick det i New York
Det preliminära resultatet av primärvalet i New York: Namn: Titel: Andel av rösterna i procent: Antal röster:Republikaner Donald Trump Affärsman 60.5 518 601 John Kasich Ohioguvernör 25,1 214 755 Ted Cruz Texassenator 14,5 123 894 Demokrater Hillary Clinton tidigare utrikesminister, senator 57,9 1 037 344 Bernie Sanders Vermontsenator 42,1 752 739 Källa: CNN, The New York Times

 

Så utses en presidentkandidat

Presidentkandidaterna i USA utses formellt vid Demokraternas och Republikanernas konvent, men vilka de blir brukar stå klart långt tidigare i primärvalsprocessen. Republikanernas konvent är den 18-21 juli i Cleveland i Ohio. Demokraterna möts den 25-28 juli i Philadelphia i Pennsylvania. Till konventen skickas några tusen delegater som utses vid de primärval och nomineringsmöten som hålls i respektive delstat från och med februari. Antalet delegater varierar med staternas folkmängd. Nomineringsmöten kallas också nomineringsval eller provval (på engelska caucus). De anordnas av partierna och innebär att partifolk samlas lokalt och debatterar de olika presidentaspiranterna och genomför en form av votering. Primärval arrangeras av delstaterna och är mer som vanliga lokalval, fast oftast med lägre valdeltagande. För att bli partiets presidentkandidat krävs stöd från en majoritet av delegaterna vid omröstningen på konventet (minst 1 237 delegater på den republikanska sidan, 2 382 på den demokratiska sidan). Om ingen får en majoritet vid den första omröstningen hålls flera omröstningar. I takt med fler omröstningar frigörs delegater från resultatet i sin hemstat och får rösta efter eget huvud. Primärvalsprocessen brukar locka väljare med mer extrema åsikter än själva presidentvalet. Presidentvalet hålls alltid den andra tisdagen i november, i år den 8 november.