Jonas Birgersson är ett fenomen inom IT-branschen. Han har grundat Bredbandbolaget, Framfab, Labs2 och senaste Space media networks. Nyligen talade han om paradigmskiften och vilken typ av ledarskap det krävs för att genomföra dem, till avgångseleverna på akademi Båstads KY-utbildning i progressivt ledarskap.
Det är dags för ett paradigmskifte nu, tycker Jonas Birgersson, där han står under det gröna bladverket i Norrviken trädgårds uteservering. Sverige behöver ta det oundvikliga steget från industrisamhället till nätverkssamhället.
Paradigmskifte betyder inte, så som reklammakarna missbrukar ordet, att brödrostar numera kan rosta fyra skivor i stället för två, utan en genomgripande samhällsomdaning, menade Jonas Birgersson och refererade till vad begreppets skapare Thomas Kuhn lade i det:
– Största tänkbara förändring!
”Birger” som han kallar sig, sade att Sverige var världsbäst på att gå från jordbrukssamhället till industrisamhället, vilket var det förra paradigmskiftet. Det fanns då ett tydligt ledarskap och en utbildningsvilja som ledde till att målen för förändringen uppnåddes. Nu behövs samma målmedvetenhet för nästa stora samhällsförändring.
Men egentligen pågår det redan. Problemet är att politikerna och industrisamhällets aktörer inte offensivt tar till sig det nya. Jonas Birgersson tar en rad exempel på hur nätverkssamhället fördröjts.
Musik- och filmindustrins motstånd mot fildelning är ett, och regeringen fick en känga för förbudet mot fildelning. Telias tröghet att ersätta sitt 115 år gamla kopparledningsnät med fiberoptik, som under 1990-talet fick Jonas Birgersson och några vänner att starta Bredbandsbolaget, ett annat.
I andra riktningen pekade han på MIT, det välrenommerade tekniska institutet i Boston. Det tog till sig den nya teknikens möjligheter och erbjuder alla att gratis ta del av undervisningsmaterialet via Internet.
– Det var lite obehagligt – en väldig massa ursäkter som försvann med det. Nu kan man ju inte skylla på att man inte kom in eller inte fick läsa just den där speciella kombinationen av ämnen. För alla kan ju komma in på nätet, säger han.
Nätverkssamhället bygger på tre principer. Den första är: ”teknologisk transparents”, vilket innebär att de inte finns någon hemlig teknik längre. Som exempel tar han att analysen av bilder från ubåtsspionage görs med photoshop, samma bildbehandlingsprogram som många privatpersoner har i sin hemmadator. Steg två är ”mjukvarulogik”. Det innebär att det nu går att introducera nya produkter utan att det tillkommer en extra kostnad per enhet. Som att datorprogram, musik, spel och filmer sprids utan kostnader mellan datoranvändare.
– Det är nytt något man aldrig hört talas om tidigare i historien.
Motsatsen är industrisamhällets tillverkning av exempelvis flygplanet Gripen som Jonas var inblandad i, vilket kostar många miljoner kronor för varje exemplar.
Steg tre kallar han ”idégemenskap” och är det absolut viktigaste i nätverkssamhället. Den bygger på att människor söker gemenskap med dem som är ungefär likadana och förstår att bekräfta deras förmågor. Detta är drivkraften bakom de datorprogram med så kallad öppen källkod, som utvecklas av användarna och sprids gratis över Internet.
För att Sverige ska kunna ta steget in i nätverkssamhället krävs enligt Jonas Birgersson att samhället får ledare som kan uppbåda samma beslutsamhet som fanns vid övergången från jordbruks- till industrisamhället.
Och till eleverna som gick ut ledarskapsutbildningen på akademi Båstad hade han följande råd, hämtat från sin egen utbildning i militär organisationsteori och militär underrättelseteori:
– Sätt upp mål och håll fast vid dem. Men låt folk göra sitt jobb och lägg dig inte i hur gruppen löser dem.
Och så måste en ledare vara modig. Att vara ledare i medvind är inte svårt, då räcker det att man kan bjuda till segerfest, men i motvind – då krävs det mod för att hålla kursen. Det har han själv erfarit. Under 1990-talet var han ett av de stora namnen i den svenska IT-expansionen, känd för sin anspråkslösa stil, ofta klädd i fiberpäls. Bubblan sprack men Jonas Birgersson är kvar på banan, full av entusiasm och nya företagsidéer.