loadingIRAK, Bagdad: En irakisk läkare på ett sjukhus i ett av Bagdads utarmade områden i staden Sadr, den 23 november 2006. AFP PHOTO/AHMAD AL-RUBAYE
IRAK, Bagdad: En irakisk läkare på ett sjukhus i ett av Bagdads utarmade områden i staden Sadr, den 23 november 2006. AFP PHOTO/AHMAD AL-RUBAYE
Utrikes

Iraks blodigaste våldsvåg hittills

Bagdad (TT-Reuters)

Minst 160 dog och 257 skadades i bombdåd runtom den shiadominerade Sadr-staden i Bagdad i dag. I kväll meddelades det också att Iraks båda största flygplatser, i Bagdad och Basra, stängts liksom tre hamnar i söder.

160 civila dödades av bilbomber och granatkrevader i den shiadominerade Sadr-staden i Bagdad i dag. 257 skadades, enligt nyhetsbyrån AFP.

En av bilbomberna sprängdes på Jamilas matmarknad, där det var fullt med folk som skulle handla grönsaker till helgen.

– Det fanns inga säkerhetsstyrkor någonstans där bomberna sprängdes. Det är bara oskyldiga civila som har dött, sade inrikesdepartementets talesman.

Irak bävar för nästa steg i vad som nu knappast kan kallas annat än ett inbördeskrig.

På kvällen meddelades det att utegångsförbud ska gälla tills vidare i Bagdad.

Uppgifterna om hur många som miste livet i den fattiga stadsdelen i östra Bagdad varierade. Oavsett vilket var det de värsta dåden hittills mot ett enskilt mål sedan USA invaderade Irak för att ge landet fred och demokrati i mars 2003.

Det kunde ha blivit ännu värre. Polisen tror att åtta bilar fyllda med sprängämnen parkerats runtom i Sadr-staden. Av dem exploderade fyra.

En orsak till osäkerheten om hur många som dödades bör ha varit att brända och söndersprängda lik spreds över stora områden.

Bilbomben på matmarknaden sprängdes vid 15-tiden. Sedan följde ytterligare två bilbombsexplosioner med 15 minuters mellanrum, rapporterade BBC:s man på plats.

Dåden i Sadr-staden förövades ungefär samtidigt som sjukvårdsdepartementet en halvmil därifrån angreps av ett 30-tal män, beväpnade med bland annat granatkastare och kulsprutor. En våldsam eldstrid följde mellan angriparna och departementets säkerhetsstyrkor, men ingen människa rapporterades ha dödats där.

Sjukvårdsdepartementet leds av anhängare till shiapredikanten och milisledaren Muqtada al-Sadr. Han har sitt fäste just i Sadrstaden, döpt efter hans far.

Dagens dåd i Bagdad kan väntas ytterligare underblåsa det religiöst färgade våldet i Irak. Redan på eftermiddagen rapporterade nyhetsbyrån AFP om vad som verkade vara en hämndaktion: granatkastare avfyrade 13 salvor mot en närbelägen sunnistadsdel. Ett tiotal personer skadades.

USA har, hittills utan framgång, försökt få shia- och sunniledare att ta kontroll över sina miliser och förhindra att utvecklingen skenar iväg mot fullt inbördeskrig.

Samtidigt fortsätter de amerikanska förlusterna. I går dog ytterligare tre marinkårssoldater efter att ha sårats i strid i den oroliga provinsen al-Anbar. Sunniaraberna där är mycket aktiva i kampen mot USA-alliansens styrkor och den shiadominerade regeringen.

I morse, före bilbombsattentaten, öppnade amerikanska soldater eld mot en minibuss och dödade fyra passagerare i Sadr-staden.

Vittnen sade att de som åkte med bussen var vanliga arbetare, inte rebeller.

Enligt en FN-rapport dödades fler civila i Irak under oktober än under någon tidigare månad sedan USA:s invasion 2003.

Enligt rapporten dödades 3 709 civila i Irak föra månaden. Sedan mars 2003 har dessutom två miljoner irakier flytt från sina hem på grund av våldet, uppgav FN. Iraks regering avfärdade uppgifterna som starkt överdrivna.

Fakta – Dödssiffrorna i Irak

Militära och civila dödade i Irak sedan mars 2003:

USA-alliansen:

USA: 2 871

Storbritannien: 125

Andra länder: 121

Irakier:

Militärer: 4 900-6 375 (enligt tankesmedjor)

Civila: 47 634-52 863 (enligt forskningsprojektet Iraq Body Count, som noterar medierapporter. Fler har dött, medger IBC och andra, betydligt högre, uppskattningar finns.

Fakta – Blodigaste terrordåden sedan 1980

2 752 människor dödas 11 september 2001 när flygplan störtas in i World Trade Center i New York.

329 personer dödas söder om Irland 1985 när en flygplansbomb briserar.

270 människor i planet och på marken dör när en sprängladdning exploderar i en Boeing 747 ovanför Lockerbie i Skottland 1988.

242 dödas i Beirut 1983 av en bilbomb.

213 dör av bilbomber riktade mot USA:s ambassader i Kenya och i Tanzania 1998.

202 personer dödas, inklusive sex svenskar, när tre sprängladdningar exploderar på nattklubbar på Bali i Indonesien 2002.

194 dör när flygplan störtas in i Pentagon i Washington 11 september 2001.

191 dödas när tio bomber exploderar på pendeltåg i Madrid i en samordnad attack 2004.

186 människoliv tas när bomber exploderar på pendeltåg och tågstationer i Bombay 2006.

170 liv släcks 1989 när flygplansbomb briserar över Niger.

168 personer dör när en bomb exploderar utanför en federal byggnad i Oklahoma City 1995.

125 dödas i ett bilbombsattentat i al-Hilla i Irak 2005.

Fotnot: I flera fall finns olika uppgifter om antalet döda. I uppställningen inkluderas inte döda i fritagningsoperationer i samband med gisslantagande.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingIRAK, Bagdad: En irakisk läkare på ett sjukhus i ett av Bagdads utarmade områden i staden Sadr, den 23 november 2006. AFP PHOTO/AHMAD AL-RUBAYE
IRAK, Bagdad: En irakisk läkare på ett sjukhus i ett av Bagdads utarmade områden i staden Sadr, den 23 november 2006. AFP PHOTO/AHMAD AL-RUBAYE
Utrikes

Iraks blodigaste våldsvåg hittills

Bagdad (TT-Reuters)

Minst 160 dog och 257 skadades i bombdåd runtom den shiadominerade Sadr-staden i Bagdad i dag. I kväll meddelades det också att Iraks båda största flygplatser, i Bagdad och Basra, stängts liksom tre hamnar i söder.

160 civila dödades av bilbomber och granatkrevader i den shiadominerade Sadr-staden i Bagdad i dag. 257 skadades, enligt nyhetsbyrån AFP.

En av bilbomberna sprängdes på Jamilas matmarknad, där det var fullt med folk som skulle handla grönsaker till helgen.

– Det fanns inga säkerhetsstyrkor någonstans där bomberna sprängdes. Det är bara oskyldiga civila som har dött, sade inrikesdepartementets talesman.

Irak bävar för nästa steg i vad som nu knappast kan kallas annat än ett inbördeskrig.

På kvällen meddelades det att utegångsförbud ska gälla tills vidare i Bagdad.

Uppgifterna om hur många som miste livet i den fattiga stadsdelen i östra Bagdad varierade. Oavsett vilket var det de värsta dåden hittills mot ett enskilt mål sedan USA invaderade Irak för att ge landet fred och demokrati i mars 2003.

Det kunde ha blivit ännu värre. Polisen tror att åtta bilar fyllda med sprängämnen parkerats runtom i Sadr-staden. Av dem exploderade fyra.

En orsak till osäkerheten om hur många som dödades bör ha varit att brända och söndersprängda lik spreds över stora områden.

Bilbomben på matmarknaden sprängdes vid 15-tiden. Sedan följde ytterligare två bilbombsexplosioner med 15 minuters mellanrum, rapporterade BBC:s man på plats.

Dåden i Sadr-staden förövades ungefär samtidigt som sjukvårdsdepartementet en halvmil därifrån angreps av ett 30-tal män, beväpnade med bland annat granatkastare och kulsprutor. En våldsam eldstrid följde mellan angriparna och departementets säkerhetsstyrkor, men ingen människa rapporterades ha dödats där.

Sjukvårdsdepartementet leds av anhängare till shiapredikanten och milisledaren Muqtada al-Sadr. Han har sitt fäste just i Sadrstaden, döpt efter hans far.

Dagens dåd i Bagdad kan väntas ytterligare underblåsa det religiöst färgade våldet i Irak. Redan på eftermiddagen rapporterade nyhetsbyrån AFP om vad som verkade vara en hämndaktion: granatkastare avfyrade 13 salvor mot en närbelägen sunnistadsdel. Ett tiotal personer skadades.

USA har, hittills utan framgång, försökt få shia- och sunniledare att ta kontroll över sina miliser och förhindra att utvecklingen skenar iväg mot fullt inbördeskrig.

Samtidigt fortsätter de amerikanska förlusterna. I går dog ytterligare tre marinkårssoldater efter att ha sårats i strid i den oroliga provinsen al-Anbar. Sunniaraberna där är mycket aktiva i kampen mot USA-alliansens styrkor och den shiadominerade regeringen.

I morse, före bilbombsattentaten, öppnade amerikanska soldater eld mot en minibuss och dödade fyra passagerare i Sadr-staden.

Vittnen sade att de som åkte med bussen var vanliga arbetare, inte rebeller.

Enligt en FN-rapport dödades fler civila i Irak under oktober än under någon tidigare månad sedan USA:s invasion 2003.

Enligt rapporten dödades 3 709 civila i Irak föra månaden. Sedan mars 2003 har dessutom två miljoner irakier flytt från sina hem på grund av våldet, uppgav FN. Iraks regering avfärdade uppgifterna som starkt överdrivna.

Fakta – Dödssiffrorna i Irak

Militära och civila dödade i Irak sedan mars 2003:

USA-alliansen:

USA: 2 871

Storbritannien: 125

Andra länder: 121

Irakier:

Militärer: 4 900-6 375 (enligt tankesmedjor)

Civila: 47 634-52 863 (enligt forskningsprojektet Iraq Body Count, som noterar medierapporter. Fler har dött, medger IBC och andra, betydligt högre, uppskattningar finns.

Fakta – Blodigaste terrordåden sedan 1980

2 752 människor dödas 11 september 2001 när flygplan störtas in i World Trade Center i New York.

329 personer dödas söder om Irland 1985 när en flygplansbomb briserar.

270 människor i planet och på marken dör när en sprängladdning exploderar i en Boeing 747 ovanför Lockerbie i Skottland 1988.

242 dödas i Beirut 1983 av en bilbomb.

213 dör av bilbomber riktade mot USA:s ambassader i Kenya och i Tanzania 1998.

202 personer dödas, inklusive sex svenskar, när tre sprängladdningar exploderar på nattklubbar på Bali i Indonesien 2002.

194 dör när flygplan störtas in i Pentagon i Washington 11 september 2001.

191 dödas när tio bomber exploderar på pendeltåg i Madrid i en samordnad attack 2004.

186 människoliv tas när bomber exploderar på pendeltåg och tågstationer i Bombay 2006.

170 liv släcks 1989 när flygplansbomb briserar över Niger.

168 personer dör när en bomb exploderar utanför en federal byggnad i Oklahoma City 1995.

125 dödas i ett bilbombsattentat i al-Hilla i Irak 2005.

Fotnot: I flera fall finns olika uppgifter om antalet döda. I uppställningen inkluderas inte döda i fritagningsoperationer i samband med gisslantagande.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024