I Kiruna finns världens största underjordiska järnmalmsgruva, med en stor tydligt avgränsad järnmalmskropp som går från ytan till djupt ner under jorden. Tyvärr för Kirunaborna går malmkroppen in under staden, så staden måste flytta.
Enligt Ulrika Isaksson, informatör på Kiruna kommun, kommer stadsomvandlingen att gå i etapper, och till en början är det centrala Kiruna som måste flytta där 900 människor bor.
– Vi vet inte riktigt hur det där kommer att gå till och det beror på att LKAB ska förhandla med alla enskilda fastighetsägare.
Nästa år ska LKAB inviga en ny huvudnivå i Kirunagruvan på 1365 meters djup och det är den som ställer till det för staden, enligt Anders Lindberg, informationschef på LKAB.
– Vi har tittat på hur mycket av staden som kommer att påverkas när vi bryter oss ned till den nivån. Det kommer att ta oss 20-25 år, då är det 3000 bostäder som påverkas under de åren.
Enligt Sveriges gruv- och minerallag är det ”solklart” att LKAB ska betala allt som påverkas av gruvbrytningen enligt Lindberg. Han förklarade hur det går till med sig själv som exempel.
– Mitt hus ska köpas av LKAB inom 10 år. Sedan kommer jag att stanna där som hyresgäst för i just mitt område söker LKAB nytt brytningstillstånd och då måste LKAB äga alla fastigheter i det området. Sedan kommer det säkert att dröja 10-15 år innan marken börjar påverkas när de bryter där, och då får jag flytta.
Det gäller att ha framförhållning när 3000 hushåll ska flytta. Mycket av infrastrukturen är redan klar med nya vägar, järnväg, vatten, avlopp och el. Ett område på 140 hushåll håller nu på att tömmas då de ligger närmast sprickorna, som uppstår i berget vid gruvdriften, men i övrigt har inte några hus flyttats eller rivits.
LKAB har redan avsatt 6 miljarder kronor till omvandlingen av Kiruna och Lindberg anser att det går att flytta ett samhälle tekniskt och ekonomiskt för LKAB, eftersom de har så stora ekonomiska resurser. Den stora utmaningen för folket på gruvföretaget blir att gå till en människas hem och säga till dem att de måste flytta därifrån.
– Du ska i och för sig få en fin bostad att flytta in i, men du kommer inte att kunna gå på det här området där du eller dina barn vuxit upp, det är den stora utmaningen, säger han.
Medvetenheten om vad som ska hända med Kiruna skapar oro bland de berörda invånarna, hur ska det ska bli, hyran kan bli högre, huset mycket dyrare. Kiruna kommun har därför kontaktat forskare på Kungliga Tekniska Högskolan för att för att bland annat få hjälp med att hantera risken att invånarna får fördubblade hyror eller att man inte har råd att köpa ett nytt hus.
Ulrika Isaksson berättade att en arkitekttävling pågår för att besluta hur stadens nya centrum ska se ut.
– Kommunen och LKAB har avtalat om vilka av Kirunas kulturbyggnader som bör flyttas. De är 19 hus och de ska få en funktion i den nya staden, sade hon.
Bland byggnaderna som ska flyttas finns den älskade röda träkyrkan från 1912, och Hjalmar Lundboms hus. Hjalmar Lundbom var LKABs förste disponent, och anses mer eller mindre ha grundat Kiruna. Han insåg att om han skulle kunna locka arbetare att ta med sig familjen, flytta till ödemarken och få dem att stanna kvar, då räckte det inte med höga löner och någonstans att bo, utan man måste skapa ett samhälle som är attraktivt, vilket är precis samma utmaning som LKAB står inför idag.
