Sedan terrordådet mot en julmarknad i Berlin i december har kraven ökat på politiska åtgärder för att förhindra framtida attentat. Nu möts de två största partierna för att diskutera hur personer som utgör säkerhetshot ska kunna spärras in i väntan på utvisning.

Som inrikesminister hamnade Thomas de Maizière i skottgluggen efter lastbilsattacken på Breitscheidplatz, då tolv människor dödades. Terrordådet i hjärtat av huvudstaden tycks dock inte ha fått några större förtroendemässiga följder – stödet för både de Maizière och hans parti ökar, visar aktuella opinionsmätningar.

Ska diskutera konsekvenser

På tisdagen träffar de Maizière sin socialdemokratiske regeringskollega justitieminister Heiko Maas för att diskutera konsekvenserna av Berlindådet. I en lång debattartikel i Frankfurter Allgemeine Zeitung i förra veckan öppnade inrikesministern för en omorganisation av säkerhetsmyndigheterna. Bland annat vill de Maizière ge den federala polisen större befogenheter, och avveckla delstaternas inre underrättelsetjänster och överföra deras uppgifter till förbundsnivå.

Någon sådan omorganisation är inte aktuell, enligt Maas, som beskyller de Maizières CDU för att inte ens lyckas komma överens med sitt bayerska systerparti CSU. Politikerna i München vill inte lämna över någon makt till förbundsregeringen och rynkar regelmässigt på näsan åt liknande förslag.

Anklagelser och pajkastning

I stället ska de två ministrarna lägga kraften på en lagändring som möjliggör inlåsning av utländska medborgare som anses utgöra säkerhetshot, rapporterar Der Spiegel. I dag kan en sådan person bara sättas i förvar om det finns en realistisk chans till utvisning, vilket inte var fallet med Anis Amri som misstänks för Berlinattacken, då Tunisien vägrade ta emot honom.

Trots politisk enighet i sakfrågan har diskussionen hittills fastnat i anklagelser och pajkastning i båda riktningar. Inte mycket tyder på att den utvecklingen kommer att brytas valåret 2017.

(TT)