Svenska universitets samarbeten med Konfuciusinstitut har fått skarp kritik. Instituten finansieras delvis av den kinesiska staten och har anklagats för bland annat censur, diskriminering och spioneri. Epoch Times har pratat med rektor Anders Hederstierna på Blekinge Tekniska Högskola om Konfuciusinstitutet i Karlskrona.
Stockholms universitet har valt att inte förlänga avtalet med Konfuciusinstitutet från och med årskiftet. En av orsakerna är att det är ”tveksamt att ha institut som är finansierade av en annan stat inom ramen för ett universitet”, sade universitetets rektor Astrid Söderbergh Widding till DN. I Sverige finns ytterligare tre Konfuciusinstitut – i Luleå, Karlstad och Karlskrona. Luleås universitet reagerade senast förra veckan på uppgifterna att en chef för Konfuciusinstitutet ska ha censurerat ett programbland vid en internationell forskningskonferens.
Epoch Times ringde och pratade med Anders Hederstierna som är rektor för Blekinge Tekniska Högskola, BTH, i Karlskrona. BTH inledde samarbetet med Konfuciusinstitutet 2011 och har under hösten förlängt kontraktet tills vidare. Avtalet kan dock sägas upp med relativt kort varsel, berättar Hederstierna.
Här följer intervjun i sin helhet:
Epoch Times: Konfuciusinstituten har fått stark kritik, bland annat för att det finansieras av en stat som anses vara en diktatur. Det är allvarliga anklagelser som riktas mot instituten; bland annat censur, spioneri och diskriminering. Hur ser ni på det här? Tar ni de här frågorna på allvar?
– Absolut. Den frågan har varit uppe hos oss flera gånger. Det började med anklagelserna om spionage och organhandel. De två sakerna var uppe. I och för sig hade vi då redan skrivit avtal eller åtminstone börjat visa våra intentioner att vilja starta ett Konfuciusinstitut (KI) när det här dök upp. Vi har ju en väldigt liten verksamhet (på BTH). KI är väldigt litet (på vår skola). Vad vi gjorde då var att se till att jag tog över som föreståndare för att ha god inblick i vad som händer på institutet. Vi sade också ifrån, för enligt instituten så skulle vi ha en styrelse som består av hälften svenskar och hälften kineser. Det är helt omöjligt, sade jag, det kan inte vi acceptera. Vår integritet som akademisk institution och vår integritet som svensk myndighet hindrar oss helt och hållet från att ha en extern styrelse, eller en styrelse med externa ledamöter som har inflytande på vår verksamhet. Därför gick man med på att ändra det till att bli ett rådgivande organ mellan parterna, universitet i Kina och oss. Så vi försöker att ha så mycket inblick i verksamheten som möjligt. Men man kan ju naturligtvis ha principiella invändningar. Jag har inte fått några konkreta bevis eller några konkreta indikationer på att det skulle förekomma hos oss eller förekomma på andra KI.
Epoch Times: När BTH startade samarbetet fick ni kritik från Amnesty. De sade bland annat att ”lärare som är avlönade av en diktatur knappast kommer att kunna undervisa i kontroversiella frågor”. Jag har fått uppgifter om att man på Konfuciusinstituten till exempel tystar ned årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg 1989.
– Nu har vi ju inte den typen av kurser med den sortens kursinnehåll, men jag har fått besked från vår kinesiska föreståndare att de kinesiska myndigheterna inte har några synpunkter på om man är kritisk mot regimen i Kina. I teorin! För vi har inte haft anledning att ha uppe sådant – vi kör ju enbart kurser i kinesiska språket.
Epoch Times: Tycker du att det känns rätt när de säger att man får framföra kritik mot den kinesiska staten, när man vet att oliktänkare och demokratiaktivister fängslas utan rättegång i Kina? Ni har inlett ett samarbete som finansieras av den här staten.
– Nej, naturligtvis så känns ju det inte bra helt och hållet. Jag skulle vilja säga så här: Det är ändå en hårfin skillnad mellan de universitetspartners som vi har i Kina och de samarbeten vi har med alla andra lärosäten över världen. Det faktum att vi just i det här fallet har ett samarbete med ett universitet i Kunming i Kina, och att det finansieras av en kinesisk myndighet – det är en skillnad att det finansieras av den kinesiska staten, det kan jag ju inse, men jag tycker inte att skillnaden är så stor att det skulle föranleda att vi skulle lägga ned våra kinesiska kontakter.
Epoch Times: Ni har alltså inga kulturstudier? De andra Konfuciusinstituten säger att de vill sprida kinesisk kultur.
– Vi har två saker; det ena är att vi har våra kurser i kinesiska språket. En introduktionskurs och några mellankurser. För övrigt har vi lite kulturaktiviteter – det kinesiska nyåret och drakbåtsfestivalen. Eftersom vi är en teknisk högskola har vi ingen stor språkinstitution eller språkfakultet utan det här är ett centrum på högskolan som bedriver en egen verksamhet. vi har inga sådana kurser i kinesisk kultur eller kinesiska förhållanden i övrigt. Vi har väl haft någon teaser för att få upp ögonen för vår verksamhet bland våra vanliga studenter och haft någon introduktion om kinesiska, men det var mest geografi och fakta.
Epoch Times: Kina genomgick ”Den stora kulturrevolutionen” på 60- och 70-talen. De utrotade medvetet gammal kultur och ersatte den med det kinesiska kommunistpartiets kultur, så frågan är ju vad det är för kultur man sprider? Det är en annan variant mot vad många kineser tänker om kinesisk kultur.
– Vi har ju det här populära kulturyttringarna som drakbåtsfestival och nyårsfirande, så det är ju inte avancerat. Vår KI-verksamhet är väldigt basic eftersom vi inte har några kurser av asiatiska studier över huvud taget.
Epoch Times: Om man föreställde sig att Nordkorea expanderade ekonomiskt i världen, hade ni kunnat tänka er att inleda ett samarbete med Nordkorea på liknande grunder?
– Det är lite svårt att säga. Nordkorea är ju så stängt, så man vet inte riktigt hur förhållandena är där. Men naturligtvis, vi kan inte utestänga oss från internationella samarbeten. Jag skulle inte säga rakt upp och ned att vi skulle göra något med Nordkorea. Jag har uttryckt tidigare att jag tycker att det är ett problem att vi samarbetar med Saudiarabien – ja att framförallt synen på kvinnan stämmer inte med våra värderingar som svensk myndighet. I våras gick jag ut och sade upp vårt samarbete i Uganda när de införde antigaylagarna där nere.
Epoch Times: Men samtidigt tycker du det är okey att samarbeta med Kina?
– Nej, jag tyckte att i fallet med Uganda så gick utvecklingen åt fel håll. Vi kan ju se att vi har rätt många (kinesiska) studenter som pluggar hos oss, vi kan se att vi kan bidra till demokratisering och ökad tolerans när de kommer hit och ser ett annat system och andra värderingar. Men när det går åt fel håll och vi ser att vi inte har den effekten, då ska vi inte samarbeta.
Epoch Times: I samband med Konfuciusinstitutets tioårsjubileum i Xiamen i Kina i december mottog du hedersutmärkelsen ”Confucius Institute Induvidual Performance Excellence Award” från Kinas vice premiärminister Liu Yandong. Skulle du vilja berätta lite om det?
– Jag vet faktiskt inte riktigt vad det gick ut på. Det var ett antal personer från instituten i hela världen som fick en slags utmärkelse. Det var någon som jobbade hos oss som skickade in ett förslag om att ge mig ett sådant pris baserat på att jag engagerat mig i att bygga upp det här institutet. Det var väl det.
Epoch Times: Hur känns det att få en sådan utmärkelse, för att ha jobbat för i princip den kinesiska staten? En enpartistat?
– Hade det här enbart varit ett jobb åt den kinesiska staten så hade vi inte gjort det här. Vi gjorde det här från början för att vi ville ge våra studenter, framförallt våra ingenjörsstudenter, en edge på arbetsmarknaden. Att kunna lite kinesiska, prata och förstå kinesiska. Vi ville också skaffa oss en stark partner i Kina, ett partneruniversitet i Kina där vi också kunde ha ett studentutbyte. De (studenterna) skickas tyvärr inte hit och vi dit. Det var ju huvudsyftet med det hela – inte genomföra någon politik från Kinas sida. Det var ju rena egenintressen som vi hade.
Epoch Times: Något ytterligare du skulle vilja tillägga?
– Jag vet inte riktigt bakgrunden till att Stockholms universitet har avbrutit (samarbetet). Även en del institutioner i USA, vet jag. Vi var noga redan från början med att det inte får vara något inflytande från den kinesiska parten i den här verksamheten, och inte över styrelsen. Egentligen är de bara rådgivande, och vi rapporterar en gång om året om det gångna året. Jag vet inte om det är annorlunda på andra universitet – om man faktiskt har en beslutande styrelse. Det tycker jag är problematiskt i så fall, absolut.
Fakta:
Kinas regim ser Konfuciusinstituten som en viktig del i landets ”soft power”-strategi, som syftar till att ge landet ett kulturellt inflytande i världen i takt med dess ekonomiska och politiska tillväxt.
Idag finns ca 465 Konfuciusinstitut i världen.
I USA uppmanas universiteten att avveckla samarbetet med Kina för att ”inte äventyra yttrandefrihet och akademisk frihet”.
