Oroa dig inte för smittorisken – överös ditt barn med massor av kärlek i form av blöta pussar. Att få infektion i späd ålder kan skydda barnet mot att utveckla allergier i framtiden, visar en ny studie.
För några decennier sedan var allergier inte ett okänt begrepp men ändå ganska ovanligt. Idag blir fler och fler allergiska – men varför? Man vet att en allergisk mamma är en riskfaktor men fortfarande har inte forskarna kommit på svaret.
En svensk avhandling i immunologi vid Stockholms universitet har kanske kommit ett steg närmare på vägen mot att förklara varför vissa blir allergiska och andra inte.
Flera studier pekar på att förändrade livstilsfaktorer kan ha betydelse i sammanhanget och det har visat sig att barn som i tidig ålder utsatts för bakterier och virus får en minskad risk för att utveckla allergier.
Forskaren Shanie Saghafian Hedengrens visar i sin avhandling att det finns en koppling mellan en infektion med herpesviruset Epstein-Barr hos små barn och skydd mot att bilda antikroppar mot allergiframkallande ämnen.
När man drabbas av en infektion så har kroppen två typer av immunsvar som skydd – medfödd immunitet och förvärvad immunitet. Shanie Saghafian Hedengren har i sitt arbete studerat den typ av vita blodkroppar, monocyter, som har betydelse för den medfödda immuniteten.
– Den medfödda immuniteten spelar en avgörande roll i livets början som skydd mot bakterier och andra mikrober eftersom det förvärvade immunsystemet då inte är fullt utvecklat. Dessutom formas den förvärvade immuniteten och dess minne av ”kommunikationsmolekyler” som initialt skickas ut av bland annat monocyterna. En obalanserad monocytfunktion, till följd av lägre stimulans via mikrober och virus tidigt i livet, skulle kunna ha en viktig roll i utveckling av allergier, förklarar Shanie Saghafian Hedengren i ett pressmeddelande.
Genom att följa en grupp med barn från födelsen fram till fem års ålder har man i den här studien sett ett samband mellan virusinfektionen Epstein-Barr (EBV) före två års ålder och en lägre risk mot att bilda antikroppar mot allergiframkallande ämnen, så kallad allergisk sensibilisering.
Intressant i studien är också att en EBV-infektion efter två års ålder visade på en högre risk för sensibilisering hos femåringarna.
Allergi innebär att man reagerar på ämnen som människor normalt tål. De vanligaste allergierna är pollenallergi, födoämnesallergi (ex.nötter, skaldjur, jordgubbar), pälsdjursallergi, kvalsterallergi, kontaktallergi som ger eksem och allergisk reaktion vid bi- och getingstick.
EBV är ett vanligt herpesvirus som majoriteten av jordens befolkning bär på livet ut. Viruset sprids vanligtvis via saliv och infekterar människor tidigt i livet. De flesta föräldrar märker knappt när barnet drabbas av infektionen, förklarar man i pressmeddelandet.
Allvarligare är det när man drabbas senare i livet berättar Shanie Saghafian Hedengren:
– Att få EBV senare i livet kan orsaka körtelfeber, som utlöser ett mer aggressivt immunsvar, och i takt med ökad välfärd har man registrerat ett ökat antal fall av körtelfeber. Kanske är det ur ett evolutionärt perspektiv fördelaktigare för både viruset och dess värd att mötas tidigt i livet.
Förklaringen till att mindre barn i regel inte uppvisar symtom vid en EBV-infektion skulle vara den medfödda immuniteten. Enligt forskaren ska de här fynden skilja sig starkt mot tidigare vedertagen kunskap om vad man kunnat förvänta sig i denna grupp med lägre risk för sensibilisering.
Shanie Saghafian Hedengren har också funnit att nyfödda barn har sämre monocytsvar mot mikrober fram till två års ålder om mamman är allergisk. Som allergisk förälder ska man ändå inte bli missmodig, vi kan hjälpa barnen menar Shania Saghafian Hedengren:
– Icke desto mindre behöver dessa högriskbarn en adekvat immunstimulans tidigt i livet för att minska risken för allergier. Kort sagt, massor av kärlek till de yngsta i form av många och blöta pussar.
