Till följd av händelsen i Forsmarks reaktor 1 den 25 juli har det diskuterats i media huruvida det var nära att en kärnkraftolycka inträffade eller inte. Händelsen ger utan tvekan värdefull lärdom för framtiden.
De flesta experterna bedömer det som inträffade i Forsmark 1 som en allvarlig händelse bland annat på grund av att det så kallade nödkraftsystemet, som kopplades in när det vanliga kraftsystemet fallerade, inte fungerade som det skulle. Stora delar av reaktorns övervakningsystem hade slagits ut och elmotorerna till pumparna för nödhärdkylningen fick inte spänning, enligt Forsmaks egen rapport*.
Forsmarks personal får beröm
Personalen kämpade i 22 minuter innan de hittade en lösning, och reaktorn kunde uppnå ett stabilt och säkert tillstånd. Händelsen var mycket allvarlig men inga människor skadades och inget radioaktivt utsläpp inträffade.
Svenska Kärnkraftinspektionen (SKI) har klassificerat incidenten till kategori 2 på den internationella sjugradiga INES-skalan. Personalen hade kylsystemet under observation och var beredd att sätta in ytterligare åtgärder vid behov, enligt SKI.
Claes-Inge Andersson, kommunikationschef på Forsmark sade att det aldrig var någon fara.
Experternas bedömning av allvarlighetsgrad
Professor Waclaw Gudowski på Kungliga Tekniska Högskola gav sina synpunkter på händelsen:
– Varje reaktor har en så kallad ”grace period” på 30 minuter, under den tiden borde ingenting katastrofalt eller oåterkalleligt hända, efter en oväntad händelse som den här. Reaktorn är under den här tiden kapabel att hantera hettan som genereras i härden utan ett aktivt kylsystem, det vill säga utan fungerande pumpar. I fallet Forsmark, har operatörerna 30 minuter att ”tänka” och agera rätt, till exempel försöka starta dieslarna manuellt, sade han.
Lars-Olof Höglund, konsult för kärnkraftteknik och före detta chef på Forsmark har en annan åsikt. Han sade i en intervju med SVT att en härdsmälta var nära.
Juhani Hyvärinen, chef på avdelningen kärnkraftverksteknik inom den finska myndigheten för kärnkraft och strålning (Stuk) tycker att det är en allvarlig händelse men ingen olycka.
– Enligt min åsikt, är det en ganska allvarlig händelse. Allvarlig därför att det är ovanligt och högst oönskat, att en störning i verkets kraftsystem kan slå ut nödkraftsystemet… En total förlust av kraft skulle ha lett till härdsmälta på 1,5-2 timmar, i den här typen av reaktor, sade Hyvärinen.
– Å andra sidan, stängde reaktorn sig själv enligt konstruktionen… En del av nödkraftsystemet fungerade under hela händelsen. Så härdsmälta eller radioaktivt utsläpp var aldrig nära under denna händelse, förklarade Hyvärinen.
Händelsen ger lärdom
Trots att en sådan händelse inte är önskvärd ger den ovärderlig kunskap som kan bidra till säkrare drift av kärnkraftverk i framtiden.
På Stuk i Finland studerar man händelsen noga. Det finns två liknande reaktorer av typen BWR (kokvattenreaktor) men nödkraftsystem och startsystem är inte samma, enligt informationschef Jarmo Lehtinen som tycker att händelsen i Forsmark är allvarlig.
På tal om lärdomar förklarade Professor Gudowski att kärnkraft, till skillnad från bilindustrin, inte har tillgång till statistik på fel. En bil kan ha många fel innan tillverkaren gör något. För kärnkraft kan varje enskild allvarlig händelse skapa stor livshotande fara. Varje enskilt fall måste analyseras för att utvärdera om det finns gemensamma fel på komponenter, eller en mycket osannolik händelsekedja som är svår att förutse.
– Om analysen visar att en brytare är fel, ändrar man på brytare. Om styrsystemet är fel förbättrar man det. I fallet Forsmark, kan man dra lärdom från båda, säger han.
– Vi kommer att rapportera till IAEA (FN:s atomenergiorgan) och de kan sprida informationen, säger Anders Bredfell, informatör på Forsmark.
Händelsen på Forsmark 1 reaktor ledde till att Forsmark 2, Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2 också är avställda i avvaktan på undersökning, utvärdering och SKI:s beslut.
* F1-Rapport F1-2006-0699.
