Edward Snowden, som nyligen läckte uppgifter om USA:s Nationella säkerhetstjänsts informationsinsamling via olika internetaktörer, sade nyligen till tidningen The Guardian:

”Jag kan inte med gott samvete tillåta USA:s myndigheter att förstöra integriteten, frihet på internet och grundläggande friheter för människor runt om i världen, med denna omfattande övervakningsmaskin som de i hemlighet bygger.”

”Jag förstår att jag kommer att bli utsatt för lidande på grund av mina handlingar”, tillade han.

Det finns idealistiska amerikaner som tar kritiserandet av kapitalismen som livsuppgift. De flesta av dessa tillhör den politiska vänstern eller är vänsterinriktade ungdomar. Jag finns med på en epostlista för vänsterinriktade och tar regelbundet del av deras åsikter.

Snowdens yttranden om att den amerikanska regeringen förstör grundläggande friheter liksom hans misstro mot Förenta staterna, är helt i linje med de grundläggande attityderna i dessa kretsar.

Det var också en annan sak med Snowden som gav känslor av olust. Hans sade sig välja Hongkong som platsen att läcka informationen och ge intervjuer tack vare Hongkongs ”engagemang för yttrandefrihet och dissidenters politiska rättigheter.”

Snowden sade sig ha en plan för att ”söka asyl i ett land med liknande värderingar”. Han tror också att Hongkong är ett av mycket få länder i världen som kan stå upp emot USA:s makt.

För det första hävdade Snowden att han valde att gömma sig i Hongkong tack vare landets sunda rättssystem. Detta är inget övertygande argument.

Sedan Folkrepubliken Kina tog över Hongkong från Storbritannien 1997 har befolkningen upplevt en minskning av den frihet som fanns under det brittiska styret. Frihetskampen har blivit en del av livet för folket i Hongkong.

Det finns bara en förklaring till att Snowden valde Hongkong: Det kontrolleras av Kina. Enligt Guardian checkade Snowden ut för att bo i ett ”säkert hus” [innan han på söndagen flög till Moskva]. Vem som tillhandahöll huset är en nyckel till sanningen i Snowdenaffären.

För det andra förstod Snowden väl vad hans avslöjanden skulle leda till, ändå fortsatte han sprida bilden av sig själv som en läcka och hans anklagelser mot USA fortsatte trots att det var den allra känsligaste tidpunkten: natten efter att toppmötet mellan president Obama och ordförande Xi avslutats (på morgonen den 9 juni, Hongkongtid).

Precis efter att Obama och Xi diskuterat hackarattacker från Kina var Snowden på nyheterna och avslöjade USA:s telefon- och internetövervakning. Budskapet blev: Amerikas demokrati och mänskliga rättigheter är hyckel. Obamaadministrationen kastades in i en storm av politisk argumentation.

Många kinesiska internetanvändare har kommit fram till uppfattningen att alla världens regeringar är lika dåliga. Men eftersom internetdebatten i Kina sker under hård övervakning kan en avgörande fråga knappt diskuteras: målen för övervakningen skiljer mellan länderna.

Medan USA övervakar utifrån behovet att stävja terrorismen och upprätthålla den allmänna säkerheten, övervakar den kinesiska regimen för att behålla makten.

För det tredje: Snowdens påstående att han ville söka asyl i Island är svårt att svälja. Eftersom han har amerikanskt pass hade han – om han verkligen hade velat fly dit för att söka asyl – kunnat bege sig dit direkt och vara framme inom två dagar efter att han lämnade Hawaii. Istället har han stannat i Hongkong fram till idag utan kända arrangemang för att bege sig till Island.

Han avvaktade i Hongkong för att utnyttja möjligheten att avslöja sin identitet alldeles efter mötet mellan Obama och Xi. Genom det agerandet gjorde han det extremt svårt för sig själv att kunna komma in i Island.

Men varför omfamnar vänsterinriktade amerikaner Kina? På en webbchatt den 17 juni i The Guardian förnekade Snowden att han hade haft någon kontakt med den kinesiska regimen.

Efter att ha läst flera artiklar i The Guardian tror jag att Snowdens livsavgörande beslut drevs fram av hans ideologiska orientering. Snowden sade till tidningen att han inte litar på det amerikanska politiska systemet (han röstade på ett tredje parti i presidentvalet 2008). Jag kan också slå vad om att han har ideologiska fantasier om ett socialistiskt Kina.

Vänsteranhängare i västländerna har en lång historia av att hylla kommunistländer. Vänsterförfattare som John Reed, ”Tio dagar som skakade världen”, Edgar snow, ”Röd stjärna över Kina”, William Hinton, ”Fanshen: A Documentary of Revolution in a Chinese Village” och den nutida Sidney Rittenberg har alla en sak gemensamt: I sitt omfamnande av ”socialistiska” länder omfamnar de också sina egna illusioner om den kommunistiska ideologin.

Efter Mao Zedongs död har Kina växlat från att omfamnas av västerländska vänstermänniskor till att omfamnas av kapitalister. När investerare från västländer åker till Kina för att jaga vinster dikteras deras inställning mot Kina av deras profithunger.

De erkänner ingen kärlek för det kommunistiska politiska systemet. Tvärtom säger de sig taktfullt försöka styra Kina i riktningen mot demokrati genom att driva på landets ekonomiska utveckling.

Baserat på mina egna erfarenheter av vänstermänniskor, tror jag att majoriteten av dem nu är extremt besvikna och fyllda av vånda. Deras tro får dem att avsky den västerländska kapitalismen och istället sympatisera med makter och länder som påstår sig ha infört socialism, framför allt Kina, eftersom de inte anser att Nordkorea är ett socialistiskt land.

I praktiken är det dock så i Kina, att efter de ekonomiska reformerna är det bara mycket få på de politiska och akademiska arenorna som har något intresse av de västerländska vänstermänniskorna.

Snowden, med sin erfarenhet av att hantera topphemligt material och sin fientlighet mot USA, kunde lätt bli ett byte för ”headhunters” med särskilda avsikter. Alla har sina svagheter och headhuntern kan utnyttja någons övertygelse, begär efter pengar, känslor, fritidsintressen eller till och med längtan efter uppmärksamhet.

Under slutet av 1800-talet och cirka 40 år in på 1900-talet översvämmade vänsterns svallvåg världen. Den kände franske statsmannen Georges Clemenceau kommenterade en gång den tidens ungdom:

”Om en man inte är socialist när han är ung, då har han inget hjärta. Om han inte är konservativ när han fyller 30, då har han inget huvud.” Anmärkningsvärt nog råkade Edward Snowden fatta sitt stora beslut vid 29 års ålder.

He Qinglian är kinesisk författare och ekonom, bosatt i USA. Hon har skrivit ”China’s Pitfalls” om korruptionen inom Kinas ekonomiska reformer under 1990-talet och “The Fog of Censorship: Media Control in China” som behandlar manipulation och begränsningar av pressen. Hon skriver regelbundet för Epoch Times om sociala och ekonomiska frågor.

Epoch Times ges ut i 35 länder och på 21 språk.

Översatt från engelska.

Läs artikeln på kinesiska.