loadingSparkåkning är fortfarande populärt. På bilden syns fyra gamla sparkar som används flitigt. Från vänster en Orsaspark, sedan en med sparklåda på, vedsparken kommer från tidigt 1900-tal och närmast står en liten barnspark. (Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times)
Sparkåkning är fortfarande populärt. På bilden syns fyra gamla sparkar som används flitigt. Från vänster en Orsaspark, sedan en med sparklåda på, vedsparken kommer från tidigt 1900-tal och närmast står en liten barnspark. (Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times)
Hälsa & Livsstil

I säsong: Sparken

Eva Sagerfors, Epoch Times Sverige

För den som har tillgång till osandad is eller packad snö kan det vara härligt att susa fram på spark. Den gamla sparken finns i flera utföranden och används som transportmedel främst i Norden.

I Finland är sparkåkning en sport och tävlingar anordnas regelbundet sedan 90-talet. Även i Sverige kan man tävla i sparkåkning. Till exempel kan man ta chansen under Piteå Winterweek i mitten av mars där man bland många andra vinteraktiviteter alltså även kan tävla på sparkstötting. 

Det är främst i Norden som sparken eller sparkstöttingen används, även om de också förekommer i USA, Kanada och Ryssland. 

Under 1800-talet blev det populärt i Sverige och fortfarande sparkas det i alla åldrar. På en del orter tar man särskild hänsyn till sparkåkningen genom att halva vägen eller kanterna lämnas osandade. Särskilt anvisade sparkparkeringar finns också på sina ställen.

Sparkens guldålder i Sverige var under 40-talet. På Vansbro sparkfabrik tillverkades då 13.000-15.000 sparkar om året, att jämföra med 8 000 säsongen 2010-11.

Enligt Diana Eichelkraut på Vansbro sparkfabrik ökar sparken nu i popularitet:

– Vi har märkt en trend på sparkar eftersom de senaste vintrarna varit kalla. Folk, även från södra Sverige, har upptäckt sparken och försäljningen har gått uppåt. Det stämmer också för den här säsongen och de senaste dagarna har folk hört av sig söderifrån, säger hon.

I Sverige är den vanligaste synen den traditionella träsparken, som man kan skjutsa en person på. Man kan också sätta dit en sparklåda som passar för barn att sitta i. Sparklådor tillverkas fortfarande. 

Sparken kan specialutrustas på flera sätt, med allt ifrån hjul, för sommarbruket, eller kala ytor till snöplog.

Det finns också små barnsparkar. En sparkmodell som är ovanlig numera är vedsparken som man får leta väl efter i gamla förvaringsutrymmen. Vedsparken har en större träyta. Förr användes den till exempel vid mjölkhämtningen och till att (därav namnet) köra ved på. Men visst rymmer den också både flera barn och några varukassar.

Även om traditionella sparkar fortfarande är populära så har sparkarna utvecklats och nya modeller finns. Den så kallade ”kicksparken” i metall har ingen sittyta. Den passar både för nöjesåkning och i tävlingar där man kan uppnå farter på runt 30 km/h.  

Apropå annorlunda sparkar finns det även modeller med bara en med, för den som har tungan rätt i munnen. Men kom ihåg att hålla till vänster, med spark räknas man som fotgängare.

Medrapportör: Anne Hakosalo

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSparkåkning är fortfarande populärt. På bilden syns fyra gamla sparkar som används flitigt. Från vänster en Orsaspark, sedan en med sparklåda på, vedsparken kommer från tidigt 1900-tal och närmast står en liten barnspark. (Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times)
Sparkåkning är fortfarande populärt. På bilden syns fyra gamla sparkar som används flitigt. Från vänster en Orsaspark, sedan en med sparklåda på, vedsparken kommer från tidigt 1900-tal och närmast står en liten barnspark. (Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times)
Hälsa & Livsstil

I säsong: Sparken

Eva Sagerfors, Epoch Times Sverige

För den som har tillgång till osandad is eller packad snö kan det vara härligt att susa fram på spark. Den gamla sparken finns i flera utföranden och används som transportmedel främst i Norden.

I Finland är sparkåkning en sport och tävlingar anordnas regelbundet sedan 90-talet. Även i Sverige kan man tävla i sparkåkning. Till exempel kan man ta chansen under Piteå Winterweek i mitten av mars där man bland många andra vinteraktiviteter alltså även kan tävla på sparkstötting. 

Det är främst i Norden som sparken eller sparkstöttingen används, även om de också förekommer i USA, Kanada och Ryssland. 

Under 1800-talet blev det populärt i Sverige och fortfarande sparkas det i alla åldrar. På en del orter tar man särskild hänsyn till sparkåkningen genom att halva vägen eller kanterna lämnas osandade. Särskilt anvisade sparkparkeringar finns också på sina ställen.

Sparkens guldålder i Sverige var under 40-talet. På Vansbro sparkfabrik tillverkades då 13.000-15.000 sparkar om året, att jämföra med 8 000 säsongen 2010-11.

Enligt Diana Eichelkraut på Vansbro sparkfabrik ökar sparken nu i popularitet:

– Vi har märkt en trend på sparkar eftersom de senaste vintrarna varit kalla. Folk, även från södra Sverige, har upptäckt sparken och försäljningen har gått uppåt. Det stämmer också för den här säsongen och de senaste dagarna har folk hört av sig söderifrån, säger hon.

I Sverige är den vanligaste synen den traditionella träsparken, som man kan skjutsa en person på. Man kan också sätta dit en sparklåda som passar för barn att sitta i. Sparklådor tillverkas fortfarande. 

Sparken kan specialutrustas på flera sätt, med allt ifrån hjul, för sommarbruket, eller kala ytor till snöplog.

Det finns också små barnsparkar. En sparkmodell som är ovanlig numera är vedsparken som man får leta väl efter i gamla förvaringsutrymmen. Vedsparken har en större träyta. Förr användes den till exempel vid mjölkhämtningen och till att (därav namnet) köra ved på. Men visst rymmer den också både flera barn och några varukassar.

Även om traditionella sparkar fortfarande är populära så har sparkarna utvecklats och nya modeller finns. Den så kallade ”kicksparken” i metall har ingen sittyta. Den passar både för nöjesåkning och i tävlingar där man kan uppnå farter på runt 30 km/h.  

Apropå annorlunda sparkar finns det även modeller med bara en med, för den som har tungan rätt i munnen. Men kom ihåg att hålla till vänster, med spark räknas man som fotgängare.

Medrapportör: Anne Hakosalo

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024