loadingYang Wei, chef för representationskontoret för World Association of Chinese Immigrants i Moskva. (Foto: med tillstånd av Yang Wei)
Yang Wei, chef för representationskontoret för World Association of Chinese Immigrants i Moskva. (Foto: med tillstånd av Yang Wei)
Utrikes

I Kina är en vän mer än bara en vän

Uliana Kim, Epoch Times

Hur bygger man upp en framgångsrik affärsverksamhet i Kina? Hur undviker man misstag när man arbetar med kinesiska leverantörer? Hur ska man som affärsman bättre förstå sin kinesiska partner?

Epoch Times bad Yang Wei från World Association of Chinese Immigrants i Moskva att besvara dessa och andra frågor.

Kim: Många vill starta företag i Kina men är rädda för den speciella ”kinesiska karaktären” när de ska göra affärer. Finns det anledning att vara rädd eller behöver man inte vara det?

Yang: De flesta utlänningar kommer till Kina med ett bestämt syfte, inte bara för att se sig omkring, eftersom de redan vet vad de vill. Men frågan är i vilken utsträckning deras önskningar kan uppfyllas i Kina. Vanligtvis kommer människor dit med en önskan att hitta ett gyllene berg eller en guldgruva.

Den ekonomiska reformen i Kina inleddes 1985 då utländska investerare började hitta dit, så kineserna har lärt sig hur européer och amerikaner fungerar. Kineserna vet hur de ska kommunicera med dem och hur de kan få fördelar och hur de kan kringgå dem.

Jag skulle vilja säga till dem som bor och arbetar i Kina att aldrig försöka överlista kineserna. Med andra ord måste man alltid vara på sin vakt, som en fågel som aktar sig för en falk. Dessutom är kineserna väldigt hämndlystna, om du har lurat dem eller tagit något ifrån dem en gång kommer de att hitta ett sätt att hämnas.

Kim: Kan man förvänta sig svårigheter vid registreringen av företaget och när man ska försöka hitta affärspartners?

Yang: Registreringsproceduren av företag har varit systematiserat sedan länge nu. Några provinser har en förenklad procedur där alla inblandade myndighetsrepresentanter är samlade på ett ställe i staden. Man behöver alltså inte gå runt på många olika ställen.

När det gäller att hitta en affärspartner kan du öppna vilken kinesisk webbsida som helst. Det finns hur många affärsförslag som helst. I Kina kallas det ”bländningseffekten”.

Bara klicka och det kommer så många att det är svårt att välja. Det är väldigt svårbemästrat för utlänningar. Även för kineserna själva kan det ibland vara svårt att få någon reda.

Kim: Tidigare hade Kina särskilda villkor för utländska företag, hur är det nu?

Yang: För att locka utländska investerare i början av utvecklingen mot marknadsekonomi var utländska företag befriade från skatt i fem år. Det är nu borttaget. En del företag kommer inte för att tjäna pengar, utan för att slippa skatt i sina hemländer. Det kallas för att ”att köpa osten i en råttfälla”.

Till exempel kom en världsledande biltillverkare till Kina. Nu produceras många internationella bilmärken i Kina samtidigt som lokala märken tillverkas och vissa bilmodeller är väldigt lika de stora välkända bilmärkena.

Det finns kinesiska kloner av ledande europeiska, amerikanska och japanska bilmärken och det finns inget de kan göra åt de kinesiska kopiorna. År 2008 förlorade BMW ett sådant fall mot kinesiska Shuanghuan i en domstol.

Hur går det till? På samma produktionslinje tillverkas två bilmärken, den andra är bara lite annorlunda än BMW-modellen. Kostnaderna hålls nere genom att man använder lite annat material. Om BMW:n till exempel kostar 100 000 dollar så kostar Shuanghuan 50 000 dollar.

I början, när BMW först kom in på den kinesiska marknaden var de skattebefriade i fem år, men de var tvungna att använda kinesisk arbetskraft. När man får sådana förmåner för att göra en vinst, måste man förstå att man kommer att förlora på något sätt.

Om man inte förlorar kan man inte vinna. Efter fem år skapas obekväma förhållanden och de kan lämna landet, men då finns det redan välutbildad arbetskraft som har lärt sig tillverka nya bilar.

Kim: Är det någon skillnad på Hongkong, Taiwan och Kina när det gäller att starta företag?

Yang: Dessa är helt olika fastän det bor kineser på alla dessa platser. De kan inte jämföras, alla har sina egenheter. När man gör affärer i Kina är allt tillåtet. På fem minuter kan du registrera ett företag. I andra länder existerar inte sådant.

När det gäller öppenhet och att behålla en affärsverksamhet är Taiwan den bästa platsen, det är mindre påverkan av Kina där. Hong Kong behöver fortfarande hävda sina rättigheter.

Kim: Är det svårt att styra de kinesiska arbetarna utan kunskap om det kinesiska språket?

Yang: Det handlar inte om språket eftersom du kan hyra en tolk. I historien har alla drömt om att lära sig hur man ska styra kineserna, men ännu har ingen lyckats helt. Det är mycket svårt att göra. Ett bra exempel är den mongoliska erövringen av Kina på 1200-talet.

Varför gav kineserna upp då, med tanke på att de var utmärkta krigare? Enligt det kinesiska folket var mongolerna ociviliserade människor som inte förstod de kinesiska traditionerna, och förstod inte det administrativa systemet så hur skulle de kunna styra kineser?

Det här förstod Djingis Khans sonson och gjorde ett klokt drag. När han kom till Kina förbjöd han mongolerna att använda mongoliskt språk och klä sig på mongoliskt vis. Han insåg att det var det enda sättet att behålla makten över kineserna, ett tag i alla fall. Det fanns inget annat sätt. Inte ens nu kan kineser styras, för att göra det måste man förtjäna deras respekt, annars kommer de att göra saker på ett sätt så du aldrig kan gissa vad deras mål är.

Kim: Hur kan man få kinesernas respekt? Vilka kvaliteter värdesätter de?

Yang: Det är stor skillnad på europeisk och kinesisk kultur. Det kinesiska folkets kultur har sina rötter i konfucianismen. I själva verket är konfucianismen en instruktion i hur man ska leva, den skiljer sig från andra filosofier. Här vet alla sin plats och sin roll, vet hur man beter sig, vad som är möjligt, vad som inte är tillåtet och de ställer samma krav på andra.

I forna tider var kineserna rika, det fanns kända juvelerare men de ville inte sälja sina smycken till dem som inte var insatta. Till exempel när en person kom in i juvelerarbutiken ville ägaren testa honom och gav honom ett smyckeskrin. Om han inte har köpt smycken tidigare och inte äger smycken kan han inte öppna skrinet eftersom det har en hemlighet. Och ägaren visar inte smyckena eftersom han inte skulle kunna uppskatta dem tillräckligt. Det kinesiska folket använder inte ordet nej, så man måste veta hur man ska kunna ”säga nej” utan att säga nej.

Sådana egenskaper är svåra att finna hos det moderna kinesiska folket, de vill bara försöka sälja varor till vem som helst. Utåt sett har det kinesiska folket alltid uttryckt stor respekt för utlänningar och de kan även bjuda in dig till deras hem, introducera dig till familjen, men det betyder inte att du har vunnit deras respekt.

Kim: Hur gör man om man blir attackerad, rånad eller lurad?

Yang: Jag skulle säga, åk hem så fort som möjligt, ingen kommer att skydda dig på riktigt, eftersom både polis och domare skulle säga: Ska vi skydda en kines eller en utlänning? Och det är just det, det är inte en fråga om vem som har rätt och vem som har fel.

Kim: Berätta hur man förhandlar med affärspartners när kineserna varken säger nej eller vill prata rakt på sak?

Yang: Om vi tänker på att partikulturen har lärt kineserna att använda slagord och luddiga fraser, då kan ni förstå varandra endast i två fall: antingen om du har en mycket god kunskap och förståelse i ämnet, inte bara hemma utan även i Kina, eller om du har turen att ha en kinesisk god vän. Det kommer med säkerhet att underlätta ditt liv med 90 procent.

Kim: Hur mycket kan man lita på en kinesisk vän i en svår tid?

Yang: Faktiskt, genom konfucianismens inflytande är förståelsen av vänskap i Kina mycket starkare och mer global än någon annanstans. Till skillnad från vissa europeiska länder, där det finns ett talesätt ”mitt hus är min borg” kommer den kinesiska familjen på andra plats efter en vän.

I Kina har människor en mycket god förståelse för vad lojalitet är och det har förts vidare från generation till generation.

Översatt från ryska och omarbetad av svenska Epoch Times.

Originalartikel på ryska.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingYang Wei, chef för representationskontoret för World Association of Chinese Immigrants i Moskva. (Foto: med tillstånd av Yang Wei)
Yang Wei, chef för representationskontoret för World Association of Chinese Immigrants i Moskva. (Foto: med tillstånd av Yang Wei)
Utrikes

I Kina är en vän mer än bara en vän

Uliana Kim, Epoch Times

Hur bygger man upp en framgångsrik affärsverksamhet i Kina? Hur undviker man misstag när man arbetar med kinesiska leverantörer? Hur ska man som affärsman bättre förstå sin kinesiska partner?

Epoch Times bad Yang Wei från World Association of Chinese Immigrants i Moskva att besvara dessa och andra frågor.

Kim: Många vill starta företag i Kina men är rädda för den speciella ”kinesiska karaktären” när de ska göra affärer. Finns det anledning att vara rädd eller behöver man inte vara det?

Yang: De flesta utlänningar kommer till Kina med ett bestämt syfte, inte bara för att se sig omkring, eftersom de redan vet vad de vill. Men frågan är i vilken utsträckning deras önskningar kan uppfyllas i Kina. Vanligtvis kommer människor dit med en önskan att hitta ett gyllene berg eller en guldgruva.

Den ekonomiska reformen i Kina inleddes 1985 då utländska investerare började hitta dit, så kineserna har lärt sig hur européer och amerikaner fungerar. Kineserna vet hur de ska kommunicera med dem och hur de kan få fördelar och hur de kan kringgå dem.

Jag skulle vilja säga till dem som bor och arbetar i Kina att aldrig försöka överlista kineserna. Med andra ord måste man alltid vara på sin vakt, som en fågel som aktar sig för en falk. Dessutom är kineserna väldigt hämndlystna, om du har lurat dem eller tagit något ifrån dem en gång kommer de att hitta ett sätt att hämnas.

Kim: Kan man förvänta sig svårigheter vid registreringen av företaget och när man ska försöka hitta affärspartners?

Yang: Registreringsproceduren av företag har varit systematiserat sedan länge nu. Några provinser har en förenklad procedur där alla inblandade myndighetsrepresentanter är samlade på ett ställe i staden. Man behöver alltså inte gå runt på många olika ställen.

När det gäller att hitta en affärspartner kan du öppna vilken kinesisk webbsida som helst. Det finns hur många affärsförslag som helst. I Kina kallas det ”bländningseffekten”.

Bara klicka och det kommer så många att det är svårt att välja. Det är väldigt svårbemästrat för utlänningar. Även för kineserna själva kan det ibland vara svårt att få någon reda.

Kim: Tidigare hade Kina särskilda villkor för utländska företag, hur är det nu?

Yang: För att locka utländska investerare i början av utvecklingen mot marknadsekonomi var utländska företag befriade från skatt i fem år. Det är nu borttaget. En del företag kommer inte för att tjäna pengar, utan för att slippa skatt i sina hemländer. Det kallas för att ”att köpa osten i en råttfälla”.

Till exempel kom en världsledande biltillverkare till Kina. Nu produceras många internationella bilmärken i Kina samtidigt som lokala märken tillverkas och vissa bilmodeller är väldigt lika de stora välkända bilmärkena.

Det finns kinesiska kloner av ledande europeiska, amerikanska och japanska bilmärken och det finns inget de kan göra åt de kinesiska kopiorna. År 2008 förlorade BMW ett sådant fall mot kinesiska Shuanghuan i en domstol.

Hur går det till? På samma produktionslinje tillverkas två bilmärken, den andra är bara lite annorlunda än BMW-modellen. Kostnaderna hålls nere genom att man använder lite annat material. Om BMW:n till exempel kostar 100 000 dollar så kostar Shuanghuan 50 000 dollar.

I början, när BMW först kom in på den kinesiska marknaden var de skattebefriade i fem år, men de var tvungna att använda kinesisk arbetskraft. När man får sådana förmåner för att göra en vinst, måste man förstå att man kommer att förlora på något sätt.

Om man inte förlorar kan man inte vinna. Efter fem år skapas obekväma förhållanden och de kan lämna landet, men då finns det redan välutbildad arbetskraft som har lärt sig tillverka nya bilar.

Kim: Är det någon skillnad på Hongkong, Taiwan och Kina när det gäller att starta företag?

Yang: Dessa är helt olika fastän det bor kineser på alla dessa platser. De kan inte jämföras, alla har sina egenheter. När man gör affärer i Kina är allt tillåtet. På fem minuter kan du registrera ett företag. I andra länder existerar inte sådant.

När det gäller öppenhet och att behålla en affärsverksamhet är Taiwan den bästa platsen, det är mindre påverkan av Kina där. Hong Kong behöver fortfarande hävda sina rättigheter.

Kim: Är det svårt att styra de kinesiska arbetarna utan kunskap om det kinesiska språket?

Yang: Det handlar inte om språket eftersom du kan hyra en tolk. I historien har alla drömt om att lära sig hur man ska styra kineserna, men ännu har ingen lyckats helt. Det är mycket svårt att göra. Ett bra exempel är den mongoliska erövringen av Kina på 1200-talet.

Varför gav kineserna upp då, med tanke på att de var utmärkta krigare? Enligt det kinesiska folket var mongolerna ociviliserade människor som inte förstod de kinesiska traditionerna, och förstod inte det administrativa systemet så hur skulle de kunna styra kineser?

Det här förstod Djingis Khans sonson och gjorde ett klokt drag. När han kom till Kina förbjöd han mongolerna att använda mongoliskt språk och klä sig på mongoliskt vis. Han insåg att det var det enda sättet att behålla makten över kineserna, ett tag i alla fall. Det fanns inget annat sätt. Inte ens nu kan kineser styras, för att göra det måste man förtjäna deras respekt, annars kommer de att göra saker på ett sätt så du aldrig kan gissa vad deras mål är.

Kim: Hur kan man få kinesernas respekt? Vilka kvaliteter värdesätter de?

Yang: Det är stor skillnad på europeisk och kinesisk kultur. Det kinesiska folkets kultur har sina rötter i konfucianismen. I själva verket är konfucianismen en instruktion i hur man ska leva, den skiljer sig från andra filosofier. Här vet alla sin plats och sin roll, vet hur man beter sig, vad som är möjligt, vad som inte är tillåtet och de ställer samma krav på andra.

I forna tider var kineserna rika, det fanns kända juvelerare men de ville inte sälja sina smycken till dem som inte var insatta. Till exempel när en person kom in i juvelerarbutiken ville ägaren testa honom och gav honom ett smyckeskrin. Om han inte har köpt smycken tidigare och inte äger smycken kan han inte öppna skrinet eftersom det har en hemlighet. Och ägaren visar inte smyckena eftersom han inte skulle kunna uppskatta dem tillräckligt. Det kinesiska folket använder inte ordet nej, så man måste veta hur man ska kunna ”säga nej” utan att säga nej.

Sådana egenskaper är svåra att finna hos det moderna kinesiska folket, de vill bara försöka sälja varor till vem som helst. Utåt sett har det kinesiska folket alltid uttryckt stor respekt för utlänningar och de kan även bjuda in dig till deras hem, introducera dig till familjen, men det betyder inte att du har vunnit deras respekt.

Kim: Hur gör man om man blir attackerad, rånad eller lurad?

Yang: Jag skulle säga, åk hem så fort som möjligt, ingen kommer att skydda dig på riktigt, eftersom både polis och domare skulle säga: Ska vi skydda en kines eller en utlänning? Och det är just det, det är inte en fråga om vem som har rätt och vem som har fel.

Kim: Berätta hur man förhandlar med affärspartners när kineserna varken säger nej eller vill prata rakt på sak?

Yang: Om vi tänker på att partikulturen har lärt kineserna att använda slagord och luddiga fraser, då kan ni förstå varandra endast i två fall: antingen om du har en mycket god kunskap och förståelse i ämnet, inte bara hemma utan även i Kina, eller om du har turen att ha en kinesisk god vän. Det kommer med säkerhet att underlätta ditt liv med 90 procent.

Kim: Hur mycket kan man lita på en kinesisk vän i en svår tid?

Yang: Faktiskt, genom konfucianismens inflytande är förståelsen av vänskap i Kina mycket starkare och mer global än någon annanstans. Till skillnad från vissa europeiska länder, där det finns ett talesätt ”mitt hus är min borg” kommer den kinesiska familjen på andra plats efter en vän.

I Kina har människor en mycket god förståelse för vad lojalitet är och det har förts vidare från generation till generation.

Översatt från ryska och omarbetad av svenska Epoch Times.

Originalartikel på ryska.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024