loadingShougang Corporations stålverk Qian'an i Tangshan. Vad säger kinesernas framryckning på Fortune 500 egentligen om innovationer och konkurrenskraft? (Foto: Xiaolu Chu /Getty Images)
Shougang Corporations stålverk Qian'an i Tangshan. Vad säger kinesernas framryckning på Fortune 500 egentligen om innovationer och konkurrenskraft? (Foto: Xiaolu Chu /Getty Images)
Utrikes

Hur Fortune 500-listan avspeglar Kinas skeva ekonomi

Ma Guanyuan

Den årliga Fortune 500-listan, över världens största företag, visar att antalet kinesiska företag i år har ökat från 106 till 110. Dessa utgör 22 procent av hela listan och antalet kinesiska företag närmar sig noteringen för amerikanska företag. Tretton kinesiska företag, däribland fastighetsutvecklaren Vanke, är nya på listan. Vad betyder detta inför framtiden och vad mer kan vi utläsa?

Fortune 500 anses vara en spegel av den globala ekonomin. Trots att det ekonomiska landskapet under åren har genomgått stora förändringar har tyngdpunkten på listan inte förändrats så mycket. De 500 största företagen svarar för ungefär 40 procent av den globala produktionen, 50 procent av den internationella handeln, 60 procent av den internationella teknikhandeln och 90 procent av de internationella direktinvesteringarna.

Listan kan sägas representera ett lands ekonomiska styrka och vara ett lands viktigaste ”visitkort” i affärer.

Men: När vi undersöker branschfördelning, avkastning, internationellt inflytande och varumärkesstyrka så är faktiskt dessa 110 kinesiska företag även en perfekt avspegling av snedvridningen inom den totala kinesiska ekonomin.

Utmaningen för Xi Jinpings utbudsstimulerande reformer i Kina

Monopol- och förlustföretag på listan

De flesta av de kinesiska Fortune 500-företagen verkar inom olja, finans, elkraft, bilar, kol, järn och stål samt andra metallsektorer. Under många år har inte branschfördelningen förändrats nämnvärt. Dessa företag har antingen monopolstatus eller lider av överkapacitet med ibland stora förluster.

I dag gör Kina stora ansträngningar att minska viss produktion och få bort ”zombieföretagen” (ineffektiva, statligt ägda företag som hålls vid liv genom lån). Med andra ord representerar dessa kinesiska företag, på Fortune 500, den kinesiska ekonomins brister snarare än dess konkurrenskraft.

Kinas centralbank i Peking. I år återfinns tio kinesiska banker på den globala 500-listan. (Foto: Teh Eng Koon /AFP/Getty Images)

Kinas centralbank i Peking. I år återfinns tio kinesiska banker på den globala 500-listan. (Foto: Teh Eng Koon /AFP/Getty Images)

Banker är mest lönsamma

Genom att Apple i år rapporterade en vinst på 53,4 miljarder dollar passerade man Commercial Bank of China som världens mest vinstgivande företag.

Annars innehas platserna två till fem på ”vinstlistan” av Kinas fyra stora banker. Dessutom är det tio kinesiska banker på 500-listan i år. Med över 180 miljarder dollar i vinst svarar dessa för 55 procent av vinsten från alla kinesiska företag på listan.

Vare sig vi tittar på Kinas 3 000 börsnoterade företag eller dem på Fortune 500 så blir resultatet detsamma: Bankerna tjänar mycket mer än företagen i den verkliga ekonomin. Man kan generellt säga att i Kina arbetar den verkliga ekonomin för bankindustrin.

Monopol- eller monopolliknande branscher i Kina skapar stora företag. Här ett av Sinopecs oljeraffinaderier, i Wuhan. (Foto: STR/AFP/Getty Images)

Skev branschfördelning

Under åren har antalet företag från USA, Japan och även Sydkorea minskat på Fortune 500-listan. I år, 2016, är det endast 54 japanska företag på listan, vilket är mindre än hälften av antalet från Kina.

Om vi däremot tittar på branschfördelningen så arbetar företagen från dessa länder inom ett brett spektrum – med företag inom detaljhandel, elektronik, högkvalificerad tillverkning, medicin och andra områden som representerar den framtida ekonomiska utvecklingen i världen.

Kinas ekonomiska inbromsning skapar en våg av protester

De kinesiska företagen däremot är framför allt verksamma inom olja, kraft, telekom, stål och andra monopol eller monopolliknande branscher, även om e-handelsjätten Jingdong, vitvarutillverkaren Midea och livsmedelsjätten Wanzhou International också finns med på listan.

Fortune 500-listan visar tydligt den kinesiska ekonomins beroende av fastighetsbranschen. (Foto: China Photos/Getty Images)

Fortune 500-listan visar tydligt den kinesiska ekonomins beroende av fastighetsbranschen. (Foto: China Photos /Getty Images)

Många fastighetsföretag

Slutligen har Kina även flest fastighetsföretag på Fortune 500, såsom Vanke, Wanda och Hengda. Tidigare fanns även Greenland Holding Group med.

Enligt ofullständig statistik så finns ytterligare 13 kinesiska företag på listan som har förbindelser med fastighetsbranschen. Bland dessa kan nämnas China Resources, China CITIC Bank, COFCO Group, PowerChina, China Minmetals, China State Construction Engineering, Aviation Industry Corp of China, Hainan Airlines, CK Hutchison och Tianjin Goods & Materials Group.

Det innebär att bland de 110 största kinesiska företagen så är åtminstone 17 av dem på något sätt förknippade med fastighetsbranschen. Detta avspeglar tydligt den kinesiska ekonomins beroende av denna bransch.

Lång väg att gå

Man tänker sig att ju fler företag ett land har på Fortune 500, desto större är den övergripande ekonomiska makten. Men om vi dessutom tar hänsyn till faktorer som branschfördelning och lönsamhet är skillnaden mellan USA och Kina större än vad man först kan avläsa på listan.

Kina har fortfarande en lång väg att gå innan landet genomgår en ekonomisk förvandling baserat på innovationer och konkurrenskraft.

Kina spionerar på global frakt via handscannrar

Betydelsen av en lista förändras när Kina är med. Att vara med på Fortune 500-listan har blivit ett mål för kinesiska företag och även för den politiska ledningen i de regioner varifrån företagen kommer.

Men att vara på Fortune 500 är inte allt. Till exempel representerar det inte avancerad produktivitet – det handlar bara om storlek. Genom de nära förbindelserna mellan företag och stat i Kina är det egentligen inte så svårt för ett så stort land att ha stora företag. Det finns de som anser att Kina skulle kunna ha 200 företag på denna lista – om man verkligen ville det.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingShougang Corporations stålverk Qian'an i Tangshan. Vad säger kinesernas framryckning på Fortune 500 egentligen om innovationer och konkurrenskraft? (Foto: Xiaolu Chu /Getty Images)
Shougang Corporations stålverk Qian'an i Tangshan. Vad säger kinesernas framryckning på Fortune 500 egentligen om innovationer och konkurrenskraft? (Foto: Xiaolu Chu /Getty Images)
Utrikes

Hur Fortune 500-listan avspeglar Kinas skeva ekonomi

Ma Guanyuan

Den årliga Fortune 500-listan, över världens största företag, visar att antalet kinesiska företag i år har ökat från 106 till 110. Dessa utgör 22 procent av hela listan och antalet kinesiska företag närmar sig noteringen för amerikanska företag. Tretton kinesiska företag, däribland fastighetsutvecklaren Vanke, är nya på listan. Vad betyder detta inför framtiden och vad mer kan vi utläsa?

Fortune 500 anses vara en spegel av den globala ekonomin. Trots att det ekonomiska landskapet under åren har genomgått stora förändringar har tyngdpunkten på listan inte förändrats så mycket. De 500 största företagen svarar för ungefär 40 procent av den globala produktionen, 50 procent av den internationella handeln, 60 procent av den internationella teknikhandeln och 90 procent av de internationella direktinvesteringarna.

Listan kan sägas representera ett lands ekonomiska styrka och vara ett lands viktigaste ”visitkort” i affärer.

Men: När vi undersöker branschfördelning, avkastning, internationellt inflytande och varumärkesstyrka så är faktiskt dessa 110 kinesiska företag även en perfekt avspegling av snedvridningen inom den totala kinesiska ekonomin.

Utmaningen för Xi Jinpings utbudsstimulerande reformer i Kina

Monopol- och förlustföretag på listan

De flesta av de kinesiska Fortune 500-företagen verkar inom olja, finans, elkraft, bilar, kol, järn och stål samt andra metallsektorer. Under många år har inte branschfördelningen förändrats nämnvärt. Dessa företag har antingen monopolstatus eller lider av överkapacitet med ibland stora förluster.

I dag gör Kina stora ansträngningar att minska viss produktion och få bort ”zombieföretagen” (ineffektiva, statligt ägda företag som hålls vid liv genom lån). Med andra ord representerar dessa kinesiska företag, på Fortune 500, den kinesiska ekonomins brister snarare än dess konkurrenskraft.

Kinas centralbank i Peking. I år återfinns tio kinesiska banker på den globala 500-listan. (Foto: Teh Eng Koon /AFP/Getty Images)

Kinas centralbank i Peking. I år återfinns tio kinesiska banker på den globala 500-listan. (Foto: Teh Eng Koon /AFP/Getty Images)

Banker är mest lönsamma

Genom att Apple i år rapporterade en vinst på 53,4 miljarder dollar passerade man Commercial Bank of China som världens mest vinstgivande företag.

Annars innehas platserna två till fem på ”vinstlistan” av Kinas fyra stora banker. Dessutom är det tio kinesiska banker på 500-listan i år. Med över 180 miljarder dollar i vinst svarar dessa för 55 procent av vinsten från alla kinesiska företag på listan.

Vare sig vi tittar på Kinas 3 000 börsnoterade företag eller dem på Fortune 500 så blir resultatet detsamma: Bankerna tjänar mycket mer än företagen i den verkliga ekonomin. Man kan generellt säga att i Kina arbetar den verkliga ekonomin för bankindustrin.

Monopol- eller monopolliknande branscher i Kina skapar stora företag. Här ett av Sinopecs oljeraffinaderier, i Wuhan. (Foto: STR/AFP/Getty Images)

Skev branschfördelning

Under åren har antalet företag från USA, Japan och även Sydkorea minskat på Fortune 500-listan. I år, 2016, är det endast 54 japanska företag på listan, vilket är mindre än hälften av antalet från Kina.

Om vi däremot tittar på branschfördelningen så arbetar företagen från dessa länder inom ett brett spektrum – med företag inom detaljhandel, elektronik, högkvalificerad tillverkning, medicin och andra områden som representerar den framtida ekonomiska utvecklingen i världen.

Kinas ekonomiska inbromsning skapar en våg av protester

De kinesiska företagen däremot är framför allt verksamma inom olja, kraft, telekom, stål och andra monopol eller monopolliknande branscher, även om e-handelsjätten Jingdong, vitvarutillverkaren Midea och livsmedelsjätten Wanzhou International också finns med på listan.

Fortune 500-listan visar tydligt den kinesiska ekonomins beroende av fastighetsbranschen. (Foto: China Photos/Getty Images)

Fortune 500-listan visar tydligt den kinesiska ekonomins beroende av fastighetsbranschen. (Foto: China Photos /Getty Images)

Många fastighetsföretag

Slutligen har Kina även flest fastighetsföretag på Fortune 500, såsom Vanke, Wanda och Hengda. Tidigare fanns även Greenland Holding Group med.

Enligt ofullständig statistik så finns ytterligare 13 kinesiska företag på listan som har förbindelser med fastighetsbranschen. Bland dessa kan nämnas China Resources, China CITIC Bank, COFCO Group, PowerChina, China Minmetals, China State Construction Engineering, Aviation Industry Corp of China, Hainan Airlines, CK Hutchison och Tianjin Goods & Materials Group.

Det innebär att bland de 110 största kinesiska företagen så är åtminstone 17 av dem på något sätt förknippade med fastighetsbranschen. Detta avspeglar tydligt den kinesiska ekonomins beroende av denna bransch.

Lång väg att gå

Man tänker sig att ju fler företag ett land har på Fortune 500, desto större är den övergripande ekonomiska makten. Men om vi dessutom tar hänsyn till faktorer som branschfördelning och lönsamhet är skillnaden mellan USA och Kina större än vad man först kan avläsa på listan.

Kina har fortfarande en lång väg att gå innan landet genomgår en ekonomisk förvandling baserat på innovationer och konkurrenskraft.

Kina spionerar på global frakt via handscannrar

Betydelsen av en lista förändras när Kina är med. Att vara med på Fortune 500-listan har blivit ett mål för kinesiska företag och även för den politiska ledningen i de regioner varifrån företagen kommer.

Men att vara på Fortune 500 är inte allt. Till exempel representerar det inte avancerad produktivitet – det handlar bara om storlek. Genom de nära förbindelserna mellan företag och stat i Kina är det egentligen inte så svårt för ett så stort land att ha stora företag. Det finns de som anser att Kina skulle kunna ha 200 företag på denna lista – om man verkligen ville det.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024