År 2014 blev en vattendelare för Hongkongs demokratirörelse och press – under de nästan tre månadernas gatuprotester vann de förstnämnda nytt självförtroende och blev mer övertygade, medan pressen teg som muren efter påtryckningar från Kina och den Peking-vänliga Hongkongregeringen.
Två internationella icke-statliga organisationer, PEN American Center och International Federation of Journalists (IFJ), släppte den här månaden rapporter där de varnade för Pekings ”intervention” i Hongkongs nyhetsmedier.
Pressfriheten är garanterad i grundlagen, Hongkongs styrdokument. Men den liberala institutionen – en av många rättigheter och friheter som den halvautonoma staden fortfarande åtnjuter efter att Storbritannien lämnade över suveräniteten till Kina 1997 – urholkas av politiska och ekonomiska påtryckningar från den kinesiska kommunistregimen, 2014 års ”värsta fängslare av journalister”.
På IFJ:s årliga China Press Freedom-rapport på måndagen uppmärksammade taleskvinnan för förbundets Asien-Stillahavsområde, Serenade Woo, att Peking ”oftare och mer öppet” har blandat sig i Hongkongs affärer, ett ”mycket oroande” tecken, rapporterade South China Morning Post.
Dricka te med Peking-tjänstemän
Journalister och redaktörer blir inbjudna till att ”dricka te” med Peking-tjänstemän – en artig omskrivning för möten där de blir hotade; de får ta emot många telefonsamtal där de antingen trakasseras eller blir tillsagda att bevaka händelser på ett visst sätt och får misstänkta e-postmeddelanden som innehåller känslig information om nyckelpersoner i det prodemokratiska lägret, enligt IFJ, som citerar tre personliga redogörelser från lokala journalister.
En av journalisterna, som går under pseudonymen Lam Hei, tog de lokala mediernas bevakning av Hongkong-ledaren Leung Chun-yings påstådda korruption, och Apple Dailys grundare och demokratisupporter Jimmy Lai som exempel på manipulation av pressen,
Leungs skandal, som bland annat handlade om att han tagit emot 50 miljoner Hongkongdollar i konsultarvode från ett privat företag efter sitt tillträde som Hongkongs högste ledare – ett lagbrott – gavs knappt någon uppmärksamhet från pressen och till och med förbigicks med tystnad. Omvänt lyftes Lais generösa donationer till prodemokratiska lagstiftare och aktivister fram. Lam hävdar att Hongkongs regeringstjänstemän gav journalister råd om hur de skulle vinkla rapporteringen om de båda korruptionsärendena.
Hongkongs medier har kapitulerat
Hongkongs medier har kort sagt kapitulerat när det gäller ”redaktionellt oberoende”, säger Lam.
”De flesta medierna bjöd inget motstånd utan till och med samarbetade [med Peking och den lokala regeringen] … Hongkongs medier har redan böjt ena knät”, konstaterade Lam i sin redogörelse, som publiceras i den lokala nyhetssajten Stand News.
Samtidigt dokumenterar PEN anmärkningsvärda fall som har att göra med mediefrihet – tidningar som utövar självcensur; Peking-relaterade fysiska övergrepp och hot mot journalister, mot redaktörer och mot mediemogulen Jimmy Lai; banker som tar bort annonser från publikationer som kritiserar regeringen – och rekommenderar att det internationella samfundet ska ”utöva påtryckningar på Fastladskinas myndigheter att upphöra med alla ansträngningar att lägga sig i pressfriheten i Hongkong.”
Hongkong är rankad som nummer 61 i pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser år 2014 – 27 platser ner från plats 34 för bara fyra år sedan.
