Miljömedvetna människor bedömer ofta hållbar arkitektonisk utveckling utifrån energi- och vattenbesparande egenskaper, graden av miljöpåverkan och valet av byggnadsmaterial.
Den israeliska arkitekten Nili Portugali breddar emellertid detta synsätt genom att på sitt alldeles eget sätt placera subjektet för byggnaden i centrum.
Portugalis bok ”Act of Creation and the Spirit of a Place: A Holistic-Phenomenological Approach to Architecture” (Skapande handling och platsens själ: En holistisk-fenomenologisk inställning till arkitektur) redogör för hennes sätt att skapa en fysisk miljö där man först och främst tar hänsyn till det mänskliga perspektivet.
– Det är inte varje dag det kommer en bok som visar en israelisk arkitekts värld. Portugalis verk blandar arkitektur, andlighet, hopp och essens. Det finns ingen liknande bok, den är unik, säger det Brittiska arkitekturförbundet.
Portugali menar att det som är bra för människan även är bra för miljön. Det ligger till exempel i människans intresse att få känna av naturligt dagsljus i trappuppgångar istället för att behöva förlita sig till elektricitet; något som naturligtvis även sparar energi.
I en tid som denna där allt fler känner utanförskap och avskildhet och fler och fler arbetar vid datorer, planerar Portugali sina projekt ute på fältet. Hon använder fysiska redskap och går runt på platsen för att undersöka terrängen och dess karaktär samt bedömer hur konstruktionen kommer att smälta in i omgivningen.
När Portugali exempelvis planerar ett fönster gör hon det på plats eftersom det för henne är väldigt viktigt att förstå vad man kommer att se genom det där fönstret, och vad förbipasserande kommer att se då de tittar på byggnaden utifrån.
Portugali visar även respekt för miljön. Till exempel vill hon inte skada några träd. Hon berättar om två tillfällen då det stod träd på byggarbetsplatsen. I det första fallet, vid ett äldreboende i Tel Aviv, använde hon två gamla eukalyptusträd som entré.
I det andra fallet fanns en rad med träd i byggområdet. Hon planerade in byggnaden i radens mitt och placerade fönstren mot träden, vilket skapade en känsla av att befinna sig i ett skogsbryn när man tittade ut.
Portugali berättar att ett forskarteam under 70-talet kom fram till att de historiska platser där vi känner oss tillfreds, oavsett om vi har någon koppling till dess kultur, har ett gemensamt element som reflekterar någonting djupt inom oss.
– Ifall vi kan identifiera de designmönster som återger den känslan, kan vi skapa sådana platser även i vår tid. Det handlar inte om nostalgi utan snarare om saker som kan skapas när vi återgår till den riktiga värderingen av världen och de rätta designmönstren, tillägger Portugali.
Portugali relaterar det här till tradition:
– Förr i tiden fanns det traditioner för varje aspekt i livet. Saker var klara. Det fanns referenspunkter som dikterade språket. Nu finns det ingen tydlig kultur och därför inget språk.
Samma forskarteam från 70-talet sade att för att skapa en miljö där alla människor förstår varandra är det nödvändigt att återskapa dessa designmönster.
– Det är nödvändigt att hitta starka designmönster som kan återställa den förlorade kvalitén.
Portugali har en djup förståelse för platsers traditioner. Hennes familj har bott i staden Safed i sju generationer och som barn brukade hon promenera omkring på stadens gator och i synagogorna. De former och mönster som hon upplevde har satt spår i henne. Portugali tror att traditionen har stor betydelse för arkitekturen.
– På platser där traditionen är stark, som i Asien, Paris, London eller Italien, är därför även den moderna arkiteturen mycket bra, säger Portugali.
Boken Act of Creation and the Spirit of a Place: A Holistic-Phenomenological Approach to Architecture vann pris från Brittiska arkitekters kungliga institut och blev en av 20 böcker som valdes ut av det brittiska arkitektförbundet i kategorin Arkitekturböcker i världen.
Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/8-4-16/69254.html