Böterna för trafikbrott dubblerades i höstas. Men varken fortkörarna eller dödsolyckorna tycks ha blivit färre.

-Höjningen har inte haft någon effekt, säger trafikforskaren Hans-Åke Cedersund till TT.

Det var den 1 oktober som de nya kraftigt höjda böterna började gälla. Tanken var att det skulle svida så i plånboken att fortkörarna skulle lätta på gasen.

Inget tyder på att så har skett.

-Hastigheterna minskade i början, men har gått tillbaka igen.

-Så här långt efteråt skulle förändringarna annars synas i olycksstatistiken, men det finns inget hack i kurvan för antalet döda. Det borde det ha funnits, säger Hans-Åke Cedersund på Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Dramatisk effekt

En jämförelse mellan farthållningen i mitten av september och mitten av oktober visade att hastigheten minskade med två kilometer i timmen. Men minskningen hänförs till nyhetens behag, och nu tycks bilförarna köra lika fort som tidigare.

-Om vi hade fått en sänkning med två kilometer i timmen i ett längre perspektiv, som det senaste halvåret, så hade det fått en dramatisk effekt på dödstalen, eftersom det är de sista kilometerna som påverkar skadeföljden, säger Hans-Åke Cedersund.

Men antalet dödsolyckor har inte minskat.

Tvärtom omkom fler personer i trafiken under första kvartalet i år än under motsvarande tid förra året, 85 jämfört med 76.

Även resultaten från den så kallade hastighetsveckan, 23-29 april, antyder att det går för fort på vägarna.

11 076 fortkörare rapporterades, en 43-procentig ökning jämfört med förra årets hastighetsvecka. Den kraftiga ökningen kan till stor del emellertid hänföras till att fartkameror var i gång i betydligt större utsträckning i år.

Tre prickar

En annan faktor som dock kan tillskrivas nyhetens behag var att antalet utfärdade böteslappar till fortkörare minskade kraftigt veckorna efter den 1 oktober, för att sedan raka i höjden igen.

-I januari och februari gick antalet bötfällda upp igen, säger Hans-Åke Cedersund.

TT: Kan man säga att böteshöjningen har varit verkningslös?

-Vad vi har sett så har den inte haft någon effekt. Man kan inte bara höja böterna och tro att vi blir mer laglydiga.

TT: Hur ska man då få folk att hålla hastighetsgränserna?

-Ju högre upptäcktsrisk, desto laglydigare förare. Det ser vi på kameraövervakade sträckor och i städer.

Hans-Åke Cedersund kan också tänka sig ett prickningssystem av dansk modell i kombination med de höga böterna.

-Man klipper helt enkelt i kortet och efter tre prickar på två år så dras körkortet in.