loadingSir Francis Galton, en av pionjärerna inom social ingenjörskonst (Public domain)
Sir Francis Galton, en av pionjärerna inom social ingenjörskonst (Public domain)
Opinion

Hitler, socialism och rasagendan, del II

Justin Stamm

Sir Francis Galton var, trots att han inte är lika känd som sin kusin Charles Darwin, oskiljaktigt kopplad till Darwin på sin tid. Faktum är att hans idéer svepte fram i den vetenskapliga och politiska världen så till den grad att han i varje avseende bidrog minst lika mycket till de revolutionära tankarna inom social ingenjörskonst som någon annan vid den tiden.

Karl Marx författade konceptet om ”dialektisk materialism”, som menade att allt liv kommer till genom kamp. Darwin fortsatte med att i sina teorier hävda att allt liv är ett resultat av arternas kamp. Galton kom emellertid fram med en teori som gick ett steg längre.

Som konstaterades tidigare var Darwin inte den förste vetenskapsmannen som författade idéer om evolution. I själva verket var förmodligen Johann Wolfgang von Goethe på 1800-talet den förste moderne tänkaren som utvecklade en teori om organisk evolution. Det som gjorde Darwins tankar annorlunda var konceptet om ”det naturliga urvalet”. För många löste detta en grundläggande fråga i planeringen av social ingenjörskonst.

När Galton läste Darwins teorier såsom ”de bäst anpassades överlevnad” blev han förtjust och gick vidare med tanken. Med idén om kamp eller ”arternas tävlan” som drivkraft ansåg han att allting och all kunskap på den här tiden pekade mot ett enkelt och uppenbart svar – att det inte bara var en kamp mellan arterna utan också en ”kamp mellan raserna”.

För första gången föreslog någon faktiskt att inte ”alla människor är skapade som likar”, utan att den mänskliga rasen ytterst var uppdelad i mer eller mindre utvecklade underarter som antingen bidrar till människans framtid eller äventyrar den genom meningslös tävlan om resurser.

1869, tio år efter Darwins första bok, gav Galton till slut upphov till en ”ny vetenskap” som han lade fram i sin bok ” Inquiries Into Human Faculty and Its Development”. I boken myntade han för första gången termen ”rashygien”. [Den engelska] termen ”eugenics” kommer från grekiskan och härstammar från ordet eu (bra eller väl) och suffixet gen (född). [Det engelska] uttrycket ”well-bred” (artig, belevad) har sitt ursprung här.

Syftet med rashygien var enligt Galton: ”Agenturers studier under social kontroll som förbättrar eller försämrar raskvaliteterna för framtida generationer antingen fysiskt eller psykiskt.”

Denna fråga om att förbättra ”de framtida generationerna” genom ”social kontroll” genom att försämra eller förbättra människans ”raskvaliteter” ledde till en mätmetod som kallades ”biometri”.

Biometrin strävade efter att skapa en sociofysikalisk mall för metoden att förbättra människorasen där man mätte intelligens och spårade rasförfäder och ärftliga egenskaper som sjukdomar och psykisk stabilitet.

Låt oss betrakta följande innan vi går vidare. När rasfrågor kommer på tal antar folk ofta att förespråkarna helt enkelt är okunniga och outbildade människor som inte vet bättre.

Galton var emellertid en välrespekterad vetenskapsman och en engelsk viktoriansk expert, antropolog, expert på rashygien, tropisk utforskare, geograf, uppfinnare, meteorolog, genetiker, grundare av psykometrin och bidrog mycket till utveckling av rättsväsendet beträffande processen med fingeravtryck etc. Han adlades 1909. Som liten var han ett extremt avancerat underbarn och rapporterades senare ha ett IQ på 190. Han lär ha författat över 340 avhandlingar och böcker under sin livstid.

Många blir förbluffade när de läser den här informationen om rashygien. Ja, det låter som något som praktiserades i nazityskland under 1930- och 1940-talet. Så är dock inte fallet. Detta var ungefär 65 år tidigare. Medan Marx och Engels liksom många andra socialister entusiastiskt applåderade dessa läror på den tiden hävdar nutidens socialister att de inte har någon del i dess ursprung.

Rashygien var på sin tid till en början kontroversiellt. T.H. Huxley, vän till familjen och anhängare av Darwin och Galton och känd som deras beskyddare, blev emellertid lärans störste supporter och lanserade teorierna på universitet och inom vetenskapliga kretsar över hela världen.

Familjerna Galton, Darwin, Huxley och Edgewood var så övertygade om det sunda i rashygienen att de lät sina familjer delta i ett socialt experiment där de fyra familjerna bara skulle fortplanta sig tillsammans.

De förutspådde att insatsen på kort tid skulle skapa en ras med ”supermänniskor” med mänsklighetens mest framstående egenskaper. De hade dock fel och det hela blev en katastrof. Efter bara två generationer hade experimentet gått fel och producerat dödfödda barn, mentalt efterblivna och psykiskt deformerade avkommor.

Intressant nog hindrade inte den här välpublicerade berättelsen på något sätt de entusiastiska anhängarna till denna pseudovetenskap att hålla fast vid den med närmast religiös iver.

Många universitet tog helhjärtat till sig konceptet och ett efter ett införde prestigefyllda institutioner i västvärlden studierna av rashygien i sina studieplaner. Det blev snabbt ett respekterat ämne och förblev så ända fram till slutet av andra världskriget.

Det andra stadiet i utvecklingen av rörelsen kring rashygien pågick mellan 1905 och 1932, då ämnet gick in i den period då det fick mest påverkan.

Under de följande åren svepte en löpeld över världen med nya anhängare och en serie betydelsefulla händelser som helt och hållet var kopplade till de socialistiska idealen om det planlagda samhället, med användning av rashygien som vägledning för medborgarskapet.

Spridningen av läran om rashygien

1901 – Storbritannien: H.G. Wells, författare till Världarnas krig, skrev Anticipations om en framtid som kontrollerades av rashygienforskare.

1903 – Storbritannien: George Bernard Shaw, skådespelsförfattare, romanförfattare och uttalad socialist skriver pjäsen ”Man and Superman” som förespråkade skapandet av en superras hos människan genom rashygien.

1904 – USA: Charles Davenport grundar Cold Spring Harbor Research Facility i New York, som finansierades av de rikaste familjerna i världen, däribland John D. Rockefeller, Andrew Carnegie och familjen Harriman. Syftet var att bedriva studier inom rashygien och experiment på människor.

1907 – USA: President Woodrow Wilson bidrog till att släppa igenom de första lagarna om sterilisering, som påtvingade sterilisering av oönskade såsom mentalsjuka, personer som fick låga poäng vid prov i skolan, brottslingar och våldsamma personer. Man hindrade till och med missbildade foster från att leva efter födelsen. Alltmedan denna utövning blev mer populär växte listan över offer och steriliseringslagarna infördes i 34 stater och gjorde mer än 50 000 amerikanska medborgare till offer.

Liknande lagar hade redan införts av Storbritannien, Australien, Kanada och i många länder i Europa.

1910 – USA: “U.S. Eugenics Records Office” grundades. Institutet tog vävnadsprover på ovetande amerikaner och utsatte dem för experimentella injektioner. Man genomförde också strålningsbehandling på barn och gravida kvinnor, ofta med döden som resultat.

1911 – Tyskland: Rockefeller Foundation finansierade ”Kaiser Wilhelm Institute”, som senare blev en viktig källa för pengar och inflytande i Nationalsocialistiska arbetarepartiet (nazisterna).

1916 – USA: Madison Conrad, amerikansk jurist, antropolog och expert på rashygien, skrev boken The Passing of the Great Race som blev en drivkraft i den socialistiska rörelsen och som Adolf Hitler senare refererade till som sin ”bibel”.

1916 – USA: Margret Sanger, feminist och expert på rashygien med en fallenhet åt befolkningskontroll och kollega till H.G. Wells, öppnade sin första klinik för födelsekontroll som senare blev känd som ”Planerat föräldraskap” och som finansierades av Rockefeller Foundation.

De följande åren blev Internationella konferensen för rashygien enormt populär och blev en offentlig bekräftelse av teorierna. Intressant nog började anhängare från icke västerländska länder ansluta sig.

1912 – London: Den första internationella konferensen för rashygien hölls med deltagare från hela världen. Leonard Darwin, son till Charles Darwin, var ordförande. Evenemanget tillägnades Sir Francis Galton. Bland deltagarna fanns George Bernard Shaw, den engelske socialdemokratiske ledaren Sydney Webb och Tommy Douglas från Kanada, liksom andra prominenta ledare såsom H. G. Wells, de amerikanska presidenterna Woodrow Wilson och Theodore Roosevelt, Emile Zola, John Maynard Keynes, William Keith Kellogg, Margaret Sanger, den engelske premiärministern Winston Churchill och många andra.

1921 – New York: Den andra internationella konferensen för rashygien leddes av uppfinnaren Alexander Graham Bell och hade nya deltagare från Latinamerika, (Mexico, Kuba, Venezuela, El Salvador, Uruguay), Asien (Japan, Indien och Siam). Huvudtemat var hur ”olämpliga” i samhället skulle elimineras.

1932 – New York: Den tredje internationella konferensen för rashygien leddes av Charles Davenport, grundare av U.S. Eugenics Cold Springs Research Facility. Många av deltagarna var mogna för att agera och det rådde en atmosfär av ”implementering”.
 
Följande månader finansierade Rockefeller Foundation ett samarbete mellan amerikanska och tyska experter på rashygien. Charles Davenport skickades till det av Rockefeller finansierade “Kaiser Wilhelm Institute” i Tyskland tillsammans med två andra kollegor.

Ämnet presenterades av rashygienexperterna men var ingenting nytt för tyskarna. I själva verket var teorierna allmänt erkända i det härskande partiet i Tysklands riksdag och förhärskande hos alla socialister i Europa, inklusive kommunisterna. Det var emellertid bara Nationalsocialistiska arbetarepartiet, eller nazisterna, som var redo att implementera den ”slutgiltiga lösningen”.

”I Centraleuropa har bara tyskar, ungrare och polacker en roll i utvecklingen. Resten måste bort. Den huvudsakliga rollen för alla andra raser och människor, stora som små, är att förgås i den revolutionära förintelsen.” – Karl Marx, 1849

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/13209/

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingSir Francis Galton, en av pionjärerna inom social ingenjörskonst (Public domain)
Sir Francis Galton, en av pionjärerna inom social ingenjörskonst (Public domain)
Opinion

Hitler, socialism och rasagendan, del II

Justin Stamm

Sir Francis Galton var, trots att han inte är lika känd som sin kusin Charles Darwin, oskiljaktigt kopplad till Darwin på sin tid. Faktum är att hans idéer svepte fram i den vetenskapliga och politiska världen så till den grad att han i varje avseende bidrog minst lika mycket till de revolutionära tankarna inom social ingenjörskonst som någon annan vid den tiden.

Karl Marx författade konceptet om ”dialektisk materialism”, som menade att allt liv kommer till genom kamp. Darwin fortsatte med att i sina teorier hävda att allt liv är ett resultat av arternas kamp. Galton kom emellertid fram med en teori som gick ett steg längre.

Som konstaterades tidigare var Darwin inte den förste vetenskapsmannen som författade idéer om evolution. I själva verket var förmodligen Johann Wolfgang von Goethe på 1800-talet den förste moderne tänkaren som utvecklade en teori om organisk evolution. Det som gjorde Darwins tankar annorlunda var konceptet om ”det naturliga urvalet”. För många löste detta en grundläggande fråga i planeringen av social ingenjörskonst.

När Galton läste Darwins teorier såsom ”de bäst anpassades överlevnad” blev han förtjust och gick vidare med tanken. Med idén om kamp eller ”arternas tävlan” som drivkraft ansåg han att allting och all kunskap på den här tiden pekade mot ett enkelt och uppenbart svar – att det inte bara var en kamp mellan arterna utan också en ”kamp mellan raserna”.

För första gången föreslog någon faktiskt att inte ”alla människor är skapade som likar”, utan att den mänskliga rasen ytterst var uppdelad i mer eller mindre utvecklade underarter som antingen bidrar till människans framtid eller äventyrar den genom meningslös tävlan om resurser.

1869, tio år efter Darwins första bok, gav Galton till slut upphov till en ”ny vetenskap” som han lade fram i sin bok ” Inquiries Into Human Faculty and Its Development”. I boken myntade han för första gången termen ”rashygien”. [Den engelska] termen ”eugenics” kommer från grekiskan och härstammar från ordet eu (bra eller väl) och suffixet gen (född). [Det engelska] uttrycket ”well-bred” (artig, belevad) har sitt ursprung här.

Syftet med rashygien var enligt Galton: ”Agenturers studier under social kontroll som förbättrar eller försämrar raskvaliteterna för framtida generationer antingen fysiskt eller psykiskt.”

Denna fråga om att förbättra ”de framtida generationerna” genom ”social kontroll” genom att försämra eller förbättra människans ”raskvaliteter” ledde till en mätmetod som kallades ”biometri”.

Biometrin strävade efter att skapa en sociofysikalisk mall för metoden att förbättra människorasen där man mätte intelligens och spårade rasförfäder och ärftliga egenskaper som sjukdomar och psykisk stabilitet.

Låt oss betrakta följande innan vi går vidare. När rasfrågor kommer på tal antar folk ofta att förespråkarna helt enkelt är okunniga och outbildade människor som inte vet bättre.

Galton var emellertid en välrespekterad vetenskapsman och en engelsk viktoriansk expert, antropolog, expert på rashygien, tropisk utforskare, geograf, uppfinnare, meteorolog, genetiker, grundare av psykometrin och bidrog mycket till utveckling av rättsväsendet beträffande processen med fingeravtryck etc. Han adlades 1909. Som liten var han ett extremt avancerat underbarn och rapporterades senare ha ett IQ på 190. Han lär ha författat över 340 avhandlingar och böcker under sin livstid.

Många blir förbluffade när de läser den här informationen om rashygien. Ja, det låter som något som praktiserades i nazityskland under 1930- och 1940-talet. Så är dock inte fallet. Detta var ungefär 65 år tidigare. Medan Marx och Engels liksom många andra socialister entusiastiskt applåderade dessa läror på den tiden hävdar nutidens socialister att de inte har någon del i dess ursprung.

Rashygien var på sin tid till en början kontroversiellt. T.H. Huxley, vän till familjen och anhängare av Darwin och Galton och känd som deras beskyddare, blev emellertid lärans störste supporter och lanserade teorierna på universitet och inom vetenskapliga kretsar över hela världen.

Familjerna Galton, Darwin, Huxley och Edgewood var så övertygade om det sunda i rashygienen att de lät sina familjer delta i ett socialt experiment där de fyra familjerna bara skulle fortplanta sig tillsammans.

De förutspådde att insatsen på kort tid skulle skapa en ras med ”supermänniskor” med mänsklighetens mest framstående egenskaper. De hade dock fel och det hela blev en katastrof. Efter bara två generationer hade experimentet gått fel och producerat dödfödda barn, mentalt efterblivna och psykiskt deformerade avkommor.

Intressant nog hindrade inte den här välpublicerade berättelsen på något sätt de entusiastiska anhängarna till denna pseudovetenskap att hålla fast vid den med närmast religiös iver.

Många universitet tog helhjärtat till sig konceptet och ett efter ett införde prestigefyllda institutioner i västvärlden studierna av rashygien i sina studieplaner. Det blev snabbt ett respekterat ämne och förblev så ända fram till slutet av andra världskriget.

Det andra stadiet i utvecklingen av rörelsen kring rashygien pågick mellan 1905 och 1932, då ämnet gick in i den period då det fick mest påverkan.

Under de följande åren svepte en löpeld över världen med nya anhängare och en serie betydelsefulla händelser som helt och hållet var kopplade till de socialistiska idealen om det planlagda samhället, med användning av rashygien som vägledning för medborgarskapet.

Spridningen av läran om rashygien

1901 – Storbritannien: H.G. Wells, författare till Världarnas krig, skrev Anticipations om en framtid som kontrollerades av rashygienforskare.

1903 – Storbritannien: George Bernard Shaw, skådespelsförfattare, romanförfattare och uttalad socialist skriver pjäsen ”Man and Superman” som förespråkade skapandet av en superras hos människan genom rashygien.

1904 – USA: Charles Davenport grundar Cold Spring Harbor Research Facility i New York, som finansierades av de rikaste familjerna i världen, däribland John D. Rockefeller, Andrew Carnegie och familjen Harriman. Syftet var att bedriva studier inom rashygien och experiment på människor.

1907 – USA: President Woodrow Wilson bidrog till att släppa igenom de första lagarna om sterilisering, som påtvingade sterilisering av oönskade såsom mentalsjuka, personer som fick låga poäng vid prov i skolan, brottslingar och våldsamma personer. Man hindrade till och med missbildade foster från att leva efter födelsen. Alltmedan denna utövning blev mer populär växte listan över offer och steriliseringslagarna infördes i 34 stater och gjorde mer än 50 000 amerikanska medborgare till offer.

Liknande lagar hade redan införts av Storbritannien, Australien, Kanada och i många länder i Europa.

1910 – USA: “U.S. Eugenics Records Office” grundades. Institutet tog vävnadsprover på ovetande amerikaner och utsatte dem för experimentella injektioner. Man genomförde också strålningsbehandling på barn och gravida kvinnor, ofta med döden som resultat.

1911 – Tyskland: Rockefeller Foundation finansierade ”Kaiser Wilhelm Institute”, som senare blev en viktig källa för pengar och inflytande i Nationalsocialistiska arbetarepartiet (nazisterna).

1916 – USA: Madison Conrad, amerikansk jurist, antropolog och expert på rashygien, skrev boken The Passing of the Great Race som blev en drivkraft i den socialistiska rörelsen och som Adolf Hitler senare refererade till som sin ”bibel”.

1916 – USA: Margret Sanger, feminist och expert på rashygien med en fallenhet åt befolkningskontroll och kollega till H.G. Wells, öppnade sin första klinik för födelsekontroll som senare blev känd som ”Planerat föräldraskap” och som finansierades av Rockefeller Foundation.

De följande åren blev Internationella konferensen för rashygien enormt populär och blev en offentlig bekräftelse av teorierna. Intressant nog började anhängare från icke västerländska länder ansluta sig.

1912 – London: Den första internationella konferensen för rashygien hölls med deltagare från hela världen. Leonard Darwin, son till Charles Darwin, var ordförande. Evenemanget tillägnades Sir Francis Galton. Bland deltagarna fanns George Bernard Shaw, den engelske socialdemokratiske ledaren Sydney Webb och Tommy Douglas från Kanada, liksom andra prominenta ledare såsom H. G. Wells, de amerikanska presidenterna Woodrow Wilson och Theodore Roosevelt, Emile Zola, John Maynard Keynes, William Keith Kellogg, Margaret Sanger, den engelske premiärministern Winston Churchill och många andra.

1921 – New York: Den andra internationella konferensen för rashygien leddes av uppfinnaren Alexander Graham Bell och hade nya deltagare från Latinamerika, (Mexico, Kuba, Venezuela, El Salvador, Uruguay), Asien (Japan, Indien och Siam). Huvudtemat var hur ”olämpliga” i samhället skulle elimineras.

1932 – New York: Den tredje internationella konferensen för rashygien leddes av Charles Davenport, grundare av U.S. Eugenics Cold Springs Research Facility. Många av deltagarna var mogna för att agera och det rådde en atmosfär av ”implementering”.
 
Följande månader finansierade Rockefeller Foundation ett samarbete mellan amerikanska och tyska experter på rashygien. Charles Davenport skickades till det av Rockefeller finansierade “Kaiser Wilhelm Institute” i Tyskland tillsammans med två andra kollegor.

Ämnet presenterades av rashygienexperterna men var ingenting nytt för tyskarna. I själva verket var teorierna allmänt erkända i det härskande partiet i Tysklands riksdag och förhärskande hos alla socialister i Europa, inklusive kommunisterna. Det var emellertid bara Nationalsocialistiska arbetarepartiet, eller nazisterna, som var redo att implementera den ”slutgiltiga lösningen”.

”I Centraleuropa har bara tyskar, ungrare och polacker en roll i utvecklingen. Resten måste bort. Den huvudsakliga rollen för alla andra raser och människor, stora som små, är att förgås i den revolutionära förintelsen.” – Karl Marx, 1849

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/13209/

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024