Efter snart åtta år med USA:s första svarta president har Hillary Clinton utsetts till den första kvinnliga presidentkandidaten för ett stort parti.

– Det är symboliskt väldigt viktigt för världens alla kvinnor och flickor, säger Ebba Witt-Brattström till TT.

Hillary Clinton ser sig som inspiratör för flickor i USA, och under nomineringen riktade hon en särskild hälsning till dem.

– Jag kan knappt tro att vi just har skapat den största sprickan i glastaket hittills, sade Hillary Clinton då hon via videolänk talade till deltagarna på Demokraternas konvent på tisdagen.

Viktig förebild

I samband med konventet medverkade bland andra skådespelaren Eva Longoria i ett seminarium kring jämställdhet.

– Varför kallas det en rörelse när vita män vill rösta på Trump men identitetspolitik när en kvinna vill rösta på Hillary? undrade hon.

– Jag skulle inte rösta på henne bara för att hon är kvinna, hon är den mest kvalificerade och hon jobbar hårdast, sade Julia Kurnik som fanns i publiken och hade tagit med sin dotter på tre månader.

– Det är viktigt att flickor växer upp och ser att de också kan bli USA:s president.

Hillary-doktrin

‘Nomineringen har inte bara en betydelse för kvinnors rättigheter utan också för den geopolitiska säkerheten i världen, påpekar litteraturprofessorn och feministen Ebba Witt-Brattström. Hon påminner om det som kommit att kallas för Hillary-doktrinen, det vill säga att feministiska frågor sätts i centrum för utrikespolitiken.

– Att graden av civilisation bedöms av hur ett samhälle behandlar sina kvinnor är egentligen en mycket gammal sanning, men detta har Hillary Clinton tagit ett steg längre. Där kvinnor i ledarpositioner finns, där finns också fred och stabilitet, därför att kvinnor oftare tänker på förändring även för andra och inte bara för sig själva. Jag tror inte att man kan överskatta betydelsen av om Hillary Clinton blir president i världens mäktigaste land, säger Witt-Brattström.

Förändrar normer

För Julia Kurnik är betald föräldraledighet en viktig fråga:

– Inte bara för kvinnor utan gärna en pappamånad som ni har i Sverige. De större företag som har råd kan betala för det själva, men staten bör hjälpa de mindre.

Barnomsorg, diskriminering och våld mot kvinnor är exempel på frågor som kvinnliga politiker tenderar att lyfta fram. Det understryker docenten och universitetslektorn Ann Towns, som forskar om genus och internationell politik på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Hon konstaterar också att det i USA har växt fram nya konstellationer, för att kunna hantera livspusslet.

– Arbetarklassens kvinnor har ofta inga val utan måste jobba, men har inte råd med kostsam barnomsorg. De måste hitta lösningar, till exempel genom att flytta ihop med en väninna. Dessutom involveras mor- och farföräldrar i högre utsträckning än tidigare, säger Ann Towns.

Det finns omfattande forskning som tydligt visar att kvinnor i maktpositioner förändrar normerna i samhället, enligt Towns.

– Det förändrar synen på makt och uppfattningen om makt och ledarskap som något manligt, säger hon.

(TT)

Några kvinnliga ledare

Här är några tidigare och nuvarande kvinnliga ledare i världen: Indira Gandhi (Indiens premiärminister 1966 – 1984). Var Indiens tredje premiärminister och den hittills enda kvinna som valts till posten. Golda Meir (Israels premiärminister 1969 – 1974). En av grundarna till staten Israel. Var premiärminister under oktoberkriget 1973. Margaret Thatcher (Storbritanniens premiärminister 1979 – 1990). Den första kvinnliga brittiska premiärministern. Gick under smeknamnet ”järnladyn” och omformade det politiska och ekonomiska landskapet i landet. Ellen Johnson Sirleaf (Liberias president 2006 -). Första kvinnan på den afrikanska kontinenten som direktvalts till president. Tilldelades Nobels fredspris 2011. Angela Merkel (Tysklands förbundskansler 2005 -). Första kvinnan på posten. Theresa May (Storbritanniens premiärminister 2016 -). Ny ledare för regeringspartiet Tories och därmed ny premiärminister. Dilma Rousseff (Brasiliens president 2011 -). Avsatt tills vidare i väntan på riksrättsomröstning. Benazir Bhutto (Pakistans premiärminister 1988 – 1990 och 1993 – 1996).

 

Glastaket som begrepp
Med begreppet glastak avses den osynliga barriär som hindrar en viss grupp, i synnerhet kvinnor, från att klättra ovanför en viss gräns inom en hierarki. Metaforen skapades på 1970-talet av feminister med avseende på hinder för kvinnors karriär. I USA används begreppet ibland även för män som tillhör minoritetsgrupper. I Asien har begreppet bambutak myntats.