Samarbeta med myndigheterna – annars blir det avslag, är EU-kommissionens nya bud till asylsökande i unionen. I nya förslag på samordnade regler krävs också att regelbundna kontroller görs om huruvida flyktingar fortfarande behöver skydd.
– Det här är inget race till botten, snarare tvärtom, hävdade EU:s asyl- och migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos när han vid lunchtid lade fram sina nya förslag på en presskonferens i Bryssel.
Förslagen rör två områden: dels harmoniserade regler för hur asylsökande ska tas emot och hur deras ansökningar ska behandlas, dels om hur ett gemensamt system för mottagande av kvotflyktingar ska se ut.
”Dagens förslag är ett stort steg i våra ansträngningar för att erbjuda lagliga vägar för personer att komma till EU på ett säkert sätt och få skydd. Genom att etablera ett permanent ramverk med harmoniserade regler kan vi garantera snabbare procedurer”, heter det i ett uttalande från Avramopoulos.
Hårdare krav
De nya förslagen för asylprocedurerna syftar till att förenkla och korta ned behandlingstiderna och stipulera rättigheter för exempelvis juridisk hjälp.
– Det här handlar om att bygga en asylpolitik som fungerar för alla, säger Avramopoulos på sin presskonferens.
Samtidigt ställs också hårda krav på de asylsökande, som rakt av hotas med ”strikta konsekvenser” om de inte samarbetar med myndigheterna.
Det samarbete som krävs är bland annat att asylsökande måste söka asyl i det EU-land dit de först anländer och att de måste stanna i det medlemslandet under tiden som ansökan behandlas.
Dessutom måste alla asylsökande lägga fram ”nödvändiga detaljer” för att fastslå deras identitet, inklusive fingeravtryck. ”Till exempel: inget fingeravtryck = avslag på asylansökan”, konstateras i ett av de faktablad som medföljer förslaget.
Därtill vill kommissionen också göra det obligatoriskt för medlemsländerna att med jämna mellanrum utreda om den asylsökande fortfarande har skyddsbehov, exempelvis när det sker politiska förändringar i deras hemländer.
Årliga kvoter
Vad gäller kvotflyktingarna föreslås att EU:s medlemsländer varje år gemensamt ska fatta beslut om hur många kvotflyktingar som ska tas emot och hur dessa ska fördelas mellan länderna.För var och en som tas emot ska medlemsländerna få en klumpsumma på 10 000 euro – cirka 95 000 svenska kronor – ur EU-budgeten.
Mer kontroversiellt är samtidigt att kommissionen också vill att ett lands samarbete med EU för att motverka att flyktingar tar sig in i EU på egen hand ska vara en ”viktig faktor” för att avgöra varifrån kvotflyktingarna ska hämtas. I klartext innebär det en belöning av de länder som ser till att eventuella flyktingar inte tar sig vidare.
Kvotflyktingar är personer som hämtas direkt från flyktingläger i eller utanför konfliktområden. För det mesta sker urvalet via FN:s flyktingorgan UNHCR för att se till att hjälpen går till dem som behöver den mest.
