loadingLivsmedelsverket följer med i den allmänna trenden och förespråkar mindre kött i förskolans måltider. (Foto: Sven Scheurermeirer/Unsplash)
Livsmedelsverket följer med i den allmänna trenden och förespråkar mindre kött i förskolans måltider. (Foto: Sven Scheurermeirer/Unsplash)
Hälsa & Livsstil

Grönare mat i förskolan

Lotta Svedin - Epoch Times Sverige

Livsmedelsverket har uppdaterat sina råd för mat i förskolan. Nu ska barnen bjudas på en mer hälsosam och nyttig mat som är bra för både barnen och miljön. Måltiderna ska också vara en integrerad del i den pedagogiska verksamheten.

I september gick Livsmedelsverket ut med sina nya uppdaterade råd ”Bra måltider i förskolan”. Där poängteras att mat ska vara god, nyttig, miljösmart och kul. Förskolorna uppmanas att se helheten och använda måltiderna som en pedagogisk resurs. Bra mat i förskolan är mat som barnen ska lockas av, tycka om och som utmanar deras smaksinne och preferenser. Råden passar naturligtvis lika bra för mat som äts och lagas hemma.

Fortfarande för stora barngrupper i förskolan

– Det finns mycket oro kring barns mat, men egentligen är det inte så svårt. Bra mat för barn är samma som bra mat för vuxna, det vill säga att äta mycket grönsaker och mindre sötsaker. Det ska förstås även gälla maten som serveras i förskolan, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

Matvanor grundläggs tidigt och många barn äter fler måltider på förskolan än hemma. Därför är det viktigt att maten på förskolan är varierad, nyttig och trevligt serverad i trivsam miljö. Det bör finnas möjlighet för barnen att välja vad de vill äta. Även små barn kan och vill ta för sig av maten och äta själva. Det stärker barnets tro på sin egen förmåga och bidrar också till att barnen lär sig hur mycket de behöver för att bli mätta.

Lars-Åke Bäckman på Skolverket betonar att det är viktigt att förskolan ger möjlighet för barnen att vara med i matlagningen eftersom barn lär genom att uppleva och vara med.


ContentDefault

En måltidsmodell i form av ett pussel ger ett helhetsperspektiv på bra måltider. Maten i förskolan ska vara: god, näringsriktig, hållbar, säker, integrerad och trivsam. (Bild: Livsmedelsverket)

Susannas dröm: Sockersmarta skolor i hela Sverige

Livsmedelsverkets rekommendationer

Mer frukt och grönt

Frukt eller grönsaker till varje måltid. Barn som äter mycket frukt och grönt behåller ofta den vanan i vuxen ålder.

Introducera baljväxter. Bönor, ärtor och linser är rika på proteiner, B-vitaminer och järn – ett hållbart alternativ till kött. Därför är det bra om barn tidigt får lära sig att tycka om rätter med baljväxter. Introducera baljväxter långsamt, dels för att de är fiberrika, dels eftersom barn liksom vuxna kan besväras av gasbildning efter att ha ätit baljväxter.

Grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök är ett miljösmart val. De har mindre klimatpåverkan än salladsgrönsaker och kan lagras längre. Känsliga frukter, grönsaker och bär som transporteras med flyg eller långa kyltransporter har större klimatpåverkan. Det är därför miljösmart att välja sådant som finns i säsong i närområdet.

Mer fisk och skaldjur

Fisk minst en gång i veckan och fet fisk varannan gång. Barn som äter fisk ett par gånger i veckan, och varierar mellan feta och magra sorter, har lättare att få i sig många av de näringsämnen de behöver för att må bra. Feta fiskar som sill, lax och makrill är särskilt rika på fleromättade fetter och D-vitamin som många barn får för lite av.

Det är viktigt att välja fisk och skaldjur som kommer från stabila bestånd och är fiskade/odlade på ett skonsamt sätt.

Byt till fullkorn − ibland

Öka mängden fibrer och fullkorn successivt. Fullkornsvarianter av pasta, ris, bulgur, bröd och andra spannmål är mer näringsrika eftersom inga delar siktas bort. Det är därför positivt om förskolan ger barnen möjlighet att lära sig tycka om fullkorn. Eftersom små barn har begränsad förmåga att ta hand om fibrer kan det lätt bli för mycket fibrer om de bara äter fullkornsprodukter. Framför allt är det barn under två år som brukar reagera på för mycket fullkorn, men under hela förskoleåldern är det bra att variera mellan fullkornsvarianter och andra varianter.

Byt till nyttigt matfett

Ge plats för de nyttiga fetterna. Barn behöver fett, men rätt sorts fett. Oljor och andra Nyckelhålsmärkta matfetter innehåller omättade fetter som många barn behöver äta mer av. I rapsolja finns det särskilt nyttiga omega-3-fettet som kroppen inte kan bilda själv. Barn upp till två år behöver lite extra fett, och då framför allt i form av fleromättat fett. En tesked olja eller flytande matfett, gärna rapsoljebaserat, per portion brukar vara lagom. Rapsolja och olivolja påverkar generellt miljön mindre än palmolja, som finns i en del matfetter liksom i många andra produkter. Smör har större påverkan på klimatet än oljorna, men kan samtidigt bidra till ett rikt odlingslandskap och biologisk mångfald.

Byt till osötade och magra mejeriprodukter

Välj osötade och magra varianter berikade med D-vitamin. Yoghurt eller fil kan smaksättas med färska eller frysta frukter och bär istället. Alla vegetabiliska alternativ till mjölk, exempelvis havre- eller sojadryck, bör vara osötade och berikade med kalcium, selen, riboflavin (Vitamin B2), vitamin B12 och D-vitamin. Undvik risdrycker i förskolan då de kan innehålla höga halter arsenik.

Håll nere mängden rött kött, välj kött med omsorg och begränsa mängden chark

Att hålla nere mängden rött kött och chark är bra både för hälsan och miljön. Kött bidrar med många näringsämnen och är inte minst en viktig järnkälla, speciellt för barn. Samtidigt har rött kött, och framför allt chark, visat sig vara kopplat till ökad risk för vissa cancerformer. Charkprodukter innehåller dessutom ofta mycket salt och mättat fett. När chark serveras − välj charkprodukter som bidrar med mycket näring, exempelvis blodpudding som innehåller mycket järn. Istället för skinka och korv på smörgås kan man variera med exempelvis hummus (kikärtsröra), makrill, ägg och vegetariska pastejer.

Mindre salt och socker

Både barn och vuxna får i sig mer salt och socker än vad som är bra för hälsan. Det är därför viktigt att barn inte blir tillvanda vid för mycket salt i maten. Största delen av saltet i maten kommer från kött- och charkprodukter, bröd, ost och färdigmat. Undvik också att servera sockerrika livsmedel som glass, kräm, bärsoppor och sötat bröd.

Maten blir intressant med spännande upplägg. (Foto: Pixabay)

Maten blir intressant med spännande upplägg. (Foto: Pixabay)

Låt bli att truga och tjata

Barn vill helst äta mat de känner igen och vet vad det är. De är sällan pigga på att prova nya saker. Men enligt Livsmedelsverket finns forskning som tyder på att barn kan lära sig tycka om all mat om de är i rätt omgivning och om den presenteras på ett tilltalande sätt. Där spelar miljön och omgivningen en stor roll. Att se vuxna och andra barn ta och äta saker kan göra att barnet blir nyfiket och vill prova. Om det till exempel serveras ett salladsbord med kikärtor, bönor och rårivna rotsaker under lång tid så blir de flesta nyfikna och vågar så småningom prova något nytt. Ett annat sätt är ”smakbryggor”, vilket innebär att servera nya livsmedel/smaker tillsammans med något välbekant.

Barn äter olika mycket, aptit och hunger varierar från barn till barn och kan bero på hur aktivt barnet varit eller hur länge sedan det åt senast. Att truga och tjata eller förhandla för att få barnet att äta en maträtt är sällan en bra metod. Det kan få motsatt effekt och göra att barnet förknippar måltiden med något obehagligt. Låt små barn äta grönsaker och rullade pannkakor med fingrarna. Och låt dem känna på maten med händerna det är naturligt för dem.

De flesta barn vill ha ren mat som inte är blandad, då kan de välja vad de vill ha och vågar så småningom prova både potatisen och fisken. Det är ganska vanligt att barn bara äter en ingrediens av måltiden under långa perioder, antingen bara makaroner eller bara köttbullar. Därför är det viktigt att det serveras näringsrika mellanmål som komplement. Det bör innehålla mjölk och smörgås med pålägg eller fil/yoghurt och müsli/flingor och en frukt eller grönsak.

Så kan du uppnå hälsa genom att lyssna på din kropp

Dagens barn är morgondagens konsument därför är det extra viktigt att vi lär barnen goda matvanor som bidrar till en miljömässig och socialt hållbar utveckling.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingLivsmedelsverket följer med i den allmänna trenden och förespråkar mindre kött i förskolans måltider. (Foto: Sven Scheurermeirer/Unsplash)
Livsmedelsverket följer med i den allmänna trenden och förespråkar mindre kött i förskolans måltider. (Foto: Sven Scheurermeirer/Unsplash)
Hälsa & Livsstil

Grönare mat i förskolan

Lotta Svedin - Epoch Times Sverige

Livsmedelsverket har uppdaterat sina råd för mat i förskolan. Nu ska barnen bjudas på en mer hälsosam och nyttig mat som är bra för både barnen och miljön. Måltiderna ska också vara en integrerad del i den pedagogiska verksamheten.

I september gick Livsmedelsverket ut med sina nya uppdaterade råd ”Bra måltider i förskolan”. Där poängteras att mat ska vara god, nyttig, miljösmart och kul. Förskolorna uppmanas att se helheten och använda måltiderna som en pedagogisk resurs. Bra mat i förskolan är mat som barnen ska lockas av, tycka om och som utmanar deras smaksinne och preferenser. Råden passar naturligtvis lika bra för mat som äts och lagas hemma.

Fortfarande för stora barngrupper i förskolan

– Det finns mycket oro kring barns mat, men egentligen är det inte så svårt. Bra mat för barn är samma som bra mat för vuxna, det vill säga att äta mycket grönsaker och mindre sötsaker. Det ska förstås även gälla maten som serveras i förskolan, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.

Matvanor grundläggs tidigt och många barn äter fler måltider på förskolan än hemma. Därför är det viktigt att maten på förskolan är varierad, nyttig och trevligt serverad i trivsam miljö. Det bör finnas möjlighet för barnen att välja vad de vill äta. Även små barn kan och vill ta för sig av maten och äta själva. Det stärker barnets tro på sin egen förmåga och bidrar också till att barnen lär sig hur mycket de behöver för att bli mätta.

Lars-Åke Bäckman på Skolverket betonar att det är viktigt att förskolan ger möjlighet för barnen att vara med i matlagningen eftersom barn lär genom att uppleva och vara med.


ContentDefault

En måltidsmodell i form av ett pussel ger ett helhetsperspektiv på bra måltider. Maten i förskolan ska vara: god, näringsriktig, hållbar, säker, integrerad och trivsam. (Bild: Livsmedelsverket)

Susannas dröm: Sockersmarta skolor i hela Sverige

Livsmedelsverkets rekommendationer

Mer frukt och grönt

Frukt eller grönsaker till varje måltid. Barn som äter mycket frukt och grönt behåller ofta den vanan i vuxen ålder.

Introducera baljväxter. Bönor, ärtor och linser är rika på proteiner, B-vitaminer och järn – ett hållbart alternativ till kött. Därför är det bra om barn tidigt får lära sig att tycka om rätter med baljväxter. Introducera baljväxter långsamt, dels för att de är fiberrika, dels eftersom barn liksom vuxna kan besväras av gasbildning efter att ha ätit baljväxter.

Grova grönsaker som rotfrukter, kål och lök är ett miljösmart val. De har mindre klimatpåverkan än salladsgrönsaker och kan lagras längre. Känsliga frukter, grönsaker och bär som transporteras med flyg eller långa kyltransporter har större klimatpåverkan. Det är därför miljösmart att välja sådant som finns i säsong i närområdet.

Mer fisk och skaldjur

Fisk minst en gång i veckan och fet fisk varannan gång. Barn som äter fisk ett par gånger i veckan, och varierar mellan feta och magra sorter, har lättare att få i sig många av de näringsämnen de behöver för att må bra. Feta fiskar som sill, lax och makrill är särskilt rika på fleromättade fetter och D-vitamin som många barn får för lite av.

Det är viktigt att välja fisk och skaldjur som kommer från stabila bestånd och är fiskade/odlade på ett skonsamt sätt.

Byt till fullkorn − ibland

Öka mängden fibrer och fullkorn successivt. Fullkornsvarianter av pasta, ris, bulgur, bröd och andra spannmål är mer näringsrika eftersom inga delar siktas bort. Det är därför positivt om förskolan ger barnen möjlighet att lära sig tycka om fullkorn. Eftersom små barn har begränsad förmåga att ta hand om fibrer kan det lätt bli för mycket fibrer om de bara äter fullkornsprodukter. Framför allt är det barn under två år som brukar reagera på för mycket fullkorn, men under hela förskoleåldern är det bra att variera mellan fullkornsvarianter och andra varianter.

Byt till nyttigt matfett

Ge plats för de nyttiga fetterna. Barn behöver fett, men rätt sorts fett. Oljor och andra Nyckelhålsmärkta matfetter innehåller omättade fetter som många barn behöver äta mer av. I rapsolja finns det särskilt nyttiga omega-3-fettet som kroppen inte kan bilda själv. Barn upp till två år behöver lite extra fett, och då framför allt i form av fleromättat fett. En tesked olja eller flytande matfett, gärna rapsoljebaserat, per portion brukar vara lagom. Rapsolja och olivolja påverkar generellt miljön mindre än palmolja, som finns i en del matfetter liksom i många andra produkter. Smör har större påverkan på klimatet än oljorna, men kan samtidigt bidra till ett rikt odlingslandskap och biologisk mångfald.

Byt till osötade och magra mejeriprodukter

Välj osötade och magra varianter berikade med D-vitamin. Yoghurt eller fil kan smaksättas med färska eller frysta frukter och bär istället. Alla vegetabiliska alternativ till mjölk, exempelvis havre- eller sojadryck, bör vara osötade och berikade med kalcium, selen, riboflavin (Vitamin B2), vitamin B12 och D-vitamin. Undvik risdrycker i förskolan då de kan innehålla höga halter arsenik.

Håll nere mängden rött kött, välj kött med omsorg och begränsa mängden chark

Att hålla nere mängden rött kött och chark är bra både för hälsan och miljön. Kött bidrar med många näringsämnen och är inte minst en viktig järnkälla, speciellt för barn. Samtidigt har rött kött, och framför allt chark, visat sig vara kopplat till ökad risk för vissa cancerformer. Charkprodukter innehåller dessutom ofta mycket salt och mättat fett. När chark serveras − välj charkprodukter som bidrar med mycket näring, exempelvis blodpudding som innehåller mycket järn. Istället för skinka och korv på smörgås kan man variera med exempelvis hummus (kikärtsröra), makrill, ägg och vegetariska pastejer.

Mindre salt och socker

Både barn och vuxna får i sig mer salt och socker än vad som är bra för hälsan. Det är därför viktigt att barn inte blir tillvanda vid för mycket salt i maten. Största delen av saltet i maten kommer från kött- och charkprodukter, bröd, ost och färdigmat. Undvik också att servera sockerrika livsmedel som glass, kräm, bärsoppor och sötat bröd.

Maten blir intressant med spännande upplägg. (Foto: Pixabay)

Maten blir intressant med spännande upplägg. (Foto: Pixabay)

Låt bli att truga och tjata

Barn vill helst äta mat de känner igen och vet vad det är. De är sällan pigga på att prova nya saker. Men enligt Livsmedelsverket finns forskning som tyder på att barn kan lära sig tycka om all mat om de är i rätt omgivning och om den presenteras på ett tilltalande sätt. Där spelar miljön och omgivningen en stor roll. Att se vuxna och andra barn ta och äta saker kan göra att barnet blir nyfiket och vill prova. Om det till exempel serveras ett salladsbord med kikärtor, bönor och rårivna rotsaker under lång tid så blir de flesta nyfikna och vågar så småningom prova något nytt. Ett annat sätt är ”smakbryggor”, vilket innebär att servera nya livsmedel/smaker tillsammans med något välbekant.

Barn äter olika mycket, aptit och hunger varierar från barn till barn och kan bero på hur aktivt barnet varit eller hur länge sedan det åt senast. Att truga och tjata eller förhandla för att få barnet att äta en maträtt är sällan en bra metod. Det kan få motsatt effekt och göra att barnet förknippar måltiden med något obehagligt. Låt små barn äta grönsaker och rullade pannkakor med fingrarna. Och låt dem känna på maten med händerna det är naturligt för dem.

De flesta barn vill ha ren mat som inte är blandad, då kan de välja vad de vill ha och vågar så småningom prova både potatisen och fisken. Det är ganska vanligt att barn bara äter en ingrediens av måltiden under långa perioder, antingen bara makaroner eller bara köttbullar. Därför är det viktigt att det serveras näringsrika mellanmål som komplement. Det bör innehålla mjölk och smörgås med pålägg eller fil/yoghurt och müsli/flingor och en frukt eller grönsak.

Så kan du uppnå hälsa genom att lyssna på din kropp

Dagens barn är morgondagens konsument därför är det extra viktigt att vi lär barnen goda matvanor som bidrar till en miljömässig och socialt hållbar utveckling.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024