loadingFångarna i sovjetiska Gulag i Sibirien var tvungna att vara uppfinningsrika för att skriva brev. De använde sot, grisblod eller vad de kunde hitta på för att skriva. Några fängslade konstnärer lyckades till och med rita teckningar i hemlighet. (Memorial Society)
Fångarna i sovjetiska Gulag i Sibirien var tvungna att vara uppfinningsrika för att skriva brev. De använde sot, grisblod eller vad de kunde hitta på för att skriva. Några fängslade konstnärer lyckades till och med rita teckningar i hemlighet. (Memorial Society)
Utrikes

Gripande brev från fångar i sovjetiska Gulag

Anna Liesowska, The Siberian Times

Fångarna i Sovjets arbetsläger fick vara uppfinningsrika för att få ut sina meddelanden. Utan pennor, papper och kuvert tvingades de skriva på cigarettpaket, rista i bark eller brodera med fiskben på en tygbit. Fångarna var förbjudna att skriva till sina nära och kära och fick bara ta emot brev från familjen två gånger om året.

Några gömde små meddelanden i klädernas veck eller i barnens leksaker. En del gömde dem i piller som svaldes av fångar som skulle friges så de kunde vidarebefordra dem till de anhöriga.

På utställningen, ”Rätt till korrespondens”, som nyligen öppnades i Moskva anordnad av Memorial Society, visas hundratals sådana ”brev” från 1919 och ända fram till 1980-talet.  

Det finns brev från flera olika sibiriska Gulag-läger, Omsk, Krasnojarsk, Norilsk och Kolymna, berättar Alyona Kozlova, chef för arkiven på Memorial. Bland dem finns de vackra brev Vladimir Levitskij skrev till sin son med etnografiska essäer och handritade frimärken.

Ritade egna frimärken

Född i den ukrainska byn Russkaya 1873, stred Leviskij för Röda armén i inbördeskriget. Han var utbildningsofficer och undervisade i kalligrafi och gymnastik. Han fängslades 1932 för det påstådda brottet att samla frimärken i en tid då frimärkssamlare misstänktes förmedla hemliga tecken och koder. Han samlade på många objekt, vykort, mynt och tändsticksetiketter men hans största passion var frimärken.

När han fängslades i en Gulag kallad Olhovka, som nu tillhör regionen Novosibirsk, fortsatte han sin hobby genom att rita egna frimärken på brev han skickade till sin son Oleg.


Ett ”frimärke” ritat av Vladimir Levitsky. (Memorial Society)

Ett ”frimärke” ritat av Vladimir Levitsky. (Memorial Society)

Bland korrespondensen på utställningen finns ett brev från en fånge från Minsk, Kozlov som använde en genial metod för att meddela sin familj.

– Han drog ut trådar ur strumporna och broderade brev på en tygbit med hjälp av ett fiskben. Sedan när hans cellkamrat släpptes lyckades han gömma brevet i skjortkragen, berättar Irina Ostrovskaya, intendent för utställningen.

Till sin hustru Beti skrev han: ”Du är den enda i mina drömmar och tankar. Hur mycket jag älskar dig och hur svårt det är att förlora dig. Gråt inte. Jag är med dig för evigt. Kom ihåg mig med ett vänligt ord”.

Broderade brev

Till sina barn skrev han: ”Nina, Enya! Jag är inte er fiende. Jag har varit med i 29 strider. Jag stred i Warszawa – stred för vårt fosterland och er välgång. Tvivla aldrig på min heder inför partiet, fäderneslandet och er. Två gånger blev jag sårad. Jag är med er i evighet. Bevara mig i minnet och ta hand om mamma. Älskar er mer än livet. Papa”.

Gulag var ökänt under sovjettiden med miljontals politiska fångar och fiender till staten som arbetade och dog där, särskilt under Stalin.


Gulagfångar var tvungna att skriva på cigarettpaket, brodera meddelanden eller rista in ord på bark. (Memorial Society)

Gulagfångar var tvungna att skriva på cigarettpaket, brodera meddelanden eller rista in ord på bark. (Memorial Society)

Den hemliga korrespondensen ger utställningen en inblick i livet i de förtryckande och inhumana lägren. Att skicka brev och teckningar till världen utanför hjälpte fångarna att hålla uppe en tillstymmelse till liv i en tid då de manipulerats av regimen.

Kommunikation med familjen var förbjuden, men några fångar kunde få ett hårt censurerat brev var sjätte månad. De äldsta breven i Memorials arkiv daterar sig till 1919.

Blev mer uppfinningsrika

Allteftersom tiden gick blev fångarna i Gulag i Sibirien mer uppfinningsrika i sina försök att lura väktarnas snokande ögon.

Ett exempel från 70-talet är vattenbeständigt papper som gömts i ett piller som svaldes av en fånge som skulle släppas.

En del klottrade ner anteckningar och kastade ut dem från tågen när de var på väg till fångenskapen i lägren, och hoppades att någon skulle hitta dem och skicka dem till deras familjer.


Ett broderat brev från ett sovjetiskt Gulag.(Memorial Society)

Ett broderat brev från ett sovjetiskt Gulag.(Memorial Society)

– De lyckades få ut tunna små brev genom små hål, förklarade Ostrovskaya. Och tänk att dessa brev kom fram. Tänk med den sträckan, att kasta brevet på spåret och hoppas att någon vänlig själ plockar upp det. Och folk gjorde det, och de skickade dem. Vi måste förstå att när någon plockat upp ett sådant brev visste han mycket väl vad det var frågan om, liksom han visste vad han gjorde när han lade det på brevlådan.

Några skisser visas också på utställningen, vilket är förvånande eftersom verktyg för att rita inte fanns och möjligheten att rita under de strikta förhållandena var små. Mikhail Sokolov var en professionell konstnär som greps 1938.

Medan han var fängslad i Taiga Gulag i Sibiriska Kemerovo, gjorde han hemliga miniatyrlandskap med hjälp av tandkräm, tegel, sot och brända tändstickor.

En annan teckning som visades var målad med grisblod av Irina Borkhman.


En teckning ritad i ett Gulagläger. (Memorial Society)

En teckning ritad i ett Gulagläger. (Memorial Society)

På utställningen visas några dokument som belyser den omfattande censuren i den strikta lägerregimen. Texten var nästan helt överstrukna med svart bläck. I alla officiella meddelanden som tilläts av lägerledningen var fångarna förbjudna att nämna lägrets plats, antalet fångar, deras villkor, eventuella dödsfall, klagomål eller antisovjetiska uttalanden.

Gulag, en förkortning av "Huvudstyrelsen för korrektions- och arbetsläger” var benämningen på det sovjetiska system av koncentrationsläger som påbörjats av Vladimir Lenin och som Josef Stalin sedan byggde ut i en mycket stor omfattning. Gulaglägren användes som bestraffningsmetod ända fram till Sovjetunionens upplösning.

Översatt frånThe Siberian Time. Läs originalartikeln.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingFångarna i sovjetiska Gulag i Sibirien var tvungna att vara uppfinningsrika för att skriva brev. De använde sot, grisblod eller vad de kunde hitta på för att skriva. Några fängslade konstnärer lyckades till och med rita teckningar i hemlighet. (Memorial Society)
Fångarna i sovjetiska Gulag i Sibirien var tvungna att vara uppfinningsrika för att skriva brev. De använde sot, grisblod eller vad de kunde hitta på för att skriva. Några fängslade konstnärer lyckades till och med rita teckningar i hemlighet. (Memorial Society)
Utrikes

Gripande brev från fångar i sovjetiska Gulag

Anna Liesowska, The Siberian Times

Fångarna i Sovjets arbetsläger fick vara uppfinningsrika för att få ut sina meddelanden. Utan pennor, papper och kuvert tvingades de skriva på cigarettpaket, rista i bark eller brodera med fiskben på en tygbit. Fångarna var förbjudna att skriva till sina nära och kära och fick bara ta emot brev från familjen två gånger om året.

Några gömde små meddelanden i klädernas veck eller i barnens leksaker. En del gömde dem i piller som svaldes av fångar som skulle friges så de kunde vidarebefordra dem till de anhöriga.

På utställningen, ”Rätt till korrespondens”, som nyligen öppnades i Moskva anordnad av Memorial Society, visas hundratals sådana ”brev” från 1919 och ända fram till 1980-talet.  

Det finns brev från flera olika sibiriska Gulag-läger, Omsk, Krasnojarsk, Norilsk och Kolymna, berättar Alyona Kozlova, chef för arkiven på Memorial. Bland dem finns de vackra brev Vladimir Levitskij skrev till sin son med etnografiska essäer och handritade frimärken.

Ritade egna frimärken

Född i den ukrainska byn Russkaya 1873, stred Leviskij för Röda armén i inbördeskriget. Han var utbildningsofficer och undervisade i kalligrafi och gymnastik. Han fängslades 1932 för det påstådda brottet att samla frimärken i en tid då frimärkssamlare misstänktes förmedla hemliga tecken och koder. Han samlade på många objekt, vykort, mynt och tändsticksetiketter men hans största passion var frimärken.

När han fängslades i en Gulag kallad Olhovka, som nu tillhör regionen Novosibirsk, fortsatte han sin hobby genom att rita egna frimärken på brev han skickade till sin son Oleg.


Ett ”frimärke” ritat av Vladimir Levitsky. (Memorial Society)

Ett ”frimärke” ritat av Vladimir Levitsky. (Memorial Society)

Bland korrespondensen på utställningen finns ett brev från en fånge från Minsk, Kozlov som använde en genial metod för att meddela sin familj.

– Han drog ut trådar ur strumporna och broderade brev på en tygbit med hjälp av ett fiskben. Sedan när hans cellkamrat släpptes lyckades han gömma brevet i skjortkragen, berättar Irina Ostrovskaya, intendent för utställningen.

Till sin hustru Beti skrev han: ”Du är den enda i mina drömmar och tankar. Hur mycket jag älskar dig och hur svårt det är att förlora dig. Gråt inte. Jag är med dig för evigt. Kom ihåg mig med ett vänligt ord”.

Broderade brev

Till sina barn skrev han: ”Nina, Enya! Jag är inte er fiende. Jag har varit med i 29 strider. Jag stred i Warszawa – stred för vårt fosterland och er välgång. Tvivla aldrig på min heder inför partiet, fäderneslandet och er. Två gånger blev jag sårad. Jag är med er i evighet. Bevara mig i minnet och ta hand om mamma. Älskar er mer än livet. Papa”.

Gulag var ökänt under sovjettiden med miljontals politiska fångar och fiender till staten som arbetade och dog där, särskilt under Stalin.


Gulagfångar var tvungna att skriva på cigarettpaket, brodera meddelanden eller rista in ord på bark. (Memorial Society)

Gulagfångar var tvungna att skriva på cigarettpaket, brodera meddelanden eller rista in ord på bark. (Memorial Society)

Den hemliga korrespondensen ger utställningen en inblick i livet i de förtryckande och inhumana lägren. Att skicka brev och teckningar till världen utanför hjälpte fångarna att hålla uppe en tillstymmelse till liv i en tid då de manipulerats av regimen.

Kommunikation med familjen var förbjuden, men några fångar kunde få ett hårt censurerat brev var sjätte månad. De äldsta breven i Memorials arkiv daterar sig till 1919.

Blev mer uppfinningsrika

Allteftersom tiden gick blev fångarna i Gulag i Sibirien mer uppfinningsrika i sina försök att lura väktarnas snokande ögon.

Ett exempel från 70-talet är vattenbeständigt papper som gömts i ett piller som svaldes av en fånge som skulle släppas.

En del klottrade ner anteckningar och kastade ut dem från tågen när de var på väg till fångenskapen i lägren, och hoppades att någon skulle hitta dem och skicka dem till deras familjer.


Ett broderat brev från ett sovjetiskt Gulag.(Memorial Society)

Ett broderat brev från ett sovjetiskt Gulag.(Memorial Society)

– De lyckades få ut tunna små brev genom små hål, förklarade Ostrovskaya. Och tänk att dessa brev kom fram. Tänk med den sträckan, att kasta brevet på spåret och hoppas att någon vänlig själ plockar upp det. Och folk gjorde det, och de skickade dem. Vi måste förstå att när någon plockat upp ett sådant brev visste han mycket väl vad det var frågan om, liksom han visste vad han gjorde när han lade det på brevlådan.

Några skisser visas också på utställningen, vilket är förvånande eftersom verktyg för att rita inte fanns och möjligheten att rita under de strikta förhållandena var små. Mikhail Sokolov var en professionell konstnär som greps 1938.

Medan han var fängslad i Taiga Gulag i Sibiriska Kemerovo, gjorde han hemliga miniatyrlandskap med hjälp av tandkräm, tegel, sot och brända tändstickor.

En annan teckning som visades var målad med grisblod av Irina Borkhman.


En teckning ritad i ett Gulagläger. (Memorial Society)

En teckning ritad i ett Gulagläger. (Memorial Society)

På utställningen visas några dokument som belyser den omfattande censuren i den strikta lägerregimen. Texten var nästan helt överstrukna med svart bläck. I alla officiella meddelanden som tilläts av lägerledningen var fångarna förbjudna att nämna lägrets plats, antalet fångar, deras villkor, eventuella dödsfall, klagomål eller antisovjetiska uttalanden.

Gulag, en förkortning av "Huvudstyrelsen för korrektions- och arbetsläger” var benämningen på det sovjetiska system av koncentrationsläger som påbörjats av Vladimir Lenin och som Josef Stalin sedan byggde ut i en mycket stor omfattning. Gulaglägren användes som bestraffningsmetod ända fram till Sovjetunionens upplösning.

Översatt frånThe Siberian Time. Läs originalartikeln.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024