Greklands premiärminister George Papandreou meddelade på onsdagen att han skulle bilda en ny regering på torsdagen. Papandreou söker stöd för att genomföra de åtstramningsåtgärder som krävs av Internationella valutafonden (IMF) och Europeiska unionen.
IMF och EU kräver att Grekland godkänner åtstramningsåtgärder för tiotals miljarder euro för att ta emot nästa del av lån omfattande cirka 110 miljarder euro. Greklands krisdrabbade ekonomi väntas få en skuld som är 1,6 gånger av dess totala ekonomi i slutet av detta år.
Den 13 juni blev Grekland det lägst rankade landet i världen enligt Standard & Poor’s. EU:s finansministrar möttes på tisdagen för att diskutera ett andra finansiellt räddningspaket ovanpå redan befintliga cirka 110 miljarder euro men hittills har de inte kunnat nå en överenskommelse.
– Oppositionspartierna vägrar att gå med på begränsningar eller extra åtgärder som krävs för att få ekonomin i linje med vad IMF och EU har begärt, säger Konstantin Glezakos, grekiskfödd nyligen pensionerad professor emeritus vid California State University.
Premiärminister Papandreou sade i ett tv-sänt tal på onsdagen att han kommer att be parlamentet om en förtroendeomröstning omedelbart efter att han bildat den nya regeringen.
Papandreou har fått mycket kritik för sin hantering av krisen, även inifrån hans eget socialistiska parti, där några partimedlemmar offentligt varit oense med honom. Medlemmar av oppositionen har uppmanat honom att avgå.
Oppositionen anklagar Papandreou för att inte förhandla fram bättre villkor med landets fordringsägare och för att inte omstrukturera skulden i stället för att bara acceptera sådana hårda villkor.
Enligt Glezakos kommer det bli svårt att reducera den grekiska budgeten mer än den redan har reducerats.
– Det blir omöjligt att möta kraven av att skära ner underskottet till under tio procent, sade Glezakos.
Medan lagstiftare diskuterade åtstramningsåtgärder marscherade tiotusentals arga demonstranter genom Atens centrum i årets tredje generalstrejk. I vissa fall drabbade polisen samman med demonstranter som kastade stenar och gasbomber på polisen.
Många greker känner att åtstramningsåtgärderna är orättvisa, eftersom de ser sina löner krympa och arbetslösheten öka. Demonstranterna säger att politikerna bär skulden för den finansiella krisen och de skall behöva betala priset, inte vanliga medborgare.
– För närvarande finns det mycket allvarliga oroligheter i landet. … Folket är verkligen berett på att slåss, sade Glezako.
Medan många av euroområdets medlemsstater har varit ovilliga att ge Grekland ytterligare lån är de samtidigt angelägna att hindra Grekland från att slippa betala.
Medlemsstaterna fruktar att en grekisk utebliven betalning skulle få andra europeiska länder med svaga ekonomier, såsom Irland, Portugal, och möjligen Spanien, att följa efter.
Europeiska centralbanken släppte på onsdagen sin finansiella stabilitetsgranskning för juni där det sägs att trots övergripande förbättringar i de globala och europeiska ekonomiska utsikterna ”har finansiell stabilitet varit mycket utmanande i euroområdet.”
”För tredje året i rad sedan intensifieringen av den finansiella turbulensen under hösten 2008, kvarstår det fortfarande risker inom viktiga ekonomiska sektorer i euroområdet”, stod det att läsa i den.
Framförallt sades att trots viktiga politiska beslut för att stärka den finansiella spärrmekanismen inom valutaområdet i syfte att mildra mot finansiella sårbarheter, har sådana åtgärder ”inte varit tillräckliga för att övervinna alla svårigheter.”
Men om Grekland misslyckas med att betala och drar sig ur euroområdet och återgår till sin egen valuta skulle detta också få katastrofala följder.
– Med nuvarande förhållanden finns det inget sätt för den grekiska regeringen att dra sig ur euroområdet och gå tillbaka till drachmen [som man övergav för euron 2002]eftersom drachmen skulle devalverades kraftigt och deras skulder skulle skjuta upp i höjden, sade Glezako.
– De sitter fast.
Översatt från engelska.