Självmord hos bönder är alltför vanligt i Indien. Vissa menar att orsaken till många av dem kan ha sitt ursprung i de genetiskt modifierade grödorna.
– Utsädesmonopolet har lett till självmord, säger Vandana Shiva, grundaren av Navdanya Research Foundation for Science, Technology and Ecology.
Shiva talar om Bt-bomull, en sorts genmanipulerad bomull som säljs av biotechjätten Monsanto: ”95 procent av bomullsfröna ägs och kontrolleras nu av Monsanto. Eftersom de flesta utsädesföretag för bomull är bundna till licensavtal med Monsanto, ökade priset på utsäde med 8 000 procent”.
Den globala GMO-debatten: Sydafrika största GMO-producenten i Afrika
Böndernas självmord har koncentrerats till Indiens västra bomullsodlande regioner.
Massprotester mot GMO
I en dokumentärfilm från 2011, med titeln ”Bitter seeds”, hävdar en amerikansk filmskapare, Micha Peled, att Monsanto har tagit utsädesmonopol i Indien.
Peled säger att de genetiskt modifierade grödorna orsakat att en kvarts miljon bönder årligen tagit livet av sig. Dessa självmord har nu blivit till en drivkraft för Indiens massprotester mot de genetiskt modifierade grödorna.
Den 8 augusti samlades fler än tusen bönder från 20 delstater i huvudstaden för att kräva ett förbud mot GMO-grödor. Protesten tog fart och ökade i betydelse eftersom den 8 augusti firas som dagen då de indiska massorna reste sig mot den brittiska kolonialmakten år 1942.
Den 15 augusti gav bönderna sin premiärminister en indisk flagga vävd av ekologisk bomull för att fira självständighetsdagen.
Åtgärder för reglering av GMO
Regeringen har nu vidtagit vissa åtgärder för att reglera GMO.
I augusti 2012 släppte parlamentets jordbruksutskott en 492-sidig rapport och bad om förbud mot genmanipulerade grödor i landet. I oktober 2012 rekommenderade ett tekniskt expertutskott (TEC), som utsågs av Högsta domstolen, ett tioårigt stopp för GMO, för att göra fältförsök med GMO-grödor i Indien, beakta deras inverkan på hälsa, miljö, ekonomi och mer.
Ändå odlas cirka 71 sorters genetiskt modifierade grödor i testfält i Indien, enligt Reset, en tysk ideell konsult för hållbar utveckling.
Genmodifierad bomull infördes i landet 2002. Under 2009 fick Bt-Brinjal (en genmodifierad aubergine) klartecken – den första ätbara genmodifierade grödan som godkändes för odling i Indien. Äggplantan stoppades under 2010 på grund av protester och oro för okända hälsoeffekter.
I början av året gjorde den indiska regeringen märkningen av GMO-grödor obligatorisk.
– Vi fick kämpa i ett fall i Högsta domstolen för att kräva en märkning, säger Shiva.
Fördelar och nackdelar
Medan genetiskt modifierade grödor väcker massprotester i Indien kan vissa hävda att de påskyndar landets utveckling genom att öka skördarna.
Institutionen för jordbruksekonomi och landsbygdsutveckling vid Georg-August-Universitet i Göttingen, Tyskland, granskade 533 jordbrukshushåll i fyra bomullsproducerande indiska delstater från åren 2002-2008.
Det konstaterades att Bt-bomull gynnar småbönder. Bomullsavkastningen ökade med 24 procent och vinsten ökade med 50 procent i genomsnitt.
Shiva däremot säger att hon sett ett fåtal av de påstådda fördelarna men däremot många extra kostnader och skulder. Hennes forskningsstiftelse har följt verksamheten med genetiskt modifierade organismer sedan 1997 och har lett en kampanj mot det både nationellt och internationellt.
– Fröet misslyckas med att stå emot skadedjur, och då utvecklas fler skadedjur och mer bekämpningsmedel måste sprutas på. Kombinationen av höga kostnader, icke förnyelsebara frön och dyra bekämpningsmedel har skuldsatt och snärjt in bönderna. Det är den skuldfällan som nu har drivit bönderna till självmord, förklarar Shiva.
– GMO behövs inte i Indien. Högsta domstolens tekniska expertgrupp erkänner det, den parlamentariska jordbrukskommittén erkänner det och erfarenheterna av Bt-bomullen visar det, säger Shiva.
Bönderna mot Monsanto
Det sägs att Monsanto manipulerade 16 lokala sorter av aubergine för att utveckla sin genmodifierade variant. Myndigheten för nationell biologisk mångfald har lämnat in en stämningsansökan mot Monsantos indiska partner, Mahyco.
Monsanto har försökt att skaffa patent på flera vetesorter, enligt Greenpeace, som citerar Biotechnology Regulatory Authority of India Bill (BRAI) från 2013. Böndernas fackföreningar och Greenpeace var upprörda och kämpade framgångsrikt mot det och patentet återkallades.
– Om det inte finns några patent kommer det inte att bli någon GMO heller. Det enda skälet till att företag som Monsanto vill driva på GMO är att de kan kräva patent och samla in royalties. Utsädet bör ligga i jordbrukarnas händer, säger Shiva.
Lagrar utsäde för framtiden
För att förbereda sig för eventuella negativa effekter av GMO, har några indiska organisationer startat program för lagring av utsäde. Frivilligorganisationerna Navdanya och Deccan Development Society, pratar till exempel med bönderna om genetiskt modifierade organismer och utbildar dem om fördelar och risker.
I Vidharba, i den östra regionen i Maharashtra, där de flesta jordbrukares självmord inträffat, hjälper Shivas organisation lantbrukarna och man har skapat fröbanker. Organisationen har nu 111 sådana gemensamma banker runt om i landet.
En proposition infördes i underhuset i det indiska parlamentet 22 april för att skapa en tillsynsmyndighet för bioteknik. Greenpeace och andra GMO-motståndare säger att det är tänkt att tysta ner protester.
Greenpeace konstaterar i en rapport att Biotechnology Regulatory Authority of India (BRAI) propositionen inte nämner ”oberoende, långsiktigt biosäkra tester och bedömningar av GM-grödor.”
Kina snubblar in i en framtid med genmodifierade livsmedel
VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri
