Efter två förödande kemiska explosioner i staden Tianjin den 12 augusti, avslöjade de kinesiska myndigheterna att det fanns cirka 700 ton natriumcyanid på platsen. En del av detta tros ha läckt ut till omgivningen, vilket har lett till ilskna reaktioner och frågor. Många ville veta vad så stora mängder gift används till. Wang Yang, redaktör på Tencent Weibos Daily på kanalen Touch, försökte besvara frågan. Följande artikel är ett sammandrag av hans svar från den 15 augusti.
Cyanid är en välkänd, mycket giftig kemikalie. En mycket liten mängd kan döda en människa. Men inte många vet att den används i enorma mängder inom modern guldbrytning. Nästan alla guldproducenter är beroende av den för att kunna separera guldet från andra malmer. Cyanid är också en viktig reaktant vid förgyllning av smycken.
Kina är världens största guldproducent. Den enorma mängden cyanid som används vid guldbrytningen i Kina är chockerande. China Gold News publicerade en gång en detaljerad rapport om ett bolag som producerar guld i Inre Mongoliet.
Rapporten angav att bolaget bröt 23,1 miljoner ton malm år 2014, och producerade 5,1 ton guld. För att kunna upprätthålla sin produktionskapacitet konsumerade företaget över 2 000 ton natriumcyanid i månaden, vilket motsvarar cirka 4,7 ton natriumcyanid för vart 10:e kilogram guld. Om man lägger till de många mindre guldgruvföretagen och smyckeindustrin så är Kinas årliga förbrukning av cyanid chockerande.
Slapp kontroll
Den moderna industrin har utvecklat en sofistikerad process för nedbrytning av cyanid. Kina är också medveten om tekniken. En metod är att åstadkomma nedbrytning av cyaniden under ett tidigt skede när guldet separeras från andra malmer, och sedan låta den brytas ned naturligt genom att gruvavfallet exponeras för solljuset i slutet av processen. Åtgärder för att isolera och förhindra infiltration av cyaniden är nödvändiga. Den naturliga nedbrytningsprocessen för cyanid är snabb. Med bra beredskapsplaner, och genom att isolera människor, djur och viktiga vattenkällor, är det möjligt att förhindra katastrofer.
Men utan strikta miljöskyddsåtgärder kan giftigt läckage orsaka miljökatastrofer. I juni 2013 publicerade China Economic en rapport med titeln ”Shaanxi Maanqiaos gruvavfallslager godkänt för formellt tillstånd trots många potentiella risker”. Enligt artikeln hade Shaanxi Maanqiao Ecological Mining Ltd producerat 12 000 ton guld om året, alltmedan avfallet hade förorenat miljön och orsakat säkerhetsproblem. Bybor sade att det fanns sediment i deras källvatten och människor vågade inte dricka det av rädsla för cyanidförgiftning. Dessutom var den skyddande plasten runt avfallslagret skadad. I artikeln ifrågasattes hur infiltration skulle kunna förhindras.
Ett annat berömt fall rör Zijin Mining. Redan i slutet av 2006 kollapsade en damm intill dess guldgruva i Shuyindong i Guizhouprovinsen. Cirka 200 000 kubikmeter med kaliumcyanidavfall läckte ut från avfallslagret och hotade två sötvattenreservoarer nedströms.
Med slapp kontroll och allvarlig lokal protektionism är det verkligen bekymmersamt att lita på företagens självdisciplin avseende miljöskydd. I själva verket är det vanligt att en del företag ignorerar miljöskyddet helt för att minska kostnaderna.
Illegal gruvdrift
Man kan säga att registrerade företag ändå följer vissa procedurer för avfallshanteringen och tar allvarligt på regler och förordningar. Men gruvföretag som drivs olagligt är en enda röra över hela Kina; till och med dödsfall har rapporterats.
I maj 2015 publicerade Beijing News en rapport med titeln ”1 000 meter lång guldgrotta med dold underjordisk guldfabrik upptäckt”. I rapporten avslöjades privata guldgruvföretag i Peking Pinggu. Reportrar fann att illegala gruvarbetare i hemlighet använde kemikalier för att om och om igen genomdränka berget och sedan låta guldet absorberas av aktivt kol.
En artikel med titeln ”Egenskaper och metoder för säkert bortskaffande av Yunans cyanidavfall” publicerades i branschtidskriften Yunnan Metallurgical i juni 2015. Artikeln uppgav att nästan 10 ton med cyanidavfall lämnades utan skyddsåtgärder av privata och illegala gruvarbetare i ett län i Yunnan provinsen. Avfallet spreds över utgrävningsplatser i skogen, av vilka en del ligger inom kommunernas sekundära vattenskyddsområden. Dessa avfallshögar innehöll giftiga ämnen och utgjorde ett stort hot mot såväl naturen som människorna.
Svart marknad för cyanid
Smyckeindustrin använder också cyanid för försilvring och förgyllning. Små verkstäder som inte har tillstånd att köpa cyanid får det från den svarta marknaden. I många fall släpps kraftigt förorenat avloppsvatten ut direkt i omgivningen.
Staden Yiwu i Zhejiangprovinsen har många företag för galvanisering av smycken och ett allvarligt problem med cyanidföroreningar. År 2013 märkte en säkerhetskontrollant i Chi’an i staden Yiwu en kraftigt förorenad liten flod i staden. Han upptäckte också en stor svart återförsäljningsmarknad för cyanid.
Fastän cyanid bryts ner relativt snabbt, orsakar kontinuerliga utsläpp av stora mängder cyanid skada.
Lätt bestraffning
Bestraffningen vid olagliga utsläpp av cyanid är inte alls lika kännbar i Kina som den är i Storbritannien eller USA.
Till exempel, på webbplatsen för Kinas ministerium för miljöskydd kan man hitta ”Miljökonsekvensrapports godkännande av Heilongjiang Baoshans gruvföretags utvecklingsprojekt avseende guldförekomst”. Alldeles i början sägs: ”Den miljökonsekvensbedömning som lämnats in för projektet godkändes inte av ministeriet. Obehörig byggnation påbörjades i strid med relevanta bestämmelser i Lagen om miljökonsekvensbedömningen. De olagliga handlingarna har undersökts och bestraffats. Företaget måste dra lärdom, öka medvetenheten om lagarna och förhindra att brott begås igen.”
Det verkar som om straffet inte var värre än en lätt smäll på fingrarna.
Översatt från engelska
