loadingEn anställd på Goonj sorterar kasserade kläder på organisationens kontor i New Delhi den 7 juni. Goonj samlar in, tvättar och lagar kasserade kläder som används som valuta till fattiga bybor, för att de ska hjälpa till med att bygga upp områdets infrastruktur, ett initiativ som kallas Kläder för arbete. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)
En anställd på Goonj sorterar kasserade kläder på organisationens kontor i New Delhi den 7 juni. Goonj samlar in, tvättar och lagar kasserade kläder som används som valuta till fattiga bybor, för att de ska hjälpa till med att bygga upp områdets infrastruktur, ett initiativ som kallas Kläder för arbete. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)
Utrikes

Gamla kläder bygger infrastruktur i Indien

Venus Upadhayaya, Epoch Times Indien

På den indiska landsbygden blir den enes skräp den andres välgång.

Det är tanken bakom Kläder för arbete, ett initiativ från den New Delhi-baserade välgörenhetsföreningen Goonj. De lagar gamla avlagda kläder från städerna och ger dem till människor på landsbygden. Kläderna får de i utbyte mot arbete med att bygga upp nödvändig infrastruktur.

I Indien lever en av fem, 270 miljoner människor, på eller under den internationella fattigdomsgränsen på 1,25 dollar om dagen, enligt Världsbanken. De äger bara det de har på sig. Både mat och kläder är nödvändiga behov. För många av Indiens fattiga förblir kläder ett ouppfyllt behov hela livet.

När Goonj startade sin verksamhet att återanvända kasserade kläder, visste de inte riktigt om konceptet med Kläder för arbete skulle lyckas. 

– Tills för några år sedan visste vi inte att återanvända kläder hade sådan kraft att de kunde gräva en brunn eller bygga en bro, sade Anshu Gupta, grundaren av Goonj, vilket betyder eko på hindi.

Det har visat sig att Goonj uppfyller två mål samtidigt. De ger kläder till fattiga områden samtidigt som de motiverar de fattiga att bygga upp samhällets infrastruktur.

Gupta betonar att kläder mot arbete innebär att byborna kan behålla sin värdighet. Det är en annan sak att sova i donerade kläder än i kläder som man har förtjänat genom arbete.

En gång när Gupta och hans team besökte Madhya Pradesh i centrala Indien, klagade folk på bristen på vatten.

– Då tänkte vi, kan vi gräva en brunn? Till att börja med var endast sju – åtta personer intresserade av projektet, men vi började med dem, sade Gupta.

I slutet av månaden var hela byn med och grävde och de hittade vatten inom några dagar. Hela byn fick kläder som betalning för sitt arbete. Detta blev en vändpunkt för organisationen.

– Det blev som en aha-upplevelse och vi tänkte, kan det här gräva en brunn så kan det också bygga en bro, sade Gupta.

Idag skickar Goonj 50 ton återvunna kläder till 21 delstater varje månad. Förra året användes de här kläderna som ersättning för arbeten vid 1 200 tillfällen där utveckling av infrastrukturen över hela indiska landsbygden användes.

Organisationen tar emot bidrag från biståndsorgan motsvarande en halv miljon dollar om året. Det används till personalens löner och distribution av kläderna runt om i Indien. Organisationen bidrar till stor del i landsbygdsutvecklingen genom sin nya idé om kläder för arbete. I vissa områden har de också börjat ge husgeråd som ersättning för arbete.

På grund av klimat, geografi och svag infrastruktur drabbas Indien hårt och ofta av naturkatastrofer. Goonjs återanvända kläder används för att förbättra situationen.

Kläder för arbete innebär också ett samhällsengagemang för att bygga upp infrastrukturen efter en naturkatastrof. Det är till hjälp eftersom statliga organ många gånger tar för lång tid på sig för att nå fram till katastrofdrabbade områden.

– Vi vet att varje år i juli månad kommer det att bli översvämningar på vissa ställen på grund av geografin eller någon annan orsak. Det är det man måste arbeta med. Varje år måste man åka dit och börja återuppbygga eftersom mycket infrastruktur försvinner, sade Gupta.  

Under 1990-talet när Gupta började arbeta som blivande journalist stötte han på en man med en riksha som bodde med sin familj i New Delhi. Hans jobb var att plocka upp döda kroppar, som ingen gjorde anspråk på, från gatorna i området. Under vintern var det flest döda kroppar.

– Han brukade hitta tio till tolv kroppar inom en radie av tre till fyra kilometer varje dygn, sade Gupta.

Enligt honom berodde det på att folk har på sig för lite kläder på vintern och det skördar många liv i Indien.

– Någon dör på gatan men jag överlever och kan njuta av livet. Det är inte kylan, det är bristen på kläder som skördar liv, sade riksha-dragaren.

På en smal gata precis utanför Goonjs kontor, lastar en grupp manliga arbetare vita säckar med packade och kategoriserade kläder på små trehjuliga vagnar. En del slängs ner på den dammiga gatan från våningen ovanför. Sedan lastas det på en lastbil i slutet av gatan.

Lastbilen ska till Odisha omkring 130 mil bort, på Indiens östkust, som drabbats av en svår storm i början av månaden. Lastbilen kommer med kläder till katastrofhjälpens andra fas.


En sömmerska lagar trasiga kläder. De lagade kläderna distribueras sedan till katastrofdrabbade områden eller ges som kompensation för arbetet med att bygga upp infrastruktur i fattiga områden. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

En sömmerska lagar trasiga kläder. De lagade kläderna distribueras sedan till katastrofdrabbade områden eller ges som kompensation för arbetet med att bygga upp infrastruktur i fattiga områden. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)


Omkring 2000 personer är involverade i vägreparationer i Alamnagar, i den indiska staten Bihar. De har kompenserats med kläder som Goonj har samlat in, tvättat och lagat enligt deras Kläder för arbete-initiativ. (Foto: Med tillstånd av Goonj)

Omkring 2000 personer är involverade i vägreparationer i Alamnagar, i den indiska staten Bihar. De har kompenserats med kläder som Goonj har samlat in, tvättat och lagat enligt deras Kläder för arbete-initiativ. (Foto: Med tillstånd av Goonj)


Skolflickor går över en bro, i delstaten Uttarakhand i Himalaya, som byggts på initiativ av Kläder för arbete. (Foto: Med tillstånd av Goonj)

Skolflickor går över en bro, i delstaten Uttarakhand i Himalaya, som byggts på initiativ av Kläder för arbete. (Foto: Med tillstånd av Goonj)


Bybor på en nyligen konstruerad bambubro i Odisha. Bron byggdes genom Kläder för arbete och byborna fick kläder i utbyte mot arbetskraft. (Foto: Med tillstånd av Goonj)

Bybor på en nyligen konstruerad bambubro i Odisha. Bron byggdes genom Kläder för arbete och byborna fick kläder i utbyte mot arbetskraft. (Foto: Med tillstånd av Goonj)


Bybor rensar en damm i Odisha. Förra året genomfördes 1 200 liknande projekt med utveckling av infrastrukturen runt om i Indien. (Foto: Med tillstånd av Goonj)

Bybor rensar en damm i Odisha. Förra året genomfördes 1 200 liknande projekt med utveckling av infrastrukturen runt om i Indien. (Foto: Med tillstånd av Goonj)


Bybor gräver en brunn i Andhra Pradesh. (Foto: Med tillstånd av Goonj)

Bybor gräver en brunn i Andhra Pradesh. (Foto: Med tillstånd av Goonj)

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn anställd på Goonj sorterar kasserade kläder på organisationens kontor i New Delhi den 7 juni. Goonj samlar in, tvättar och lagar kasserade kläder som används som valuta till fattiga bybor, för att de ska hjälpa till med att bygga upp områdets infrastruktur, ett initiativ som kallas Kläder för arbete. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)
En anställd på Goonj sorterar kasserade kläder på organisationens kontor i New Delhi den 7 juni. Goonj samlar in, tvättar och lagar kasserade kläder som används som valuta till fattiga bybor, för att de ska hjälpa till med att bygga upp områdets infrastruktur, ett initiativ som kallas Kläder för arbete. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)
Utrikes

Gamla kläder bygger infrastruktur i Indien

Venus Upadhayaya, Epoch Times Indien

På den indiska landsbygden blir den enes skräp den andres välgång.

Det är tanken bakom Kläder för arbete, ett initiativ från den New Delhi-baserade välgörenhetsföreningen Goonj. De lagar gamla avlagda kläder från städerna och ger dem till människor på landsbygden. Kläderna får de i utbyte mot arbete med att bygga upp nödvändig infrastruktur.

I Indien lever en av fem, 270 miljoner människor, på eller under den internationella fattigdomsgränsen på 1,25 dollar om dagen, enligt Världsbanken. De äger bara det de har på sig. Både mat och kläder är nödvändiga behov. För många av Indiens fattiga förblir kläder ett ouppfyllt behov hela livet.

När Goonj startade sin verksamhet att återanvända kasserade kläder, visste de inte riktigt om konceptet med Kläder för arbete skulle lyckas. 

– Tills för några år sedan visste vi inte att återanvända kläder hade sådan kraft att de kunde gräva en brunn eller bygga en bro, sade Anshu Gupta, grundaren av Goonj, vilket betyder eko på hindi.

Det har visat sig att Goonj uppfyller två mål samtidigt. De ger kläder till fattiga områden samtidigt som de motiverar de fattiga att bygga upp samhällets infrastruktur.

Gupta betonar att kläder mot arbete innebär att byborna kan behålla sin värdighet. Det är en annan sak att sova i donerade kläder än i kläder som man har förtjänat genom arbete.

En gång när Gupta och hans team besökte Madhya Pradesh i centrala Indien, klagade folk på bristen på vatten.

– Då tänkte vi, kan vi gräva en brunn? Till att börja med var endast sju – åtta personer intresserade av projektet, men vi började med dem, sade Gupta.

I slutet av månaden var hela byn med och grävde och de hittade vatten inom några dagar. Hela byn fick kläder som betalning för sitt arbete. Detta blev en vändpunkt för organisationen.

– Det blev som en aha-upplevelse och vi tänkte, kan det här gräva en brunn så kan det också bygga en bro, sade Gupta.

Idag skickar Goonj 50 ton återvunna kläder till 21 delstater varje månad. Förra året användes de här kläderna som ersättning för arbeten vid 1 200 tillfällen där utveckling av infrastrukturen över hela indiska landsbygden användes.

Organisationen tar emot bidrag från biståndsorgan motsvarande en halv miljon dollar om året. Det används till personalens löner och distribution av kläderna runt om i Indien. Organisationen bidrar till stor del i landsbygdsutvecklingen genom sin nya idé om kläder för arbete. I vissa områden har de också börjat ge husgeråd som ersättning för arbete.

På grund av klimat, geografi och svag infrastruktur drabbas Indien hårt och ofta av naturkatastrofer. Goonjs återanvända kläder används för att förbättra situationen.

Kläder för arbete innebär också ett samhällsengagemang för att bygga upp infrastrukturen efter en naturkatastrof. Det är till hjälp eftersom statliga organ många gånger tar för lång tid på sig för att nå fram till katastrofdrabbade områden.

– Vi vet att varje år i juli månad kommer det att bli översvämningar på vissa ställen på grund av geografin eller någon annan orsak. Det är det man måste arbeta med. Varje år måste man åka dit och börja återuppbygga eftersom mycket infrastruktur försvinner, sade Gupta.  

Under 1990-talet när Gupta började arbeta som blivande journalist stötte han på en man med en riksha som bodde med sin familj i New Delhi. Hans jobb var att plocka upp döda kroppar, som ingen gjorde anspråk på, från gatorna i området. Under vintern var det flest döda kroppar.

– Han brukade hitta tio till tolv kroppar inom en radie av tre till fyra kilometer varje dygn, sade Gupta.

Enligt honom berodde det på att folk har på sig för lite kläder på vintern och det skördar många liv i Indien.

– Någon dör på gatan men jag överlever och kan njuta av livet. Det är inte kylan, det är bristen på kläder som skördar liv, sade riksha-dragaren.

På en smal gata precis utanför Goonjs kontor, lastar en grupp manliga arbetare vita säckar med packade och kategoriserade kläder på små trehjuliga vagnar. En del slängs ner på den dammiga gatan från våningen ovanför. Sedan lastas det på en lastbil i slutet av gatan.

Lastbilen ska till Odisha omkring 130 mil bort, på Indiens östkust, som drabbats av en svår storm i början av månaden. Lastbilen kommer med kläder till katastrofhjälpens andra fas.


En sömmerska lagar trasiga kläder. De lagade kläderna distribueras sedan till katastrofdrabbade områden eller ges som kompensation för arbetet med att bygga upp infrastruktur i fattiga områden. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)

En sömmerska lagar trasiga kläder. De lagade kläderna distribueras sedan till katastrofdrabbade områden eller ges som kompensation för arbetet med att bygga upp infrastruktur i fattiga områden. (Foto: Venus Upadhayaya/Epoch Times)


Omkring 2000 personer är involverade i vägreparationer i Alamnagar, i den indiska staten Bihar. De har kompenserats med kläder som Goonj har samlat in, tvättat och lagat enligt deras Kläder för arbete-initiativ. (Foto: Med tillstånd av Goonj)

Omkring 2000 personer är involverade i vägreparationer i Alamnagar, i den indiska staten Bihar. De har kompenserats med kläder som Goonj har samlat in, tvättat och lagat enligt deras Kläder för arbete-initiativ. (Foto: Med tillstånd av Goonj)


Skolflickor går över en bro, i delstaten Uttarakhand i Himalaya, som byggts på initiativ av Kläder för arbete. (Foto: Med tillstånd av Goonj)

Skolflickor går över en bro, i delstaten Uttarakhand i Himalaya, som byggts på initiativ av Kläder för arbete. (Foto: Med tillstånd av Goonj)


Bybor på en nyligen konstruerad bambubro i Odisha. Bron byggdes genom Kläder för arbete och byborna fick kläder i utbyte mot arbetskraft. (Foto: Med tillstånd av Goonj)

Bybor på en nyligen konstruerad bambubro i Odisha. Bron byggdes genom Kläder för arbete och byborna fick kläder i utbyte mot arbetskraft. (Foto: Med tillstånd av Goonj)


Bybor rensar en damm i Odisha. Förra året genomfördes 1 200 liknande projekt med utveckling av infrastrukturen runt om i Indien. (Foto: Med tillstånd av Goonj)

Bybor rensar en damm i Odisha. Förra året genomfördes 1 200 liknande projekt med utveckling av infrastrukturen runt om i Indien. (Foto: Med tillstånd av Goonj)


Bybor gräver en brunn i Andhra Pradesh. (Foto: Med tillstånd av Goonj)

Bybor gräver en brunn i Andhra Pradesh. (Foto: Med tillstånd av Goonj)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024