IRA, påskupproret och gamla frihetsikoner som Eamon de Valera och Michael Collins spökar fortfarande när Irland går till val.
En nästan hundraårig splittring kan ta slut när landets två ledande partier ska försöka bilda regering.
Fianna Gael är vad tidningen Irish Times kallar det möjliga resultatet av fredagens parlamentsval. På svenska skulle det närmast kunna översättas med Socialmoderaterna – ett aldrig tidigare skådat samarbete mellan landets två största partier.
På Irland finns samtidigt ett helt annat – och betydligt blodigare – djup i rivaliteten. De två storpartierna, konservativa Fine Gael och liberala Fianna Fáil, har sina rötter i varsin sida i inbördeskriget 1922-23 och har aldrig samarbetat sedan dess.
Officiellt tänker de inte göra det den här gången heller.
– Mitt förslag är Fine Gael och (socialdemokratiska) Labour. Jag har redan uteslutit Fianna Fáil, sade premiärminister Enda Kenny i en tv-intervju i förra veckan.
Irlands premiärminister Enda Kenny (till vänster) får svårt att förnya sin koalition med Labour-ledaren Joan Burton. Labour har gått kräftgång i opinionen och väntas tappa rejält i fredagens parlamentsval. (Foto: Brian Lawless /AP/TT)
Bakåt för Labour
Problemet är bara att det ser ytterst svårt ut att få ihop någon annan fungerande regeringskoalition. Det beror dels på potentiella stödpartiet Labours kraftiga tillbakagång, dels på framgångarna för Fine Gaels och Fianna Fáils gemensamma moderparti: det allt mer vänsterinriktade Sinn Féin.
Partiets starka opinionssiffror beror till stor del på missnöje över de senaste årens åtstramningspolitik. Visserligen växer nu ekonomin kraftigt igen, men i en opinionsmätning nyligen sade sig nästan 60 procent av de tillfrågade personligen inte ha märkt av någon uppgång.
Vänsterledaren Gerry Adams (till höger) hoppas göra sitt Sinn Féin till största oppositionsparti i fredagens val på Irland. Många tvekar ändå om partiet, med tanke på dess koppling till våldsåren på Nordirland. På arkivbilden från 2008 deltar Adams i en begravning av mördade IRA-ledaren Brendan Hughes. (Foto: Peter Morrison /AP/TT)
”Terrorns röst”
Sinn Féin var ursprungspartiet i den irländska kampen för självständighet, men splittrades när ledarna Michael Collins och Eamon de Valera 1922 inte kunde enas om att acceptera britternas bud om självstyre eller inte. Den lilla grupp som blev kvar under det gamla namnet kom i stället mest att förknippas med kampen om Nordirland och terrorgruppen IRA.
Inte minst Gerry Adams – partiledare sedan 1983 – sågs länge som en ”terrorns röst”, vilket ledde till att Margaret Thatcher 1988 förbjöd honom från att höras i brittisk radio och tv.
Nu är han på god väg att bli Irlands främsta oppositionsledare – med en regeringspost i sikte.
– Sinn Féin kommer helt klart att sitta i regering under kommande årtionde. Ingen tvekan om det, säger Gerry Adams till Reuters.
| Irlands ledande partier |
| Premiärminister Enda Kenny representerar det regeringsdominerande konservativa Fine Gael (”Kelternas stam”) som ligger på 28-30 procent i opinionsmätningarna. I valet 2011 fick partiet 36,1 procent. Partiet räknar sitt ursprung från förre regeringschefen Michael Collins, mördad 1922. Vice premiärminister Joan Burton leder det andra regeringspartiet, socialdemokratiska Labour, som väntas få bara 5-7 procent, jämfört med 19,4 procent 2011. Liberala Fianna Fáil (”Ödets kämpar”) leds av Micheál Martin och har 20-23 procent i opinionen, jämfört med 17,4 procent i förra valet. Partiet skapades av förre statschefen Eamon de Valera. Vänsterpartiet Sinn Féin (”Vi själva”) leds av Gerry Adams och stöds av 15-18 procent i opinionsmätningarna, mot 9,9 procent 2011. |
| Irland och valet |
| Republiken Irland är till ytan något mindre än Svealand och har 4,5 miljoner invånare, varav drygt en miljon i huvudstaden Dublin. Efter århundraden av brittiskt styre proklamerades självständighet den 24 april 1916 under det så kallade påskupproret. Även om upproret snabbt slogs ner blev Irland de facto självständigt några år senare. Det länge spända förhållandet till Storbritannien har med åren blivit allt bättre. Båda länderna är medlemmar av EU sedan 1973 och gränsen mellan Irland och Nordirland är i dag helt öppen för trafik. På fredag ska samtliga 158 ledamöter i parlamentets underhus, Dáil Éireann, röstas fram. Valet sker i 40 valkretsar, som vardera levererar tre, fyra eller fem ledamöter till parlamentet. Vallokalerna är öppna kl 7-22, lokal tid. |
