loadingEn polis slår in en dörr vid en raid i ett hus i anslutning till upploppen i London i augusti 2011. Extrem fysisk ansträngning kan påverka polisers minnen från händelser, enligt en ny studie. (Foto: Nigel Howard/AFP)
En polis slår in en dörr vid en raid i ett hus i anslutning till upploppen i London i augusti 2011. Extrem fysisk ansträngning kan påverka polisers minnen från händelser, enligt en ny studie. (Foto: Nigel Howard/AFP)
Vetenskap

Fysisk ansträngning påverkar vittnens minne

Kat Piper, Epoch Times

Att jaga eller kämpa med en brottsling i blott en minut är tillräckligt för att påverka en polis minne från en händelse, enligt en ny studie från Storbritannien.

Genom studier av effekten från stora fysiska ansträngningar på minne, igenkännande och medvetenheten om miljöer hos en grupp kanadensiska poliser upptäckte forskarna att minnet från detaljer av en händelse påverkades hos poliser som varit utsatta för intensiv fysisk ansträngning.

Lorraine Hope på University of Portsmouth i Storbritannien säger att resultaten från studien borde tas på allvar av poliser, polischefer och domstolar.

”Poliser förväntas ofta komma ihåg i detalj vem som sade vad och hur många slag som gavs eller mottogs mitt under en fysisk kamp eller kort därefter. Resultaten från våra tester tyder på att det kan vara mycket svårt för dem att göra detta”, sade hon i ett uttalande.

”Rättssystemet lägger mycket vikt vid vittnens redogörelser, speciellt från professionella vittnen som poliser. Utredare och domstolar behöver förstå att en polis som inte kan ge detaljer om en händelse där fysisk ansträngning har varit inblandat inte nödvändigtvis är vilseledande eller icke samarbetsvillig. En polis bristande minne eller minnesluckor efter en intensiv fysisk kamp borde inte på ett orättmätigt vis påverka hans eller hennes trovärdighet.”

Under ett tillstånd av utmattning påverkas hjärnans förmåga att bearbeta information, säger forskarna.

”När utmattningen tar över tenderar de kognitiva resurserna att försvagas. Förmågan att helt skifta uppmärksamheten hämmas, så också potentiellt relevant information kan undgå bearbetning. Till slut avgörs minnet av vad vi kan bearbeta”, förklarade Hope.

Hope samarbetade med experter från Metropolitan Police och Force Science Institute i USA i genomförandet av studien. 52 poliser med en genomsnittlig anställningstid på tio år hos polisen deltog frivilligt i studien, som genomfördes i Winnipeg i Kanada.

Poliserna ombads delta i ett test baserat på ett verkligt polisscenario. Försökspersonerna parades ihop och fick först information om en ström av väpnade rån i staden på senare tid, inklusive detaljer från vittnesbeskrivningar av förövarna.

En i varje par fick sedan attackera en tung, hängande vattensäck med slag och sparkar tills han eller hon inte längre orkade fortsätta. Den andre i paret observerade bara det hela.

Efter detta fick poliserna närma sig en husvagn där en ”känd brottsling” misstänktes bo. På vägen dit fick de passera en annan individ. När de kommit in i husvagnen kunde ett antal vapen, bland annat pistoler och knivar, ses på nära avstånd. Brottslingen dök sedan upp från ett av rummen och skrek aggressivt mot polisen. Efteråt testade man deras minnen från operationen.

Hope upptäckte att de poliser som tidigare hade ansträngt sig fysiskt inte kunde komma ihåg lika mycket i detalj om brottslingen, och att de hade fler fel i sina minnen jämfört med dem som bara hade varit observatörer. De kunde också identifiera brottslingen hälften så bra vid en konfrontation.

Bara ungefär en tredjedel av de utmattade poliserna kom ihåg att de sett en person på väg till husvagnen, medan nästan alla icke utmattade poliser kunde minnas åtminstone ett utmärkande drag hos personen.

Förmågan hos de utmattade poliserna att bedöma de hotande aspekterna på platsen påverkades emellertid inte i jämförelse med hos de icke utmattade poliserna. Båda grupperna gjorde samma observationer av antalet vapen.

Detta skulle kunna betyda att hjärnans resurser, hos utmattade individer, avleds till riskbedömning snarare än att komma ihåg detaljer om situationen och misstänkta brottslingar, rapporterade forskarna.

Studien publicerades på nätet i tidskriften Psychological Science 7 mars.

Översatt från engelska.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn polis slår in en dörr vid en raid i ett hus i anslutning till upploppen i London i augusti 2011. Extrem fysisk ansträngning kan påverka polisers minnen från händelser, enligt en ny studie. (Foto: Nigel Howard/AFP)
En polis slår in en dörr vid en raid i ett hus i anslutning till upploppen i London i augusti 2011. Extrem fysisk ansträngning kan påverka polisers minnen från händelser, enligt en ny studie. (Foto: Nigel Howard/AFP)
Vetenskap

Fysisk ansträngning påverkar vittnens minne

Kat Piper, Epoch Times

Att jaga eller kämpa med en brottsling i blott en minut är tillräckligt för att påverka en polis minne från en händelse, enligt en ny studie från Storbritannien.

Genom studier av effekten från stora fysiska ansträngningar på minne, igenkännande och medvetenheten om miljöer hos en grupp kanadensiska poliser upptäckte forskarna att minnet från detaljer av en händelse påverkades hos poliser som varit utsatta för intensiv fysisk ansträngning.

Lorraine Hope på University of Portsmouth i Storbritannien säger att resultaten från studien borde tas på allvar av poliser, polischefer och domstolar.

”Poliser förväntas ofta komma ihåg i detalj vem som sade vad och hur många slag som gavs eller mottogs mitt under en fysisk kamp eller kort därefter. Resultaten från våra tester tyder på att det kan vara mycket svårt för dem att göra detta”, sade hon i ett uttalande.

”Rättssystemet lägger mycket vikt vid vittnens redogörelser, speciellt från professionella vittnen som poliser. Utredare och domstolar behöver förstå att en polis som inte kan ge detaljer om en händelse där fysisk ansträngning har varit inblandat inte nödvändigtvis är vilseledande eller icke samarbetsvillig. En polis bristande minne eller minnesluckor efter en intensiv fysisk kamp borde inte på ett orättmätigt vis påverka hans eller hennes trovärdighet.”

Under ett tillstånd av utmattning påverkas hjärnans förmåga att bearbeta information, säger forskarna.

”När utmattningen tar över tenderar de kognitiva resurserna att försvagas. Förmågan att helt skifta uppmärksamheten hämmas, så också potentiellt relevant information kan undgå bearbetning. Till slut avgörs minnet av vad vi kan bearbeta”, förklarade Hope.

Hope samarbetade med experter från Metropolitan Police och Force Science Institute i USA i genomförandet av studien. 52 poliser med en genomsnittlig anställningstid på tio år hos polisen deltog frivilligt i studien, som genomfördes i Winnipeg i Kanada.

Poliserna ombads delta i ett test baserat på ett verkligt polisscenario. Försökspersonerna parades ihop och fick först information om en ström av väpnade rån i staden på senare tid, inklusive detaljer från vittnesbeskrivningar av förövarna.

En i varje par fick sedan attackera en tung, hängande vattensäck med slag och sparkar tills han eller hon inte längre orkade fortsätta. Den andre i paret observerade bara det hela.

Efter detta fick poliserna närma sig en husvagn där en ”känd brottsling” misstänktes bo. På vägen dit fick de passera en annan individ. När de kommit in i husvagnen kunde ett antal vapen, bland annat pistoler och knivar, ses på nära avstånd. Brottslingen dök sedan upp från ett av rummen och skrek aggressivt mot polisen. Efteråt testade man deras minnen från operationen.

Hope upptäckte att de poliser som tidigare hade ansträngt sig fysiskt inte kunde komma ihåg lika mycket i detalj om brottslingen, och att de hade fler fel i sina minnen jämfört med dem som bara hade varit observatörer. De kunde också identifiera brottslingen hälften så bra vid en konfrontation.

Bara ungefär en tredjedel av de utmattade poliserna kom ihåg att de sett en person på väg till husvagnen, medan nästan alla icke utmattade poliser kunde minnas åtminstone ett utmärkande drag hos personen.

Förmågan hos de utmattade poliserna att bedöma de hotande aspekterna på platsen påverkades emellertid inte i jämförelse med hos de icke utmattade poliserna. Båda grupperna gjorde samma observationer av antalet vapen.

Detta skulle kunna betyda att hjärnans resurser, hos utmattade individer, avleds till riskbedömning snarare än att komma ihåg detaljer om situationen och misstänkta brottslingar, rapporterade forskarna.

Studien publicerades på nätet i tidskriften Psychological Science 7 mars.

Översatt från engelska.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024