Nu får friskolorna reservera platser åt nyanlända barn för att avlasta kommunala skolor som fått ta emot många nya elever på kort tid. Men enligt friskolorna själva verkar kommunerna inte intresserade av att placera nyanlända hos dem.

Friskolor med långa köer har tidigare inte kunnat ta in nyanlända elever, men från och med månadsskiftet oktober-november ska de kunna vika upp till 5 procent av elevantalet åt dem.

Ulla Hamilton, vd på friskolornas riksförbund, säger att ett par skolor håller på att förbereda sig. Men hon är orolig för att kommunerna glömmer bort att ta med friskolorna i beräkningen.

Vill ta emot fler

– Förutsättningen för att ta emot elever är att kommunen är intresserad av att friskolorna ska vara med. Det vi har märkt när vi pratat med både kommuner och medlemmar är att kommunerna inte informerar att det finns behov av platser, säger hon.

Friskolor som saknar kö kan redan i dag ta emot nyanlända, men enligt Ulla Hamilton har i princip inga nyanlända skickats från kommunerna till friskolorna. Nu hoppas hon att lagen ska göra skillnad.

– Jag hoppas verkligen det, men det förutsätter att kommunerna vill ha en dialog. Det är de som har första hanteringen av barnen.

Även Sveriges största friskolekoncern, Academedia, anser att kommunerna väljer att placera elever i de egna skolorna framför friskolorna.

– Vi skulle gärna ta emot fler, vi har skolor som har kapacitet att ta emot fler. Jag tror att de tycker att de klarar av det själva, men å andra sidan läser man ju mycket i medierna om hur svårt kommunerna tycker att det är, så jag tycker man ska ta alla utsträckta händer man kan.

Tar stopp

Täby i Stockholms län är en av de tio kommunerna med högst betygsresultat i Sverige, och här är det friskoletätt. Niklas Pålsson är vd för koncernen Täby friskola som har sex skolenheter i kommunen.

– De här eleverna har inte möjlighet att söka upp oss, som övriga som står i kön, utan är beroende av samordnare i kommunen. Vi har berättat att vi har platser lediga och att vi kommer göra platser lediga, men vi har inte fått så mycket återkoppling. Det stannar där, säger han.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, tror inte att kommunerna kommer att behålla elever i sina egna skolor.

– Man har väl vetat om att det inte varit så enkelt för många friskolor och så har man väntat in lagstiftningen, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

(TT)

Nyanländas skolgång

När Skolverket i våras undersökte elever som är födda utomlands, med båda föräldrarna födda utomlands och som gått i skola i Sverige i fyra år eller mindre visar det sig att: 46 procent går i skolan i 29 kommuner, alltså endast tio procent av kommunerna. 2008 var andelen barn som är nyinvandrade eller har okänd bakgrund 3,8 procent i kommunala skolor och 2,3 procent i friskolor. Hösten 2015 hade andelen i kommunala skolor ökat till 7 procent medan andelen i friskolor låg nästan oförändrad på 2,5 procent. Källa: Skolverket