Hela tre av tio av landets kommuner erbjuder inte ”nattis”. Och där nattis finns ställs inte sällan höga krav för att få del av servicen.
– Om inget händer kanske vi blir tvungna att skärpa lagstiftningen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
I en enkät som Skolinspektionen genomfört svarar 87 av landets 290 kommuner att de inte erbjuder förskola på kvällar, nätter och helger. Om man ska ha möjlighet att arbeta och ha barnomsorg, vilket i stor utsträckning berör ensamstående föräldrar, beror alltså på var man bor.
Visserligen är kommunerna enligt lag inte skyldiga att erbjuda omsorg på obekväm tid, men de ska ”sträva” efter att erbjuda detta och det finns statliga bidrag att söka. De större kommunerna har i regel ”nattis”, medan det är mindre vanligt i glesbygd.
Begränsade öppettider
Skolinspektionen pekar också på att de erbjudanden som ges inte alltid anpassas efter föräldrarnas förutsättningar. Det kan exempelvis handla om begränsade öppettider eller krav på att behovet ska vara regelbundet och återkommande, ett krav som timanställda och vikarier har svårt att leva upp till.
Myndigheten skriver i sin rapport också att vissa kommuner inte ställer några utbildningskrav på personalen.
Nära 40 procent av den svenska arbetskraften arbetar obekväma tider, men endast cirka 3 300 barn i åldrarna 1-5 år är inskrivna i ”nattis”.
Resultatet av enkäten förvånar Gustav Fridolin (MP) som är mycket kritisk till kommunernas agerande.
– Det är märkligt att när pengarna finns och lagen säger att man ska sträva efter detta, att då aktivt säga nej till att ha verksamheten.
Självklart under dagtid
Han pekar på att förskola under dagtid är en självklarhet och att det finns ett samhällsintresse av att göra det enklare för folk att arbeta.
– Jag har svårt att förstå hur man tänker och resonerar om man inte ser föräldrarnas situation. Det är klart att det är en förlust för samhället när människor inte kan ta ett jobb för att det inte går ihop med barnomsorgen.
Enligt den information han fått är problemet inte brist på resurser. Att därför öka anslagen är därför inte väg framåt, tror han.
– Det är tråkigt när vi måste lagstifta om något vi trodde att vi var överens om att genomföra. Men det är klart, om inget händer kommer vi kanske bli tvungna att skärpa lagstiftningen, säger Gustav Fridolin.
(TT)
Fakta: Ur enkäten |
Källa: Skolinspektionen |