På onsdagen anlände regeringscheferna från Frankrike, Tyskland, Ryssland och Ukraina för avgörande fredssamtal i Minsk, huvudstaden i Vitryssland.
Fredssamtalen som förmedlats av Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Francois Hollande, syftar till att förhandla fram ett avtal för att avsluta fientligheterna i östra Ukraina, där mer än 5 300 människor har dödats i strider mellan de ukrainska trupperna och separatisterna som stöttas av Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån The Guardian, när han anlände till Minsk på onsdagen.
Onsdagens samtal var första gången sedan oktober där Poroshenko skulle möta Vladimir Putin ansikte mot ansikte – vilket Kiev och dess västliga allierade anklagar för att vara hjärnan bakom ett pro-Rysslands uppror.
Upptrappad konflikt
Konflikten har trappats upp ytterligare under de senaste dagarna, då båda sidorna dubblerat sina ansträngningar med att ta kontroll över nyckelområden, eftersom en ny demilitariserad zon väntas bli kartlagd mellan de motsatta sidorna, som en del av ett avtal i fredssamtalen i Minsk.
Den ukrainska militären sade på onsdagen enligt The Guardian, att 19 soldater hade dödats och 78 sårats då de försvarade en strategisk järnvägskorsning i Debaltseve, medan fem personer rapporterades ha dödats i en beskjutning i Donetsk. Även civila har dödats; 263 civila dödades mellan 31 januari och 5 februari, enligt The Guardian som citerar FN.
USA:s president, Barack Obama, talade till Putin via telefon på tisdagen och försökte pressa honom att tygla rebellerna och omfamna möjligheten till fred.
”Om Ryssland fortsätter sina aggressiva handlingar i Ukraina, bland annat genom att skicka trupper, vapen, och finansiering för att stödja separatisterna kommer kostnaderna för Ryssland att stiga”, sade Vita huset, enligt The Guardian.
Uppgifter om en eventuell fredsuppgörelse har inte släppts. Nyckelpunkterna i samtalen inkluderar enligt AP, att dra en skiljelinje i området, återkallandet av ryska trupper och utrustning, säkra gränsen mellan Ukraina och Ryssland och ge rebellerna mer autonomi.