loadingColombias president Juan Manuel Santos (Foto: Cris Bouroncle /AFP/Getty Images)
Colombias president Juan Manuel Santos (Foto: Cris Bouroncle /AFP/Getty Images)
Utrikes

Fredspriset till Colombias president

Epoch Times

Årets fredspris går till Colombias president Juan Manuel Santos för hans beslutsamma ansträngning att skapa fred i sitt land. Motparten Farcgerillan nämns dock inte i Nobelkommitténs hyllning.

– Priset ska också ses som en hyllning till det colombianska folket som trots övergrepp inte har gett upp hoppet om en rättvis fred och alla parter som har bidragit till priset, säger den norska Nobelkommitténs ordförande Kaci Kullman Five.

Inte minst hedras härmed också representanter för offren för kriget, enligt Kullman Five.

Trots att colombianerna inte röstade för fredsavtalet i folkomröstningen i söndags betyder det inte att de är emot freden, enligt Kullman Five.

-Nobelkommittén hoppas att alla parter ska ta ansvar och delta konstruktivt i kommande fredssamtal, säger hon.

Kriget i Colombia har pågått i 52 år, skördat över 220 000 liv och lett till att minst sex miljoner människor tvingats lämna sina hem. Att skapa fred blir inte lätt, enligt Kullman Five.

– Kommittén hoppas att priset ger president Santos styrka att lyckas med sin fredssträvan, säger hon.

Trots folkomröstningsresultatet har Santos arbete lett långt mot en fred, anser kommittén.

Farc nämns inte

Inte en enda gång nämner Kullman Five motparten Farc-gerillan vid namn. När TT når Jorge Torres Victoria, en av Farcs ledare som deltagit i fredsförhandlingarna, i Havanna, där klockan är 5 på morgonen, har han ännu inte nåtts av nyheten och ber att få återkomma när han fått det bekräftat.

– Om det är sant så är det en stor nyhet för det colombianska folket, säger han över telefon.

Kullman Five får frågan om varför kommittén inte har bestämt sig för ett delat pris.

– Det har funnits tidigare fredsöverenskommelser i Colombia men president Santos har satsat allt.

På frågan om det är möjligt att ge en gerillarörelse priset, svarar hon:

– Vi kommenterar aldrig dem som inte får priset.

”Tack för informationen”

När TT når presidentens privatsekreterare Camilo Granada har denne inte fått nyheten bekräftad ännu – och vill därför inte lämna någon kommentar.

– Jag tackar mycket för informationen, säger han.

Att priset går till Santos innebär också att Latinamerika uppmärksammas för första gången på över 20 år. Senast regionen hedrades med ett fredspris var 1992 då guatemalanskan Rigoberta Menchú prisades för sin kamp för social rättvisa för landets ursprungsbefolkning.

Före Menchú har dessutom fredspriset endast tre gånger tidigare gått till Syd- eller Latinamerika: argentinarna Carlos Saavedra Lamas 1936 och Adolfo Pérez Esquivel 1980 samt Mexikos Alfonso García Robles 1982.

(TT)

Inbördeskriget i Colombia
De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet.
Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220 000 människor, varav 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.
Samtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc påbörjades i november 2012 och har bedrivits i Kubas huvudstad Havanna. Med ELN har man dock ännu inte fått fart på fredsförhandlingar.
Regeringen och Farc kom överens om ett fredsavtal den 25 augusti 2016.
Källor: Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin.
Tio senaste pristagarna
2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.
2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.
2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.
2012: Europeiska unionen, EU.
2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.
2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.
2009: USA:s president Barack Obama.
2008: Finlands förre president Martti Ahtisaari.
2007: FN:s klimatpanel IPCC och USA:s tidigare vicepresident Al Gore.
2006: Bangladeshiska ”barfotabanken” Grameen Bank och dess grundare Muhammad Yunus.

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingColombias president Juan Manuel Santos (Foto: Cris Bouroncle /AFP/Getty Images)
Colombias president Juan Manuel Santos (Foto: Cris Bouroncle /AFP/Getty Images)
Utrikes

Fredspriset till Colombias president

Epoch Times

Årets fredspris går till Colombias president Juan Manuel Santos för hans beslutsamma ansträngning att skapa fred i sitt land. Motparten Farcgerillan nämns dock inte i Nobelkommitténs hyllning.

– Priset ska också ses som en hyllning till det colombianska folket som trots övergrepp inte har gett upp hoppet om en rättvis fred och alla parter som har bidragit till priset, säger den norska Nobelkommitténs ordförande Kaci Kullman Five.

Inte minst hedras härmed också representanter för offren för kriget, enligt Kullman Five.

Trots att colombianerna inte röstade för fredsavtalet i folkomröstningen i söndags betyder det inte att de är emot freden, enligt Kullman Five.

-Nobelkommittén hoppas att alla parter ska ta ansvar och delta konstruktivt i kommande fredssamtal, säger hon.

Kriget i Colombia har pågått i 52 år, skördat över 220 000 liv och lett till att minst sex miljoner människor tvingats lämna sina hem. Att skapa fred blir inte lätt, enligt Kullman Five.

– Kommittén hoppas att priset ger president Santos styrka att lyckas med sin fredssträvan, säger hon.

Trots folkomröstningsresultatet har Santos arbete lett långt mot en fred, anser kommittén.

Farc nämns inte

Inte en enda gång nämner Kullman Five motparten Farc-gerillan vid namn. När TT når Jorge Torres Victoria, en av Farcs ledare som deltagit i fredsförhandlingarna, i Havanna, där klockan är 5 på morgonen, har han ännu inte nåtts av nyheten och ber att få återkomma när han fått det bekräftat.

– Om det är sant så är det en stor nyhet för det colombianska folket, säger han över telefon.

Kullman Five får frågan om varför kommittén inte har bestämt sig för ett delat pris.

– Det har funnits tidigare fredsöverenskommelser i Colombia men president Santos har satsat allt.

På frågan om det är möjligt att ge en gerillarörelse priset, svarar hon:

– Vi kommenterar aldrig dem som inte får priset.

”Tack för informationen”

När TT når presidentens privatsekreterare Camilo Granada har denne inte fått nyheten bekräftad ännu – och vill därför inte lämna någon kommentar.

– Jag tackar mycket för informationen, säger han.

Att priset går till Santos innebär också att Latinamerika uppmärksammas för första gången på över 20 år. Senast regionen hedrades med ett fredspris var 1992 då guatemalanskan Rigoberta Menchú prisades för sin kamp för social rättvisa för landets ursprungsbefolkning.

Före Menchú har dessutom fredspriset endast tre gånger tidigare gått till Syd- eller Latinamerika: argentinarna Carlos Saavedra Lamas 1936 och Adolfo Pérez Esquivel 1980 samt Mexikos Alfonso García Robles 1982.

(TT)

Inbördeskriget i Colombia
De marxistiska gerillarörelserna Colombias revolutionära väpnade styrkor (Farc) och Nationella befrielsearmén (ELN) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet.
Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220 000 människor, varav 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.
Samtalen mellan regeringen och landets största gerillagrupp Farc påbörjades i november 2012 och har bedrivits i Kubas huvudstad Havanna. Med ELN har man dock ännu inte fått fart på fredsförhandlingar.
Regeringen och Farc kom överens om ett fredsavtal den 25 augusti 2016.
Källor: Utrikespolitiska institutet, Folke Bernadotteakademin.
Tio senaste pristagarna
2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.
2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.
2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.
2012: Europeiska unionen, EU.
2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.
2010: Kinesiske dissidenten Liu Xiaobo.
2009: USA:s president Barack Obama.
2008: Finlands förre president Martti Ahtisaari.
2007: FN:s klimatpanel IPCC och USA:s tidigare vicepresident Al Gore.
2006: Bangladeshiska ”barfotabanken” Grameen Bank och dess grundare Muhammad Yunus.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024