Den ideella organisationen Sveriges konsumenter svarar om kött och antibiotikaresistens.

Svårt att spåra kycklingens ursprung

Hur ser kopplingen mellan antibiotikaresistenta bakterier och kött ut?

I dag används stora mängder antibiotika inom djurhållningen i EU och resten av världen. Denna över- och felanvändning har lett till att många djur är smittade med multiresistenta bakterier. När djuren sedan slaktas och blir kött, finns bakterierna kvar på köttet och kan i värsta fall spridas till konsumenter.

Hur stor är risken att jag smittas med antibiotikaresistenta bakterier om jag äter kött?

Risken bedöms vara liten. Speciellt om köttet hettas upp ordentligt och om du håller god hygien i köket, tvättar händerna noga efter att du har hanterat rått kött och håller isär skärbrädor och knivar som du skurit kött med.

Är det någon speciellt sorts kött som bär på de här bakterierna?

Nej, ingen speciell köttsort. Multiresistenta bakterier finns i kyckling, lamm, nöt och gris. Risken att bakterierna finns är stor där djur lever trångt, föds upp snabbt och med i övrigt dålig djurhållning. Svenska köttdjur utfodras däremot inte med antibiotika i förebyggande syfte. Inte heller ekologiskt lantbruk, oavsett land, får använda antibiotika i förebyggande syfte i djurhållningen.

Varför ges djur så mycket antibiotika?

Det är kortsiktigt billigare att producera kött om djuren ges antibiotika i fodret, än om man skulle behandla insjuknade djur individuellt. Och ju trängre djuren har det, ju mer de pressas till att växa snabbt för att få ned kostnaderna, desto fler sjukdomar utvecklar de – något som man kortsiktigt försöker lösa genom att ge alla djur antibiotika i förebyggande syfte. Vår strävan efter billigt kött riskerar alltså att förstöra för våra möjligheter att bota en mängd vanliga sjukdomar framöver.

Källa: Sveriges konsumenter