Förtroendet för forskare är slitsamt förvärvat men blir snabbt fördärvat. Många som inte har så stort förtroende för forskningen menar att den är antingen styrd eller kommit till genom fusk och oegentligheter, visar en undersökning som föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, gjort.
När VA-barometern såg resultaten av sin årliga undersökning upptäcktes att förtroendet för forskare vid universitet och högskolor hade sjunkit avsevärt, från 75 procent 2009 till 63 procent 2010.
För att få reda på orsaken intervjuade man tusen personer.
De som hade litet förtroende för forskarna menade att forskningen styrs av företag, politiker eller av egenintresse. De ansåg också att forskningen ger för lite resultat och är för ”flummig”.
De forskare som visat sig vara kunniga och engagerade har en stor grupp av de intervjuade fortfarande förtroende för.
Spelar media en roll, ville VA veta. En av tre intervjuade uppgav att de sett eller hört nyheter om medicinsk forskning, som gjort dem positivt inställda. 12 procent av de medverkande fick en negativ syn på forskningen efter att ha sett eller hört forskningsnyheter om fusk eller ”styrd” forskning.
De faktorer som har största betydelse för förtroendet är, enligt undersökningen:
– att människan bakom forskningen är engagerad och kunnig
– att resultatet av forskningen får fram användbara rön
– att forskarvärlden talar om vem som finansierar forskningen och hur fusk hanteras.
– Resultaten visar att öppenhet om forskningens villkor, regelverk och arbetssätt är helt nödvändig. Lärosätena behöver också tydligare ta avstånd vid misstankar om fusk och oegentligheter, säger Karin Hermansson, som är utvecklingschef för VA och ansvarig för studien.
Studien heter: Slitsamt förvärvat och snabbt fördärvat? – en studie av förtroende för forskare.
Vetenskap & Allmänhet, VA, är en ideell förening med ett 70-tal medlemsorganisationer. De har undersökt allmänhetens attityder till vetenskap, forskare och forskning genom två olika årliga undersökningar sedan 2002.