En kirurg transplanterade hornhinnor avsedda för grisar till människor. Nu fälls en professor vid Linköpings universitet för forskningsfusk – trots att transplantationerna beskrivs som lyckade.

Transplantationerna skedde på Filatov-institutet i Odessa, Ukraina, där tre blinda patienter fick nya, syntetiska hornhinnor som utvecklats vid Linköpings universitet.

Men hornhinnorna var vare sig godkända för eller avsedda för försök på människor, utan för djurförsök på grisar, uppger Vetenskapsradion.
Transplantationerna utfördes av en kirurg som hade tränats på Linköpings universitet. Och på den vetenskapliga artikel som operationerna resulterade i finns även forskningsledaren, en professor vid universitetet, med.

”Chockad”

Professorn själv hävdar att hon inte visste att hornhinnorna skulle användas på människor.

– Min första reaktion var chock eftersom, jag förväntade mig att de skulle testas i grisar, säger hon till Vetenskapsradion.

Men enligt Erik Malmqvist, medicinetiker vid Linköpings universitet, är det en dålig ursäkt.

– Man kan inte lägga ut etiken på entreprenad. Om man står som medförfattare på en artikel ska man kunna ta ansvar för allt, säger Erik Malmqvist till TT.

Enligt dekanus Johan D Söderholm handlar forskningen om att ge människor med svår smärta och synnedsättning på grund av skador i hornhinnan synen åter.

Fusk i alla fall

Forskningen är värdefull och transplantationerna i Ukraina gick bra, säger han. Patienterna kom inte till skada. Två av patienterna fick till och med en klart förbättrad syn.

– Hon säger att hon inte visste att de skulle transplanteras till människor, men valde i efterhand ändå att ha med sitt namn på artikeln. Men så kan man inte göra, oavsett resultatet. Framför allt inte som senior författare. Då är du ansvarig från början till slut, säger Johan D Söderholm till TT.

Universitetet tillsatte en oberoende extern granskningsgrupp vars slutsats är att professorn gjort sig skyldig till oredlighet i forskning, det vill säga forskningsfusk.

Professorn säger sig vara helt oförstående till kritiken och har överklagat beslutet.

– Den möjliga patientnyttan av den här forskningen är mycket stor. Men regelverk måste följas och etiska avväganden göras på rätt sätt, säger Johan Söderholm till TT.

Näring från vattnet
Hornhinnan är den främre, genomskinliga delen av ögat. Hornhinnan är uppbyggd av regelbundet lagrade fibrer och täcks av ett smärtkänsligt epitel som hålls fuktig av tårvätskan. Hornhinnan har inge blodkärl, utan får näring från kammarvattnet i främre ögonkammaren och syre från omgivningen. Källa: Nationalencyklopedin