Sverige har länge satsat på forskning och utveckling. Även om kostnaderna för detta i relation till BNP, minskade 2006 jämfört med 2005, ökade de faktiska kostnaderna med 4,4 miljarder 2006. Statistiska Centralbyrån har undersökt hur forsknings- och utvecklingskostnaderna (FoU) utvecklar sig i förhållande till tidigare undersökningar.
Om FoU-kostnaderna sätts i relation till antalet invånare, har Sverige de högsta FoU-kostnaderna i världen. Det är kanske inte så konstigt eftersom vi numera är ett högteknologiskt land och vi måste därför inrikta oss på att systematiskt söka efter ny kunskap eller nya idéer.
Det systematiska arbetet utnyttjar forskningens resultat, vetenskapliga kunskaper eller nya idéer. Med hjälp av det kommer bland annat nya material, varor och tjänster fram.
Om FoU-kostnaderna sätts i relation till BNP minskar dessa kostnader. År 2001 var FoU-andelen av BNP 4,3 procent. Förra året var det 3,83 procent.
Men om FoU-kostnader sätts i relation till satsade kronor och ören investerades totalt 108,2 miljarder kronor på forskning och utveckling i Sverige. Jämfört med 2005 är det en ökning med 4,4 miljarder.
Om FoU-kostnaderna analyseras efter företagens storlek, finner vi att de små företagens FoU-kostnader ökade med nio procent. De medelstora företagen ökade den med två procent och de stora företagen ökade FoU-kostnaderna med närmare fem procent.
Enligt SCB:s undersökning är det endast ett fåtal branscher som har minskat sina FoU-kostnader. Kraftigast ökning av dessa kostnader har elektronikindustrin efter att dessa har minskat under ett antal år.
Ericsons som exempel har halverat sina FoU kostnader sedan år 2000. Vid en pressträff den 20 juli i år sade företagets finanschef Carl-Henrik Sundström att han tror att kostnaderna för forskning och utveckling i år blir 28,5 miljarder. Nu är ju företaget internationellt och forskning bedrivs inte bara i Sverige men detta visar att företaget ser med tillförsikt på framtiden och satsar på den. De vet att det är ett bra konkurrensmedel.
