Alla måste vi köpa mat och på köpet får vi hem ett mindre berg av plast, metall, glas och kartong. För genomsnittssvensken blir det 477 kilo hushållssopor om året.
Oacceptabelt, tycker grundarna av Nordens första förpackningsfria butiker.
– Vi måste lära oss att ta ansvar för vår egen konsumtion, inte bara sitta i tv-soffan och klaga på att politikerna inte gör något, säger August Septimius Krogh, som jobbar på Løs Market i Köpenhamn.
Kom ihåg bästa kassen när du ska handla
Den nyöppnade matbutiken är helt utan förpackningar och snart öppnas en liknande affär i Malmö.
På Løs Market kan kunderna se maten – den trånga butiken är proppad från golv till tak med genomskinliga behållare med till exempel linser, mjöl, kryddor och pasta. Kunderna kan fylla medhavda lådor och påsar med exakt den mängd de önskar.
Slänger mycket
Michelle Lundstrøm och Karin Brahms, som är här för första gången, tänker bli stamkunder.
– Jag bor ensam, så jag slänger mycket mat. Om jag ska baka en kaka måste jag köpa två kilo mjöl. Här kan jag köpa bara det mjöl som jag kommer att använda, säger Karin Brahms.
Nu har hon köpt linser, pasta, bulgur och ekologiskt kaffe plus några nya glasburkar och små tygpåsar att ta hem varorna i. Dem tar hon sedan med sig tillbaka nästa gång hon går och handlar.
Enormt gensvar
Butikens grundare Frédéric Hamburger fick ett enormt gensvar när hans planer började uppmärksammas av danska medier. Genom gräsrotsfinansiering bidrog 1 600 personer med 350 000 danska kronor till startkapitalet och butiken har 14 000 följare på Facebook.
– Det är konceptet och idén som folk har blivit förälskade i, säger August Septimius Krogh.
Efter starten den 3 september har butiken haft många nyfikna besökare, men nu gäller det att bygga upp en stabil kundkrets. Läget i stadsdelen Vesterbro gör det hela lite enklare, för här bor många med goda inkomster och hjärtan som bultar för ekomat.
7 tips: Så bantar du ner din plastanvändning
Många blundar
Rowan Drury, som startar butiken Gram i saluhallen i Malmö i november, har experimenterat i sitt eget hushåll för att få ner avfallsmängden. Hon handlar på torget, köper tvål i block i stället för plastflaska och tillverkar eget schampo. Nu tar hon nästa steg och startar en förpackningsfri butik – inte för att bli rik, utan för att få människor att tänka till.
Alltför många blundar när de går till återvinningsstationen, tycker hon, och undviker att tänka på hur mycket energi som går åt för att återvinna.
– Det har blivit okej att du alltid får en ny, tjock plastförpackning varje gång du ska köpa nytt diskmedel. Jag gör det här för att visa att det inte behöver vara så.
Anita Lundström, handläggare på Naturvårdsverket, ser de förpackningsfria butikerna som intressanta experiment. Men hon understryker att det finns både plus och minus med förpackningar från miljösynpunkt. Pluset är att de ökar hållbarheten.
– Det man ska tänka på är att se till så att produkten inte blir dålig, så att det inte blir mer i stället för mindre svinn.
(TT)
Ekofrisörskans 13 enkla tips för ett friskare hår på naturligt vis
Så fungerar det |
Butikerna i Köpenhamn och Malmö har snarlika koncept. Maten säljs utan förpackningar och exponeras på butikshyllorna i genomskinliga behållare, ungefär som i en lösgodisdisk. Kunderna kan ta med egna förpackningar till butiken. Dessa vägs innan de fylls med den mat kunden vill köpa och därefter vägs förpackningen på nytt. För kunder som inte har med sig förpackningar finns glasburkar och återanvändningsbara tygpåsar att köpa, liksom papperspåsar. Information om ursprung, innehåll och hållbarhet finns på butikshyllan. Sortimentet består till stor del av torr mat med lång hållbarhet, men även basvaror som till exempel tvål och tvättmedel. I Köpenhamnsbutiken säljs även ekologiskt vin, som kan tappas upp i medhavd flaska. |
Hushållsavfall i Sverige |
Förra året slängde svenska hushåll 4,7 ton sopor. Det motsvarar 477 kilo per person. Ungefär hälften av hushållssoporna (48,6 procent) gick till förbränning. Lite mer än en tredjedel (35 procent) gick till materialåtervinning. Nästan en sjättedel av soporna (15,5 procent) gick till biologisk återvinning. Knappt en procent deponerades på soptipp. Källa: www.sopor.nu |