Oopart (Out Of Place ARTifact) är en term som används för en mängd förhistoriska föremål på olika platser runt om i världen. Utmärkande för föremålen är att de genom sin tekniska nivå står i fullständig motsats till den ålder de bedöms ha baserat på fysiska, kemiska och/eller geologiska bevis.
Ooparts är ofta frustrerande för den konventionella forskningen men en fröjd för äventyrliga utforskare och personer intresserade av alternativa vetenskapliga teorier.
1991 upptäcktes extremt små, cylinderformade artefakter vid floderna Kozhim, Narada, och Balbanyu Ryssland. Upptäckterna startade en debatt som pågår än idag. De mystiska och pyttesmå föremålen tyder på att de funnits en kultur som kunde utveckla nanoteknologi för 300 000 år sedan.
Dessa tillverkade cylindrar upptäcktes ursprungligen vid geologisk forskning i samband med guldutvinning i Uralbergen. Bland föremålen fanns cylindrar, spiraler, spolar och andra oidentifierade komponenter.
Enligt en analys som gjorts vid ryska vetenskapsakademin i staden Syktyvkar består det största föremålet mestadels av koppar, medan det minsta föremålet består av tungsten och molybden.
Det största föremålet har en storlek på cirka tre centimeter och det minsta är bara en tiotusendels centimeter. Många av föremålen har det gyllene snittet i sina proportioner. Formen på föremålen tyder på att de är tillverkade och inte naturligt förekommande metallfragment. I själva verket har man upptäckt att de är mycket lika miniatyrkomponenterna i modern nanoteknologi.
Somliga har hävdat att de små strukturerna bara är skräp från uppskjutningar av testraketer vid den närliggande rymdstationen i Plesetsk. En rapport från Moskvainstitutet har dock slagit fast att föremålen är alldeles för gamla för att komma från modern tillverkning.
1996 konstaterade EW Matvejeva, från Centrala vetenskapliga forskningsavdelningen för geologi och utvinning av värdefulla metaller i Moskva, att föremålen, trots att de är tusentals år gamla, har ett teknologiskt ursprung.
Objekten hittades på ett djup på mellan tre och tolv meter, i ett geologiskt skikt som var mellan 20 000 och 318 000 år gammalt.
Hur kunde människor tillverka sådana små föremål i det förflutna, och vad användes de till? Somliga menar att cylindrarna bevisar att den mänskliga rasen hade en sofistikerad teknologisk nivå under den geologiska perioden Pleistocen (från 2,6 miljoner till cirka 11 500 år sedan), medan andra hävdar att fynden har utomjordiskt ursprung.
Artefakterna har studerats vid fyra olika fakulteter i Helsingfors, St Petersburg och Moskva. Emellertid har ingen forskning utförts på dessa små föremål sedan 1999, då Johannes Fiebag, en av dem som upptäckte fynden, avled.
